Respýblıka Parlamentiniń Májilisinde «Memlekettik tildiń latyn grafıkasyndaǵy álipbıiniń biryńǵaı standartyn engizý máseleleri týraly» ótken tyńdaý halyqtyń kóńil-kúıin, arman-ańsaryn, elimizdiń egemendikti bekitýge degen murat-tilegin dóp basqan ıgilikti bastama boldy.
G M T Opredelıt ıazykAzerbaıdjanskııAlbanskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGalısııskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKıtaıskıı (Ýpr)Kıtaıskıı (Trad)KoreıskııKreolskıı (Gaıtı)KhmerskııLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaııalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalıNıderlandskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııRýmynskııRýsskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSlovaskııSlovenskııSomalıSýahılıSýdanskııTagalskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFınskııFransýzskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııEsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı AzerbaıdjanskııAlbanskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGalısııskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKıtaıskıı (Ýpr)Kıtaıskıı (Trad)KoreıskııKreolskıı (Gaıtı)KhmerskııLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaııalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalıNıderlandskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııRýmynskııRýsskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSlovaskııSlovenskııSomalıSýahılıSýdanskııTagalskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFınskııFransýzskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııEsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı Zvýkovaıa fýnksııa ogranıchena 200 sımvolamı Nastroıkı : Istorııa : Obratnaıa svıaz : Donate ZakrytMájilistiń otyrysynda «Qazaq tilin jańǵyrtýdyń basty kórsetkishi – latyn jazýyna kóshý» dep atap kórsetilip, bul qadamnyń álem qazaqtaryn biriktiretin mańyzdy faktor ekenine nazar aýdarylýy sonyń taǵy bir jarqyn dáleli.
Qaı el, qaı memlekettiń de rýhanı bolmysyn tanytatyn onyń óneri ekeni anyq. Latyn álipbıine kóshý – bul zaman talaby. Al óner adamdary latyn álipbıin qoldaný arqyly álemdegi eń damyǵan órkenıetti eldermen terezemizdi teńestire alamyz degen pikirde. Keler urpaqtyń bolashaǵy úshin jasalǵan ıgi bastamany qýana qabyl alǵan qazaqtyń mańdaıaldy óner maıtalmandarynyń barlyq BAQ quraldarynda latyn álipbıiniń el taǵdyryndaǵy mańyzyn kórsetip, azamattyq oı-pikirin bildirip jatqany búkilhalyqtyq qoldaýǵa ulasady dep senemiz. Bir-birimen tanysyp, shurqyrasyp tabysyp, túsinisý úshin tildi qajet etpeıtin barsha ulttar men halyqtarǵa ónerdiń tili qandaı túsinikti bolsa, el men eldiń uǵynysýyna latyn álipbıi de dál sondaı mindet atqaratynyna esh kúmándanýdyń qajeti joq. Latyn grafıkasy jer betindegi barlyq halyqqa ortaq ámbebap júıesi arqyly qazaq halqyn da álemdik keńistikke batyl bastap bara alady. Latyn álipbıin damyǵan memleketterdiń qataryna kirý úshin jasalǵan alǵyshart dep bilemin.
Ulttyq ónerdiń qara shańyraǵy bola bilgen M.Áýezov teatrynyń ujymy búgingi – el bolashaǵy úshin qabyldanǵaly otyrǵan mańyzdy sheshimge qoldaý kórsetip, elimizdiń jańa álipbıge kóshýine belsendi atsalysatyn bolamyz.
Erlan BILÁLOV, M.Áýezov atyndaǵy Qazaq memlekettik akademııalyq drama teatrynyń dırektory, Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri
ALMATY