«Teatr kıim ilgishten bastalady» degen sóz bar. Ásili, teatr afıshadan bastalady. Afıshadan aldymen sahnalanatyn spektaklderdiń ýaqyty, mazmuny hám avtorlarymen tanysasyz. Keı adamdar tragedııa, komedııa dep janr tańdap keledi. Keı kórermen aty men zatyna qanyq rejısserin izdeıdi. Pesa avtorynyń qalam qýatyna, qoltańbasyna den qoıatyn jandar bar. Basty róldegi súıikti ártistiń orny bólek. Barlyǵy afıshany qajet etedi. Al afıshasyz teatr kórdińiz be? Álemde qanshasy bar ekenine kózimiz jetpeıdi, biraq Shyǵys Qazaqstan oblystyq drama teatry afıshasyz jumys istep keledi...
Ertistiń erke samaly esken sol jaǵalaýdan byltyr boı kótergen jańa teatr ǵımaraty – áıdik, ásem. Teatrdyń ásemdigi syrtqy pishiminde ǵana ma, teatrdyń áserliligi de kerek. Áserdi bólisetin kórermen qoshemetimen teatr ásemdene, sulýlana túspeı me! Ashylý saltanatyna Elbasy qatysqan mádenıet ordasy óńir ónerine ózgeshe óris syılady. Dese de teatrǵa tán bir nárse jetispeıdi. Ári oılap, beri oılap qarasaq, bul afısha eken. Almatydaǵy M.Áýezov atyndaǵy «ákemteatrdyń», M.Lermontov atyndaǵy orys drama teatrynyń janynan ótip bara jatqanda syrtynan qoıylymdardyń qaı kúni qoıylatynyn kórip bile alasyz. Ǵabıt Músirepov atyndaǵy jastar teatrynyń baǵdarlamasy da kóshe jıeginde menmundalap turady.
О́skemende she?.. Respýblıkadaǵy eń jańa, syńǵyrlaǵan teatrdyń aýlasy atshaptyrym. Qos qanaty keń. Aldy – ashyq. Teatr qasynan shahardyń Ertistiń qos jaǵalaýyndaǵy bóligin jalǵastyryp jatqan Sátbaev dańǵyly ótedi. Kólik aǵyny tolastamaıtyn osy dańǵyldyń boıyndaǵy qolaıly oryndy teatr ákimshiligi tıimdi paıdalanýyna bolar edi. Iаǵnı, ǵımarattyń qos qaptalyna, álde dańǵyldyń jıegine taıaý alyp afıshalar qoıýǵa, sol arqyly qazaq jáne orys trýppalaryna, jastar teatryna da kórermen jınaýǵa bolar edi.
Bul kúnde kóńilin ǵalamtor jaýlaǵan kórermendi teatrǵa tartý qıyn. Biraq, afısha – teatrdyń dástúrli atrıbýttarynyń biri. Kóptegen afıshalardyń arhıv úshin de mańyzy erekshe bolatyny tarıhtan maǵlum. Zaman basqa, lep basqa. Teatrdyń saıttaǵy mekenjaıy, onlaın-afıshasy bar. Alaıda, teatr aýlasyndaǵy afıshanyń jóni bólek. Kórermensiz – sahna jetim. Kóshede, kóz aldyńyzdaǵy alyp afıshalar teatr úshin de, qala turǵyndary úshin de kerekti aqparattyq-mádenı dúnıe. Jańa maýsymda osy oı-tilek eskeriler degen oıdamyz.
Dýman ANASh,
«Egemen Qazaqstan»
О́SKEMEN
«Teatr kıim ilgishten bastalady» degen sóz bar. Ásili, teatr afıshadan bastalady. Afıshadan aldymen sahnalanatyn spektaklderdiń ýaqyty, mazmuny hám avtorlarymen tanysasyz. Keı adamdar tragedııa, komedııa dep janr tańdap keledi. Keı kórermen aty men zatyna qanyq rejısserin izdeıdi. Pesa avtorynyń qalam qýatyna, qoltańbasyna den qoıatyn jandar bar. Basty róldegi súıikti ártistiń orny bólek. Barlyǵy afıshany qajet etedi. Al afıshasyz teatr kórdińiz be? Álemde qanshasy bar ekenine kózimiz jetpeıdi, biraq Shyǵys Qazaqstan oblystyq drama teatry afıshasyz jumys istep keledi...
