Konferensııa bastalmas buryn Akademııa rektory, Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Bıbigúl Núsipjanova is-sharanyń mańyzyn túsindire kelip, ssenografııa fakýltetiniń stýdentteri uıymdastyrǵan kórmege nazar aýdartty. Kórmedegi talantty shákirtterdiń sheberliginiń ǵana emes, shyǵarmashylyq erkin qııal men izdenisi nátıjesinde dúnıege kelgen dıplomdyq jumystyń san túrli úlgilerin, negizinen, túrli spektaklder úshin ázirlengen sahnalyq kostıýmder, dekorasııalyq, býtaforııalyq buıymdar quraıdy.
M.Áýezov atyndaǵy qazaq akademııalyq drama teatrynyń bas ssenografy E.Tuıaqov ssenografııa óneriniń jańa baǵyttaryna, sýretshiler qyzmetiniń qıyndyǵyna toqtala turyp, Akademııanyń elimizdegi teatrlardy kásibı mamandarmen qamtamasyz etýdegi eńbegi atap ótýge turarlyq ekenin aıtty.
Sahna merekesine oraı Ispanııadan, Germanııadan, Reseıden, О́zbekstannan arnaıy shaqyrylǵan meımandar men qazaqstandyq óner zertteýshileri búgingi teatr mádenıeti men damýyna baılanysty ózekti oılaryn órbitti. Reseı Federasııasynyń eńbek sińirgen ártisi, Sankt-Peterbýrg Memlekettik konservatorııasynyń professory Nına Arsenteva «Bolashaq opera ánshilerin tárbıeleýdegi vokaldyq jáne dramalyq óner sınteziniń úderisteri» degen máseleni Marııa teatry tájirıbesi negizine súıenip, taldady. Al ulttyq sahna óneriniń jetistigi men kemshiligin saýatty saralaı otyryp, akterler men rejısserler qaýymyn synı kózqarasymen qamshylap júretin belgili teatr synshysy, «Teatr óneriniń tarıhy men teorııasy» kafedrasynyń meńgerýshisi Sánııa Qabdıeva klassıka men zamanaýı rejıssýrany sheber ushtastyryp, janrlyq, pishindik jaǵynan óristetýdi qolǵa alǵan Qazaqstan teatrlarynyń damýynyń negizgi baǵyttaryna toqtaldy.
Ár el mamandarynyń basyn qosatyn aýqymdy basqosýlar tájirıbe bólisýimen tıimdi. О́zbekstan teatrlaryndaǵy Batys Eýropa klassıkasynyń sahnalyq ıgerilýi týraly sóz qozǵaǵan professor Mýhabbat Týlıahodjaevanyń oıyn osy elden kelgen áriptesi Marfýa Hamıdova ónertaný ǵylymynyń damý soqpaqtaryndaǵy jańashyldyq sıpattar jaıly baıandamasymen tolyqtyryp, jalǵady.
Konferensııa jumysy Keln ýnıversıtetiniń professory Irına Mıllerdiń, reseılik professor N.Arsentevanyń, ózbekstandyq ónertanýshy M.Týlıahodjaevanyń sheberlik sabaqtarymen ushtasty.
Aıgúl AHANBAIQYZY,
«Egemen Qazaqstan»
ALMATY