Saıasat • 22 Qyrkúıek, 2022

Saıası júıeni jańartýdyń bastaýy

1690 ret
kórsetildi
15 mın
oqý úshin

Memleket basshysy Qazaq­stan Respýblıkasy Prezıdentiniń kezekten tys saılaýyn 2022 jylǵy 20 qarashada ótkizý týraly Jarlyqqa qol qoıyp, halyqqa arnaǵan úndeýinde betburys kezeń «eldiń búkil saıası júıesin túbegeıli ózgertetinin» atap kórsetti. Prezıdent, sondaı-aq, saılaýdyń qatań túrde zańǵa sáıkes ótetinin aıtyp, barsha halyqty azamattyq jaýapkershilikti sezinip, zań men tártipti qatań ustanýǵa shaqyrdy.

Saıası júıeni jańartýdyń bastaýy

Memleket basshysy Qasym-Jomart Toqaev 1 qyrkúıekte halyqqa arnaǵan Joldaýynda tyń bastama kóterip, Prezıdent mandaty uzaqtyǵyn 7 jyldyq bir merzimmen shekteýdi usynǵanyn sarapshylar qazirgi álemdik jáne óńirlik syn-qaterlermen baılanystyrady. Taıaýda osyǵan baılanysty Parlamenttiń birlesken otyrysy ótip, depýtattar taǵdyrsheshti saıası bas­tamany biraýyzdan qoldady. Mundaı qadam demokratııanyń dańǵyl jolyna túsýde úlken ról oınaıdy. Sondaı-aq jeti jyldyq merzimniń sımvolıkalyq máni de bar.

Joldaýda Q.Toqaev «Prezıdent ókilettigi merzimderiniń sanyn jáne uzaq­tyǵyn qaıta qaraý qajet degen baılamǵa keldim. Prezıdent mandatyn uzaqtyǵy 7 jyldyq bir merzimmen shekteýdi usynamyn. Biraq qaıta saılanýǵa tyıym salynady», degen bolatyn.

Osyǵan oraı qabyldanǵan «Qazaqstan Respýblıkasynyń Konstıtýsııasyna ózgerister men tolyqtyrý engizý týra­ly» zań jobasynda birneshe másele qaraldy. Sonyń ishindegi eń mańyzdysy – Prezıdenttik ókilettikti 7 jyldyq bir merzimmen shekteý máselesine toqtalsaq. Bul bastamanyń artyqshylyǵy nede? Birinshiden, Memleket basshysy Q.Toqaev aıtyp ótkendeı, «7 jyl – kez kelgen aýqymdy baǵdarlamany júzege asyrý úshin jetkilikti kezeń». Ekinshiden, Pre­zıdent mandatyn bir merzimmen shekteý Memleket basshysynyń jalpyulttyq damýdyń strategııalyq mindetterin sheshýge belsene kirisýine jol ashady.

Úshinshiden, qabyldanǵan konstı­tý­sııalyq jańalyq bılikti monopolızasııa­laý qaýpin aıtarlyqtaı azaıtady. Sebebi memleket tizginin ustaǵan adamnyń qaıta saılanýǵa úmiti bolmaıdy. Sondyqtan búkil kúsh-jigerin ózine berilgen jalǵyz múm­kindikke arnap, mem­lekettiń múddesi, halyqtyń qamy úshin ıgi ister atqarýǵa tyrysatyny sózsiz.

Jalpy, prezıdenttik ókilettikti bir merzimmen shekteý – álemde bar tájirıbe. Mysaly, búginde Ońtústik Koreıada el basshysy 5 jyldyq bir merzimge ǵana saılana alady. Odan keıin qaıtadan saıası básekege túsýge quqyǵy joq. Atalǵan memlekette bul jańalyq 1987 jyly Kons­­tıtýsııaǵa engizilgen ózgeristerden keıin qabyldandy.

Sodan bergi 35 jylda 8 prezıdent aýystyryp úlgerdi. Pak Kyn Heden basqasy 5 jyldyq merzimin tolyqqandy aıaqtady. О́zderińizge málim, Pak hanym 2017 jyly ımpıchment nátıjesinde qyzmetinen ketken bolatyn.

