Baqsańyz, kartınany realıstik turǵyda jazýǵa talpynǵan avtor erkindik pen asqaqtyqtyń sımvolyn syzyp otyr. Shyǵarma ıesi – belgili sýretshi Baýyrjan Báıdilda. Qylqalam sheberi eldiń keń-baıtaq jerin kóldeneń ólshemde syzyqtyq perspektıva arqyly sheber kórsetken. Kartınanyń artqy qaptalyndaǵy bıik taýlar aldyńǵy plandaǵy búrkitke parallel kórinis berip tur. Ortańǵy planda qalyp qoıǵan jigit beınesi de týǵan jerine degen qurmetin sezdirip tur.
Tumsa tabıǵattyń tylsym kúshi avtorǵa jańa ıdeıa týǵyzǵandaı. At ústine ornyqqan er jigit, kók júzinde qalyqtaǵan búrkit, ultymyzdyń jeti qazynasy ekeni málim. Týyndyǵa er jigittiń ajyramas serikteri – júırik at, qyran búrkit syndy obrazdar engizilgen. Erdiń qanaty – at, qulaǵy – ıt, asyraýshysy – búrkit, qorǵanshysy – myltyq, bul ıdeıalyq detaldar.
Sýretshi keıipkerin esh alańsyz kúıde senimdi serikterimen en dalada júrgen kezin beınelegen. Búrkit ádetinshe týyndyda da qalyqtap bara jatyr. Bul kórinis kórsetilgen kartınanyń bireýiniń formaty peızajdyq formatta, bireýi portrettik turǵyǵa negizdelgen. Beıneni tiginen túsirý arqyly avtor oqyrmanǵa bıiktikti sezindiredi. Jalpy, peızajdyq format negizinde sozylyńqy etip jazylǵan búrkit keń jazyqtyqty sýretteıdi.
Shynynda sýretker ulttyń rýhanı boıaýyn shyǵarmasyna kýlt retinde qalap, bostandyqqa umsynǵan bahadúr babamyzdyń maqsat-muratyn jetelep keledi. Jolaýshy – siz ben biz. Talaı zobalań joldardy, aýyr náýbetti basynan ótkergen, sonda da mádenıetinen, ulttyq bolmysynan, ata-teginen ajyramaǵan halyqtyń jıyntyǵy. Áne, talaıdy tamsandyrǵan Táýelsizdik tańy! Bul – erkindik emlesi!