Qyzyljar óńirine kelip qyzyqty konsert qoıdy
Petropavldyqtar Ońtústik Amerıkany meken etken úndis taıpalarynyń biri kıchýa ekenin Ekvador Respýblıkasynan kelgen «Qandas baýyrlar» etnomýzykalyq tobynyń múshelerinen estip bildi. Onyń quramynda kópten beri óner kórsetip kele jatqan Alberto Maralıs Chısa jáne Ernesto Agılar esimdi talantty ánshiler júrgen jerlerinde kıchýa úndisteriniń mýzykasyn talmaı nasıhattap, ónerde shekara bolmaıtynyn uqtyrýdy dástúrge aınaldyrypty. Qyzyljar óńirinde de ulttyq aspaptarda náshine keltire oınap, tamyljyta án shyrqap, kórermenderin rıza etti.
– Shyǵarmashylyq topty «Qandas baýyrlar» dep ataýymyzda úlken mán bar. Ondaǵy maqsat–ata-baba mekeninen eriksiz qýylyp, rezervasııaǵa ushyraǵan úndisterdiń salt-dástúrin, ádet-ǵurpyn, tilin, mádenıetin pash etý, deıdi ánshiler.
Ekvador Respýblıkasynyń Otavalo astanasynan shyǵyp, álemdi sharlap kele jatqan kóńildi jigitter oblys ortalyǵynda birneshe kún aıaldap, qyzyqty konserttik baǵdarlamalar usyndy. Ulttyq kıimderi boılaryna jarasyp, samponııa, pana, kena sekildi ulttyq aspaptarda quıqyljyta oınady. Kúndelikti nápaqalary men jol shyǵyndaryn óteý úshin ózderimen ala kelgen ekzotıkalyq buıymdar men kúıtabaqtardy saýdalady. Kóbine «marhabat», «rahmet» sózderin jıi qoldanyp, ystyq yqylastary men rızalyq sezimderin bildirip jatty.
Ánshiler qoshtasarda Qazaqstannyń, turǵyndardyń qatty unaǵanyn, dámdi etip ázirlegen taǵamdaryn súısine jegenderin qaıta-qaıta aıtyp, alǵystaryn jaýdyrdy.
О́mir ESQALI,
«Egemen Qazaqstan».
Soltústik Qazaqstan oblysy.
Qyzyljar óńirine kelip qyzyqty konsert qoıdy
Petropavldyqtar Ońtústik Amerıkany meken etken úndis taıpalarynyń biri kıchýa ekenin Ekvador Respýblıkasynan kelgen «Qandas baýyrlar» etnomýzykalyq tobynyń múshelerinen estip bildi. Onyń quramynda kópten beri óner kórsetip kele jatqan Alberto Maralıs Chısa jáne Ernesto Agılar esimdi talantty ánshiler júrgen jerlerinde kıchýa úndisteriniń mýzykasyn talmaı nasıhattap, ónerde shekara bolmaıtynyn uqtyrýdy dástúrge aınaldyrypty. Qyzyljar óńirinde de ulttyq aspaptarda náshine keltire oınap, tamyljyta án shyrqap, kórermenderin rıza etti.
– Shyǵarmashylyq topty «Qandas baýyrlar» dep ataýymyzda úlken mán bar. Ondaǵy maqsat–ata-baba mekeninen eriksiz qýylyp, rezervasııaǵa ushyraǵan úndisterdiń salt-dástúrin, ádet-ǵurpyn, tilin, mádenıetin pash etý, deıdi ánshiler.
Ekvador Respýblıkasynyń Otavalo astanasynan shyǵyp, álemdi sharlap kele jatqan kóńildi jigitter oblys ortalyǵynda birneshe kún aıaldap, qyzyqty konserttik baǵdarlamalar usyndy. Ulttyq kıimderi boılaryna jarasyp, samponııa, pana, kena sekildi ulttyq aspaptarda quıqyljyta oınady. Kúndelikti nápaqalary men jol shyǵyndaryn óteý úshin ózderimen ala kelgen ekzotıkalyq buıymdar men kúıtabaqtardy saýdalady. Kóbine «marhabat», «rahmet» sózderin jıi qoldanyp, ystyq yqylastary men rızalyq sezimderin bildirip jatty.
Ánshiler qoshtasarda Qazaqstannyń, turǵyndardyń qatty unaǵanyn, dámdi etip ázirlegen taǵamdaryn súısine jegenderin qaıta-qaıta aıtyp, alǵystaryn jaýdyrdy.
О́mir ESQALI,
«Egemen Qazaqstan».
Soltústik Qazaqstan oblysy.
Geografııadan ulttyq olımpıada jeńimpazdary anyqtaldy
Bilim • Keshe
Qazaqstanda jaýyn-shashyndy jasandy kóbeıtý jobasy iske qosyldy
Ekologııa • Keshe
Qyzylordada bir kúnde 600 otbasy baspanaly boldy
Aımaqtar • Keshe
«Mýzeı túni»: El turǵyndaryn qandaı tosynsyılar kútedi
Mádenıet • Keshe
Sheteldik ınvestorlar úshin «Altyn vıza» rejımi engiziledi
Ekonomıka • Keshe
Prezıdent zerdeli ult qalyptastyrýǵa arnalǵan jarlyqqa qol qoıdy
Prezıdent • Keshe
Aqtóbede oblysynda quralaılarǵa GPS syrǵa taǵyldy
Ekologııa • Keshe
Qasym-Jomart Toqaevqa LRT-nyń 001 serııaly jol júrý kartasy tabystaldy
Prezıdent • Keshe
Memleket basshysy LRT jobasyn odan ári jalǵastyrýdy tapsyrdy
Prezıdent • Keshe