Sonymen qatar prezıdent ókilettigin bir merzimmen shekteý tártibi Latyn Amerıkasynda da jıi kezdesedi. Máselen, Kolýmbııada memleket basshysy 4 jylǵa bir-aq ret saılana alady. Gvatemala jáne Gondýrasta da dál osyndaı jaǵ­daı. Salvador men Paragvaıda bul kór­setkishti 5 jyldyq merzim dep bel­gilegen.

Meksıka prezıdenti 6 jylǵa saılanady, biraq qaıtadan saıası básekege qatysýyna tyıym salynǵan. Tipti bul qyzmetti ýaqytsha atqarǵan saıasatker de mundaı shekteýden qashyp qutyla almaıdy. Eń qyzyǵy sol, Meksıkada shtat gýbernatorlarynyń da ekinshi merzimge saı­lanýǵa quqyǵy joq. Sexenio dep atala­tyn mundaı jańashyldyq sonaý 1928 jyly qabyldanǵan. Osylaısha, bir ǵasyrǵa jýyq ýaqyt ishinde eldi 15 adam basqardy. Búginde Andres Manýel Lopes Obrador atalǵan memlekettiń 65-shi prezıdenti atanyp otyr.

Izraıl de memleket basqarýdy bir merzimmen shektegen elder qatarynda Al AQSh-ta qazirgi tańda bir adam eki retten artyq Aq úıdi basqara almaıdy. Mundaı ózgeristi Kongress 1947 jyly 21 naýryzda qabyldady. Al qujat zańdy kúshine tek 1951 jyly endi. О́ıtkeni eldegi saıası júıe boıynsha Konstıtýsııaǵa engizilgen 22 túzetýdi búkil shtat ratıfıkasııa ja­saýǵa tıis bolatyn. Sondaı-aq «Bir adam eki merzimnen tys prezıdent bola almaıdy» degen talapqa «qujat engizilgen kezdegi prezıdent bolyp turǵan tulǵaǵa qatysy joq» dep aıqyn jazylǵan. Osy oraıda, taıaýda Qazaqstan Parlamenti qabyldap, Prezıdent qol qoıǵan zańda da osyndaı erekshelik bar ekenin aıta ketken jón.

Muhıttyń arǵy betindegi memleketti bekerge tilge tıek etip otyrǵanymyz joq. AQSh-ta prezıdent ókilettigin bir merzimmen shektep, 6 jyl dep belgileý máselesi talaıdan beri talqylanyp keledi. Tipti XIX ǵasyrdyń ózinde de amerıkalyq qoǵam muny jan-jaqty pikirtalas ózegine aınaldyrǵan eken. Alǵash ret mundaı usynys 1826 jyly jasalyp, Kongresten keri qaıtqan. Sodan beri 160 márte atalǵan taqyryp joǵary deńgeıde talqylanǵan kórinedi. Endeshe, demokratııanyń otany sanalatyn AQSh-ta prezıdent ókilettigin bir merzimmen shektep, 6 jylǵa uzartý jıi-jıi kóterilýi bekerden-beker emes. Bálkim, keleshekte amerıkalyq qoǵam osy joldy tańdaýy múmkin-aq. Bul ýaqyt enshisindegi sharýa ekeni túsinikti.

Mundaı jańashyldyqty Aq úı bas­shylarynyń birazy tıimdi dep sanaǵany tarıhtan málim. Mysaly, 15 prezıdent osy ádis durys dep esepteıtinin ashyq túrde aıtqan eken. Buǵan túrli deńgeıdegi memleket qaıratkerlerin, mınıstrler kabıneti múshelerin, kongres­menderdi, azamattyq qoǵam belsendilerin qosyńyz.

Teodor Rýzvelt prezıdenttik quryp turǵanda О́kilder palatasynyń múshesi bolǵan Djordj Tınhem bir merzimdik ózgeristi qyzý qoldaǵanymen tanylǵan. Onyń aıtýynsha, mundaı bastama «AQSh-ty dıktatorlyqtan qutqaratyn jol».

