Amankeldi aýdanynda qazaqtyń án ónerindegi aıtýly tulǵa, kompozıtor Baqytjan Baıqadamovtyń týǵanyna 100 jyl tolýyna oraı án-kúımen astarlanǵan mádenı-kópshilik shara ótti. Eki kúnge sozylǵan merekeni «Aıgólek» atty balalar án baıqaýy bastady.
G M T Opredelıt ıazykAzerbaıdjanskııAlbanskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGalısııskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKıtaıskıı (Ýpr)Kıtaıskıı (Trad)KoreıskııKreolskıı (Gaıtı)KhmerskııLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaııalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalıNıderlandskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııRýmynskııRýsskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSlovaskııSlovenskııSomalıSýahılıSýdanskııTagalskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFınskııFransýzskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııEsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı AzerbaıdjanskııAlbanskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGalısııskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKıtaıskıı (Ýpr)Kıtaıskıı (Trad)KoreıskııKreolskıı (Gaıtı)KhmerskııLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaııalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalıNıderlandskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııRýmynskııRýsskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSlovaskııSlovenskııSomalıSýahılıSýdanskııTagalskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFınskııFransýzskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııEsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı Zvýkovaıa fýnksııa ogranıchena 200 sımvolamı Nastroıkı : Istorııa : Obratnaıa svıaz : Donate ZakrytAýdandyq mádenıet úıinde ıne shanshar oryn bolmady. Baqytjan ánine sýsaǵan tyńdaýshylardyń arasynda jastyq shaǵyn «Sý tasýshy qyz», «Alma aǵashtar jaınaıdy» ánderinsiz eske ala almaıtyn aǵa býyn ókilderi de, kompozıtordyń klassıkaǵa aınalǵan shyǵarmalaryn tamsanýmen tyńdaıtyn búgingi zamandastar da otyrdy. Balapan qanat ánshiler Baqytjan atasynyń ánderinen óner kógine kúmis teńge shashty.
Baıqaýǵa Baqytjan Baıqadamovtyń shákirti bolý baqytyn ıelengen qazirgi qazaq mýzyka óneriniń maıtalmandary atanǵan kompozıtorlar Balnur Qydyrbek, Jolaman Tursynbaev, Qalıbek Derbsaldın, Qaıyrjan Maqanovtar qatysty. Ákesiniń týǵan jerindegi keshke qyzdary Baldyrǵan, Aıkún, Álııa Baıqadamovalar jáne nemereleri shaqyryldy. Aıtpaqshy, zertteýshi-ǵalym Baldyrǵan Baıqadamova «Aıgólek» balalar án baıqaýyna qazylyq etti. Júldeli oryn alǵan Ernaz Qabdyhamıtov, Turysbek Nurbolat, Aqmyrza Aıaýlym, Japar Aısulý, Jumaǵalı Aınaz, Aqnıet Azamatqyzy sekildi balalardyń ónerine rızashylyǵyn bildirdi. Qunarly topyraqtyń qur bolmaıtynyna, halqymyzǵa áli talaı marǵasqany bererine senim bildirdi.
Munan keıin «Baqytjan Baıqadamov álemi: kompozıtor taǵdyrynyń taǵylymy» atty ǵylymı-praktıkalyq konferensııa mazmundy ótti. Onda Balnur Qydyrbek, Qaıyrjan Maqanov, Hamıtbek Musabaev, Erkin Qojahmetov, Jupar Tatkenova, Qultan Ormanbek, Baldyrǵan Baıqadamova syndy zertteýshiler kompozıtor ómiriniń belgisiz jaqtaryn, qaldyrǵan mýzykalyq murasynyń qazaq mádenıetindegi alatyn ornyn baǵamdady. Olardyń qaısysy da Baqytjan Baıqadamovtyń qazaq án ónerin erekshe deńgeıge kótergendigin, jańa lep ákelgendigin, qazaq mýzykasynda hor janryn qalyptastyryp, sol arqyly halqymyzdyń án murasyn syrtqa pash etkenin aıtty. Kompozıtordyń shyǵarmalarynan turatyn konsertte Elýbaı О́mirzaqov atyndaǵy oblystyq fılarmonııa mýzykanttarynyń súıemeldeýimen aýdan ónerpazdary ánnen shashý shashty. Belgili ánshi Ǵazıza Jumekenova kompozıtordyń ánderin naqyshyna keltire oryndaǵanda qońyr kúzde «alma aǵashtary jaınaǵandaı», án qudireti saltanat qurdy. Sonymen qatar kompozıtor keshiniń qurmetine kúıshi Anar Muzdahanova, kompozıtor-ánshi Qalıbek Derbsaldın, taǵy basqalar óz shyǵarmalaryn oryndady.
– Bir aıta ketetin jaıt, qazaq mýzykasyndaǵy eshkimge uqsamaıtyn iri tulǵa Baqytjan Baıqadamov týraly týǵan jeri Qostanaı oblysynda oǵan arnalǵan tuńǵysh sharanyń kýási boldym. Biraq óner juldyzy, klassık kompozıtor dúıim jurtqa ortaq. Onyń shyǵarmalary týraly mundaı sharalar elimizdiń qaı shalǵaıynda ótse de, tek rýhanı azyq syılary anyq, – deıdi Qalıbek Derbsaldın.
Al «Toıtóbe» alańynda ótken top báıge toı qyzyǵyn qyzdyra tústi.
Názıra JÁRIMBET, «Egemen Qazaqstan»
Qostanaı oblysy, Amankeldi aýdany