Ertistiń erke samaly esken sol jaǵalaýdan byltyr boı kótergen jańa teatr ǵımaraty – áıdik, ásem. Teatrdyń ásemdigi syrtqy pishiminde ǵana ma, teatrdyń áserliligi de kerek. Áserdi bólisetin kórermen qoshemetimen teatr ásemdene, sulýlana túspeı me! Ashylý saltanatyna Elbasy qatysqan mádenıet ordasy óńir ónerine ózgeshe óris syılady. Dese de teatrǵa tán bir nárse jetispeıdi. Ári oılap, beri oılap qarasaq, bul afısha eken. Almatydaǵy M.Áýezov atyndaǵy «ákemteatrdyń», M.Lermontov atyndaǵy orys drama teatrynyń janynan ótip bara jatqanda syrtynan qoıylymdardyń qaı kúni qoıylatynyn kórip bile alasyz. Ǵabıt Músirepov atyndaǵy jastar teatrynyń baǵdarlamasy da kóshe jıeginde menmundalap turady.
О́skemende she?.. Respýblıkadaǵy eń jańa, syńǵyrlaǵan teatrdyń aýlasy atshaptyrym. Qos qanaty keń. Aldy – ashyq. Teatr qasynan shahardyń Ertistiń qos jaǵalaýyndaǵy bóligin jalǵastyryp jatqan Sátbaev dańǵyly ótedi. Kólik aǵyny tolastamaıtyn osy dańǵyldyń boıyndaǵy qolaıly oryndy teatr ákimshiligi tıimdi paıdalanýyna bolar edi. Iаǵnı, ǵımarattyń qos qaptalyna, álde dańǵyldyń jıegine taıaý alyp afıshalar qoıýǵa, sol arqyly qazaq jáne orys trýppalaryna, jastar teatryna da kórermen jınaýǵa bolar edi.
Bul kúnde kóńilin ǵalamtor jaýlaǵan kórermendi teatrǵa tartý qıyn. Biraq, afısha – teatrdyń dástúrli atrıbýttarynyń biri. Kóptegen afıshalardyń arhıv úshin de mańyzy erekshe bolatyny tarıhtan maǵlum. Zaman basqa, lep basqa. Teatrdyń saıttaǵy mekenjaıy, onlaın-afıshasy bar. Alaıda, teatr aýlasyndaǵy afıshanyń jóni bólek. Kórermensiz – sahna jetim. Kóshede, kóz aldyńyzdaǵy alyp afıshalar teatr úshin de, qala turǵyndary úshin de kerekti aqparattyq-mádenı dúnıe. Jańa maýsymda osy oı-tilek eskeriler degen oıdamyz.
Dýman ANASh,
«Egemen Qazaqstan»
О́SKEMEN
Shymkentte Nazira Gold isi boıynsha taǵy bes adam sottaldy
Qylmys • Keshe
Iýlııa Pýtınseva Madrıd týrnıriniń ekinshi kezeńine ótti
Tennıs • Keshe
Prezıdent: Ortalyq Azııanyń sý qaýipsizdigi – ortaq mindet
Prezıdent • Keshe
Prezıdent sý salasyna qatysty halyqaralyq konvensııa qabyldaýdy usyndy
Prezıdent • Keshe
Toqaev: Aral basseınindegi ekologııalyq ahýal alańdatarlyq
Prezıdent • Keshe
Prezıdent Araldy qutqarý qorynyń óńir úshin mańyzyn atap ótti
Prezıdent • Keshe
Fonogrammaǵa qatysty jańa ereje kúshine endi
Mádenıet • Keshe
Janábilovter isi: prokýratýra 4 jyl jaza surady
Qoǵam • Keshe
Araldy qutqarý qory qatysýshylary Aqordaǵa keldi
Prezıdent • Keshe