«Alty jyldyq bir merzim saılaýdan keıin saıası básekelestikti joıyp, prezıdenttik basqarýdy jaqsartady. Osy­laısha, prezıdent quzyretin saıası jáne jeke maqsatyna paıdalanbaı, memlekettik qyzmetti jetildirer edi. Qazirgi júıe bo­ıyn­sha prezıdent qaıta saılanýdy únemi oılanady. Sondyqtan keleshekte kózdegen maqsatyna jetý úshin saıası mashına jasaqtaýǵa kirisedi...

Prezıdent únemi múd­deli toptardyń yqpalyna tap keledi. Alda-jalda saıası sebeptermen olarǵa qulaq assa, qoǵamdyq múdde mindetti túrde zardap shegedi», dep túıindeıdi depýtat.

Qaıta saılaný degennen shyǵady. Sarapshylar Aq úı tizginin ustaǵan adam mindetti túrde qaıta saılanýdan úmit­tenip, el tizginin qolyna ustaǵan sátten bastap osy maqsatta áreket etýge kóshedi dep esepteıdi. Tipti osy maqsatta túrli qıturqy áreketke baratynyn «Ýotorgeıt daýy» kórsetip bergen edi. Esterińizde bolsa, AQSh-tyń sol kezdegi prezıdenti Rıchard Nıkson saıası básekelesterinen ústem shyǵý úshin olardyń shtab-páterlerine tyńdaıtyn qurylǵy qoıýǵa talpynǵan bolatyn.

Talaı jyl AQSh-tyń burynǵy prezıdenti Lındon Djonsonnyń arnaıy keńesshisi qyzmetin atqarǵan Djek Valentı de mundaı ózgeristi qyzý qoldaǵan edi. «Shynynda, alty jyldyq mer­zimniń basty artyqshylyǵy – prezıdent qoǵam­nyń múddesi úshin qıyn sheshimder qabyldaıdy. Keleshekte bul sheshimi qaıta saılanýyna kedergi keltirýi múmkin degen kúdigin seıiltedi», deıdi D.Valentı.

Qaıta saılaný máselesi AQSh-tyń burynǵy prezıdenti Djon Kennedı úshin dılemma bolǵanyn tarıhshylar talaı márte jazdy. Vetnam soǵysy kezinde birqatar senator Aq úı basshysyna qaq­tyǵysty toqtatýdy, AQSh áskerin atal­ǵan elden shyǵarýdy usynady. Bir­aq Kennedı mundaı qadamǵa barsa, qoǵam­nyń qoldaýynan aıyrylatynyn eskerip, odan bas tartady. Tipti senator Maık Mansfıldke 1964 jylǵy saılaý ótkennen keıin ǵana áskerin shyǵa­ratynyn aıtqan eken. Osydan-aq pre­zıdentti bir merzimge saılaýdyń túrli saıası dıllemalardan qutqaratynyn ań­ǵarý qıyn emes.

Bir merzimdik, biraq uzaǵyraq prezıdent ókilettiginiń taǵy bir artyqshylyǵy – aýqymdy baǵdarlamany júzege asyrýǵa múmkindik beredi. Caıasat salasyn zerttep júrgen ǵalymdar kez kelgen memleket basshysy qyzmetine kiriskennen keıingi alǵashqy úsh jylda bıýrokratııalyq máselelerdi retteýge jumsaıtynyn alǵa tar­tady. Iаǵnı halyqtyń qamy úshin at­qarylatyn jumysty oryndaý úshin qa­jetti komandany jınaqtaýǵa osynsha merzim qajet. Sodan keıin ǵana Prezı­denttiń baǵdarlamasy óz jemisin bermek. AQSh-ta ádilet mınıstri qyzmetin atqarǵan Grıffın Bell prezıdent ókilettigin bir merzimmen shekteýdi, biraq 6 jylǵa saılaýdy qoldaǵan. Onyń aıtýyn­sha, amerıkalyq saılaý júıesindegi tórt jyldyq merzim aýqymdy ózgerister men damý baǵytyna túsý úshin jetkiliksiz.

