Kúz aıy edi. Kún borasyndaý. «Bógen» eldi mekeninen avtobýsqa otyrdym. Bul baıaǵy, 1921 jyly, proletarıat kósemi V.I.Lenın Aral balyqshylaryna hat joldap, ashtyqqa ushyraǵan Povolje halqyna jomart qoldaryńdy sozyńdar dep ótinish etkende aıryqsha úles qosqan aýyl-dy.
Janyma etjendi kisi jaıǵasty. Kópten tanyspyz. Qaıyp Súleımenov. Qazir Qyzylordada turady, jasy seksenge taıap qalǵan. О́zi «Bógennen» 7-8 shaqyrym aralyqtaǵy 20-30 úıli, teńiz jaǵasyndaǵy «Táýir» qystaǵynda týyp ósken. Ákesi Esenov Súleımenniń kásibi balyqshy eken. Ilıchtiń hatyna jaýap retinde 2,5 aı aýlaǵan balyǵyn tegin bergenderdiń biri.
– Jalǵyz bizdiń ákeı me? – dedi Qaıyp kúlip, – Saǵyndyq, Tólegen, Ábdikárim jáne basqalary da kúzgi abyrjymen alysyp, júrip, janqııarlyqpen eńbek etken. Sodan beri de zýlap 95 jyl óte shyǵypty-aý!
– Jas kezińde oınaq salǵan atamekenge taǵzym etkeli kele jatqan bolarsyz?
– Joq-á... Qazir «Táýirde» de, onymen irgeles « Qyzyl qaıyrda» da el joq. Bul joly 63 jyl burynǵy aıybymdy ótep, kóńilim tynshyp qaıtyp baramyn.
– Qalaı dedińiz! – dep onyń ájimsiz ajaryna tańdana qarap qalyppyn. Aıyby nesi?
Ol da maǵan tesile qaldy.
– Áı, balalyq-aı!.. Álde ásire qyzyǵý ma? «Táýirde» aralas zattar dúkeni boldy. 1948 jyly ǵoı. Soǵystan keıingi halyq sharýashylyǵy qalpyna kelmegen qıyndaý kez. Ashqursaqbyz. Kıim-keshek tapshy. Úlken kaloshty kezek-kezek súıretemiz. Qalyń qarda mektepke qaraı jalań aıaq júgirdik te... Osyndaı kúnderdiń birinde dúkenge aıaq kıim túsipti. Qazirgi úı ishinde kıetin jeńil aıaq kıim. Ony kııý bizge arman. Onsha qymbat ta emes. Biraq aqsha joq. Besinshi synyptamyn. «Kishi túbektegi» jeti jyldyq mektepke jaıaý qatynap oqımyn. Dúkenshi Jupan esimdi aǵaı. Soǵystan qaıtqan maıdanger. Ákesi Tájimbet ıshan meshit ustaǵan desedi. О́zimshe jospar qurdym. Ińir qarańǵysy. Qaraýylda týystas inim Ádilhan turdy. Dúkenniń úp-úlken terezesin op-ońaı ashtym. Sóıtip, «tápishkeniń» 4-5 jubyn qoıynǵa tyqtym. Tereze áınegin qaıta jaýyp, taıyp turdyq... Sybaǵama eki juby tıdi. Esik aldyna kelgende bir tylsym «Toqta!» dep jekirgendeı boldy.
Al úıge kirem. Qaıdan aldyń deıdi. Aqsha joǵy aıan. Ne deımin. Al mektepke kıip baram. «Ádemi eken» deıdi. «Baǵasy qansha?» deıdi. Ne deımin? Qurysyn, basym qatty. Sodan qoranyń qýysyna, shóp-shalańnyń arasyna eki jup aıaq kıimdi tyǵa saldym.
Jeti jyldyqtan soń Aralǵa kelip, naǵashymnyń úıine jatyp №13 mektepte oqýymdy jalǵastyrdym. Attestatqa ıe bolǵasyn shoferlyq kýrsta oqyp, Aral avtobazasynda 10 jyl júk mashınasyn júrgizdim. 1967 jyly Qyzylordaǵa kóship №1 avtobazada uzaq jyl eńbek ettim. Zeınetke shyqtym. Úıli-barandy, bala-shaǵaly boldym. Tyl ardagerimin.
Dese de, baıaǵy urlyǵym oıymnan ketpeıdi. Júregime qara daq bolyp jabysty da qaldy. Qalaı qutylam? Surastyrsam, Jupan aǵa dúnıeden ozǵan. Qymbat jeńgeı sol qara shańyraqta otyr eken... «Bógenge» jedel kelip, meshitke soǵyp aǵa rýhyna quran baǵyshtadym. Bir qyzyǵy, álgi meshit Tájimbet ıshannyń atynda eken de, Jupan aǵanyń Ánýarbek esimdi balasy sonda ımam eken. Qymbat jeńgeme baryp sálem berdim. Osylaı da osylaı dep «jyrlap» aıaq kıimniń qunyn áldeneshe ósimmen tólep, «meni keshirińiz», batańyzdy berińiz, – dedim.
– Oı-ı, aınalaıyn-aı, – dedi jeńgeı sóz tórkinin túsinip, – pálenbaı jylǵy balalyq shalysyńdy umytpaı, aldyma kelip turǵan saǵan rahmet. Keshtim, keshirdim, jaı qolyńdy, dep aq batasyn berdi.
* * *
Qamystybas stansasyna jetkesin Qaıyp myrza avtobýstan túsip qaldy... Kózden tasa bolǵansha terezeden qarap otyrdym. Baıaǵy etjendi, aýyr denesi jeńildenip, qanat baılap ushyp bara jatqandaı elestedi... «Imandy adam – ıbaly adam» demekshi, jol ústinde keıipkerdiń óz aýzynan esitken hıkaıany áldekimderge úlgi bolsa ıgi, degen nıetpen qaǵazǵa túsirdim.
Shákirat DÁRMAǴAMBETULY,
derbes zeınetker
Qyzylorda oblysy,
Aral aýdany