Teatr • 30 Naýryz, 2017

Teorııa da, tájirıbe de mańyzdy

597 ret
kórsetildi
2 mın
oqý úshin

Sahna sardarlary men saıypqyrandary keń kólemde atap ótip jatqan Halyqaralyq Teatr kúni merekesiniń dýmandy sıpatyn maǵynaly oımen tolyqtyryp, mazmunyn tereńdete túsý maqsatyn kózdegen T.Júrgenov atyndaǵy Ulttyq óner akademııasy «Búgingi dáýirdegi teatr óneri. Teorııa jáne tájirıbe» atty halyqaralyq ǵylymı-tájirıbelik konferensııa uıymdastyrdy.

Teorııa da, tájirıbe de mańyzdy

Konferensııa bastalmas buryn Akademııa rekto­ry, Qazaqstannyń eńbek si­ńirgen qaıratkeri Bıbigúl Núsipjanova is-sharanyń ma­ńyzyn túsindire kelip, sse­nografııa fakýltetiniń stý­dentteri uıymdastyrǵan kór­mege nazar aýdartty. Kó­r­­medegi talantty shá­ki­rt­terdiń sheberliginiń ǵa­na emes, shyǵarmashylyq er­kin qııal men izdenisi ná­tı­jesinde dúnıege kelgen dıp­lomdyq jumystyń san túr­li úlgilerin, negizinen, túr­l­i spektaklder úshin ázir­­­­lengen sahnalyq kostıý­md­er, dekorasııalyq, bý­ta­­­­forııalyq buıymdar qu­raı­dy.

M.Áýezov atyndaǵy qa­zaq akademııalyq drama teat­rynyń bas ssenografy E.Tuıaqov ssenografııa óne­riniń jańa baǵyttaryna, sý­ret­shiler qyzmetiniń qı­yn­dyǵyna toqtala turyp, Aka­demııanyń elimizdegi teatr­lardy kásibı mamandar­men qamtamasyz etýdegi eń­begi atap ótýge turarlyq eke­­­nin aıtty.

Sahna merekesine oraı Ispanııadan, Germanııadan, Reseıden, О́zbekstannan arnaıy shaqyrylǵan meımandar men qazaqstandyq óner zertteýshileri búgingi teatr mádenıeti men dam­ýyna baılanysty ózekti oı­la­ryn órbitti. Reseı Fe­de­ra­­sııasynyń eńbek si­ńir­gen ártisi, Sankt-Pe­ter­býrg Mem­lekettik kon­ser­va­­to­rııa­synyń professo­ry Nı­na Arsenteva «Bo­la­shaq opera ánshilerin tár­bıe­l­eýdegi vokaldyq jáne dra­malyq óner sınteziniń úde­risteri» degen máseleni Marııa teat­ry tájirıbesi ne­gizine súıenip, taldady. Al ulttyq sahna óneriniń je­tistigi men kemshiligin saý­­atty saralaı otyryp, ak­ter­ler men rejısserler qaý­y­myn synı kózqarasymen qamshylap júretin belgili teatr synshysy, «Teatr óneriniń tarı­hy men teorııasy» ka­fe­dra­synyń meńgerýshisi Sánııa Qabdıeva klassıka men zamanaýı rejıssýrany sheber ushtastyryp, janrlyq, pishindik jaǵynan óristetýdi qol­ǵa alǵan Qazaqstan teatr­larynyń damýynyń negizgi baǵyttaryna toqtaldy.

Ár el mamandarynyń ba­­syn qosatyn aýqymdy bas­­qosýlar tájirıbe bóli­sý­i­men tıimdi. О́zbekstan teatr­laryndaǵy Batys Eý­ropa klassıkasynyń sah­na­lyq ıgerilýi týraly sóz qoz­ǵaǵan professor Mýhab­bat Týlıahodjaevanyń oıyn osy elden kelgen árip­tesi Mar­fýa Hamıdova óner­ta­ný ǵylymynyń da­mý soq­paqtaryndaǵy jańa­shy­l­dyq sıpattar jaıly baıan­damasymen tolyqtyryp, jalǵady.

Konferensııa jumysy Keln ýnıversıtetiniń pro­fessory Irına Mıl­ler­diń, reseılik professor N.Arsentevanyń, óz­bek­stan­dyq ónertanýshy M.Tý­lıa­­hodjaevanyń sheberlik sa­ba­q­tarymen ushtasty.

Aıgúl AHANBAIQYZY,

«Egemen Qazaqstan»

ALMATY