Birneshe ret saılanýdy shekteýdiń taǵy bir artyqshylyǵy mynada. Kez kelgen eldiń prezıdenti saıası dodaǵa qaıta tússe, qarsylastarynan bir bas joǵary turady. Muny statıstıka da rastaıdy. Máselen, AQSh-ta prezıdenttikke ekinshi ret úmitker atanǵan 32 prezıdenttiń 22-i qaıtadan Aq úı tizginin ustaǵan. Munyń paıyzdyq kórsetkishi 68 paıyzdy qurap otyr. Iаǵnı bılikti monopolızasııalaý qaýpi kún tártibinen túspeıdi. Árıne, aza­mattyq qoǵamy damyǵan AQSh-ta mun­daı bola qoımas. Biraq damýshy elder úshin memleket tizginin ustaǵan adamnyń qaıta-qaıta saılaýǵa túse berýi bılikti monopolızasııalaýǵa, ýzýrpasııaǵa jol ashatynyn tarıh kórsetedi.

Onyń ústine, sarapshylar ekinshi merzim prezıdentke ońaıǵa túspeıtinin, aýqymdy ózgerister alǵashqy kezeńde júzege asatynyna nazar aýdardy. Aqyry AQSh-tan mysal keltirgen ekenbiz, sodan uzamaıyq. Eki ret Aq úı tizginin usta­ǵandar taǵy bir ret saılaýǵa túsken­nen keıin túrli qıyndyqqa tap bolǵan. Úlken jáne kishi Djordj Býsh, Bıll Klınton, Ronald Reıgan, Rıchard Nıkson, tipti Nobel syılyǵyn alǵan Barak Obamanyń ózi qaıta el basqarýdyń kermek dámin az tatqan joq.

Bir qyzyǵy, joǵaryda aty atalǵan prezıdentter óz ókilettiginiń alǵashqy kezeńinde tolaǵaı tabystarǵa qol jetkizdi. Býshtyń úlkeni halyqaralyq arenada saıasatkerligimen tanylyp, Kýveıt daǵdarysyn tıimdi sheshti, qyrǵı-qabaq soǵysynyń saldaryn joıdy. Reıgannyń salyq reformasyn, Klıntonnyń bıýdjet defısıtine qatysty bastamalaryn, kishi Býshtyń qaýipsizdik salasyndaǵy jetistigin, Obamanyń densaýlyq saqtaý salasyndaǵy ózgeristerin amerıka halqy aýzynyń sýy quryp áńgimeleıdi. Mu­nyń bári sol prezıdenttiktiń alǵashqy kezeńinde júzege asqan reformalar.

Joǵaryda keltirilgen derekter prezıdent ókilettigin bir merzimmen shekteýdiń tıimdiligin kórsetedi. Osyndaı qadam arqyly, demokratııalyq damý jolyna túsip, bıliktiń ýzýrpasııasyna tyıy­m sala alamyz. Sondyqtan Memleket basshysy Qasym-Jomart Toqaevtyń Joldaýda usynǵan bastamasyn jańa saıası dáýirdiń bastamasy retinde qarastyrsaq qatelespeımiz.

Parlament qabyldap, Prezıdent qol qoıǵan zańda «Konstıtýsııada belgilengen memlekettiń təýelsizdigi, Respýblıkanyń birtutastyǵy men aýmaqtyq tutastyǵy, ony basqarý nysany, Respýblıka qyzmetiniń túbegeıli prınsıpteri, Respýblıka Prezıdenti jeti jyl merzimge saılanady jəne bir adam bir retten artyq Respýblıka Prezıdenti bolyp saılana almaıdy degen erejeler ózgermeıdi», dep anyq kórsetilgen. Ende­she, osy ózgeris arqyly keleshekte 7 jyl­dyq merzimdi ózgertýge tyıym salynady.

Qazirgi halyqaralyq jáne óńir­lik qaqtyǵystar kezinde, ásirese postke­ńestik keńistikte bolyp jatqan geosaıa­sı jaǵ­daılarda memlekettiligimizdi ny­ǵaıtý erekshe mańyzǵa ıe. Saıası júıe ınstıtýttaryn qaıta jańartý – Qazaqstannyń áleýmettik-ekonomıkalyq áleýetin arttyrýǵa múmkindik beredi. О́z kezeginde saılaý halyq birligin nyǵaıtýǵa, azamattyq qoǵam men bıliktiń úılesimdi áreket etýine yqpal etetin bolady. Demokratııalyq jáne ornyqty jańa saıası modeldi qalyptastyrý – Qazaqstannyń turaqtylyǵy men tutastyǵyn, onyń syrtqy jáne ishki syn-qaterlerge qarsy turý qabiletin arttyrady.

Bul saıası báseke – erteńim degen eldiń qalaýyna, tiregim degen jerdiń talabyna jaýap beretin, asqary bolar aǵasy men jalǵasy bolar ini úmitine ot jaǵa alatyn, qıyndyqty synaq dep, qýanyshty baq dep baǵalaı biletin er­diń erin, azamattyń azamatyn tańdaý. En­deshe, buǵan asa muqııat qaraǵan jón. О́ıtkeni saılaý bir mezettik saıası báseke ǵana emes, Uly dalany mekendegen ha­lyqty ańsaǵan muratyna jetkizý jo­lyndaǵy úlken qadamnyń alǵysharty.

Ata Zańymyzdyń 40-babyna sáıkes Qazaqstan Respýblıkasy Prezıdenti – memlekettiń basshysy, memlekettiń ishki jáne syrtqy saıasatynyń negizgi baǵyttaryn aıqyndaıtyn, el ishinde jáne halyqaralyq qatynastarda Qazaqstannyń atynan ókildik etetin eń joǵarǵy la­ýazym­dy tulǵa. Túsinikti tilmen aıtsaq, alys-jaqyn shetelde halqymyzdyń bolmys-beınesin kórsetetin azamat. Mem­leket tizginin ustaǵan adamnyń saýaty­na, saıa­satkerligine, iskerligine qarap álem biz týraly túsinik qalyptastyrady. Endeshe, «kóldeneń kók attynyń», po­pýlızmdi uran etkenderdiń mundaı ja­ýap­ty laýazymǵa kóz alartýy turaq­ty­lyqqa ǵana emes, memlekettilikke de zardabyn tıgizedi.

Demek alda bizdi syn saǵaty kútip tur. Qazirgideı geosaıası ahýal órshigen tusta bere­keli qoǵam qurýymyz da aldaǵy saılaýǵa tikeleı baılanysty. Qań­tar qasireti aırandaı uıyǵan eldiń uıyt­qysyn buzý áp-sátte ekenin dáleldep berdi. Endeshe, ádiletti mem­leketti qalyp­tastyrý – el tizginin ustaǵan aza­matqa ǵana emes, muqym elge artylar júk.

 

Berik BEKJANOV,

Májilis depýtaty, Zańnama jáne sot-quqyqtyq reforma komıtetiniń múshesi

Sońǵy jańalyqtar

Qundylyqtar qunttalǵan qujat

Qoǵam • Búgin, 09:15

Jaýapkershiliktiń aıqyn kórinisi

Reforma • Búgin, 09:07

Tálimbaqtar tapshylyǵy

Aımaqtar • Búgin, 09:05

TúrkPA referendýmdy baqylaıdy

Saıasat • Búgin, 09:03

Qyz minezdi qys

Pikir • Búgin, 09:00

Et eksportyna talap joǵary

Eksport • Búgin, 08:50

Mal sharýashylyǵynda ósim bar

Sharýashylyq • Búgin, 08:45

Aýyl kásipkerlerine qomaqty kómek

Aımaqtar • Búgin, 08:40

«Únsiz bilim» úlgisi

Mýzeı • Búgin, 08:25

Ýaqytpen úndes týyndy

Qoǵam • Búgin, 08:20

Aıtys abyzynyń asqar bıigi

Tulǵa • Búgin, 08:15

Jarys kúndeligi

Sport • Búgin, 08:10