Kókpar dese qany qyzbaıtyn qazaqtyń uly neken-saıaq. Degenmen on jasynda asaýdy úıretken, bir múshelge tolǵanda kókpardy mańaılap, keıde ortaǵa kirip bilegin bekitken, taqymyn qataıtqan Salybek Saǵymbekulyn ońtústik óńirde bilmeıtin jan joq shyǵar.
T Opredelıt ıazykAzerbaıdjanskııAlbanskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGalısııskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKıtaıskıı (Ýpr)Kıtaıskıı (Trad)KoreıskııKreolskıı (Gaıtı)KhmerskııLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaııalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalıNıderlandskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııRýmynskııRýsskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSlovaskııSlovenskııSomalıSýahılıSýdanskııTagalskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFınskııFransýzskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııEsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı AzerbaıdjanskııAlbanskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGalısııskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKıtaıskıı (Ýpr)Kıtaıskıı (Trad)KoreıskııKreolskıı (Gaıtı)KhmerskııLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaııalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalıNıderlandskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııRýmynskııRýsskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSlovaskııSlovenskııSomalıSýahılıSýdanskııTagalskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFınskııFransýzskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııEsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı Zvýkovaıa fýnksııa ogranıchena 200 sımvolamı Nastroıkı : Istorııa : Obratnaıa svıaz : Donate ZakrytOnyń erekshe salymdary men tulparlaryn jurt jyr qylyp aıtady. Ásirese tulpardy baptaý tásili bólek. Árıne kókparshyǵa suńqardaı ushqyr, elikteı epti, ıesiniń ár qımylyn jazbaı tanyp, múltiksiz oryndaıtyn tulpar qajet. Sondyqtan da kókpardyń atyn baptaý óz aldynda bir ǵylym.
Saǵymbek baıdyń tuńǵyshy Salybek ótken ǵasyrdyń 50-60 jyldary kókparǵa ataqty Sarqasqa atymen shyǵyp, keıbir kezderde jan balasyna salym ustatpaǵan eken. El arasynda «Salybektiń Sarqasqasy» degen at ańyzǵa aınalǵan. Kókparshynyń uly Bolathannyń aıtýynsha, bylaıǵy el-jurt as-sýǵa un tappaı otyrǵanda ákesi atyn taza bıdaı berip asyrapty.
Tunyq sýmen sýarylǵan jasyl jońyshqanyń kógin ǵana bergen. Qysy-jazy jabýlap ustaıdy. Sý ishetin ydysy da bólek. Sarqasqa atty turǵan jerinde zár syndyrtpaıtyny, tezek tastatpaıtyny jáne bar. Kókpar taıanǵanda osyndaı erekshe baptaýdaǵy tulparynyń etin qatyrady, qazysyn ortaıtady, kúnine birneshe dúrkin minip-túsip bulshyq etterin shıratady. Salybektiń úlken qyzy Rahııa apaıdyń aıtýyna qaraǵanda, ákesiniń kókparǵa attanýy da erekshe. Ul-qyzdary jınalyp, quddy bir maıdanǵa attandyrǵandaı bolady. Ondaı sátte kókparshy boıyn tiktep, suńqardaı shúıilip, qaharyn syrtyna shashyp atqa qonady eken. Sarqasqa da ózgerip sala beredi, aýyzdyǵyn qarsh-qarsh shaınap, omyraý etin oınata, jelmen jeńil ushyp bara jatqan qańbaqtaı syrǵıdy.
Salybek Saǵymbekulynyń Býryl degen aty jóninde de ańyzǵa bergisiz áńgime kóp. Ordabasy aýdanynyń ortalyǵy Temirlanda 1921 jyly ótken Qajymuqannyń 120 jyldyq toıynda 77 jastaǵy Salybek qarııa kókparǵa shyǵyp, sońǵy salymyn salady. Keshikpeı syrqat meńdep jatyp qalady. Kún óte býryl at dúrkin-dúrkin ıesin izdep, kisineıdi. «Jylqynyń tilin jaqsy biletin ákem dert meńdep, tósek tartyp jatsa da, dalaǵa shyǵarýdy ótinedi. Dalaǵa shyqqan ıesiniń ıisin sezgen býryl attyń qulyn daýysy shyrqyrap qoıa beredi.
Ákem «atty alyp kelińder!» dedi. Tósek tartyp jatqan ıesin kórgen býryl at yshqynyp kelip, ıiskeıdi. «Ornyńnan tur» degendeı, kórpesin julqyp, jastyǵyn tistep laqtyrady. Esti janýardyń qos janaryn jýǵan jasty kórgenderdiń bári Býryl atpen birge jylady. Sol kúnniń keshinde ataqty shabandoz, ómirin kókparǵa arnaǵan ákemiz Salybek dúnıeden ótti. Iesiniń baqılyq bolǵanyn sezgen Býryl at jem-shóp jemeı, apta óte óldi», deıdi Bolathan Salybekuly ótken kúnderdi eske ala.
Jýyrda Ordabasy aýdanyndaǵy atshabarda áıgili shabandoz Salybek Saǵymbekulynyń urpaqtary qazaqtyń ulttyq oıyndary – aýdaryspaq, teńge ilý, báıge saıystaryn uıymdastyrdy. Oblystyq festıvaldyń aıasynda ótken, ulttyq sportty keńinen nasıhattaýǵa baǵyttalǵan sharaǵa attyń jalyn ustaǵan 30-ǵa tarta jasóspirim qatysty.
Jarys jeńimpazdary men qatysýshylardyń barlyǵyna arnaıy syılyqtar tabys etildi. Aýyl turǵyndary men at arytyp alystan kelgen qonaqtar osyndaı úlgili isti uıymdastyrǵan Salybek Saǵymbekulynyń urpaqtaryna rızashylyqtaryn bildirdi. Áıgili kókparshynyń kózin kórgen qarııalar estelikterimen bólisti, jas urpaqqa ulttyq oıyndardyń mán-mańyzyn túsindirdi, jylqy baptaýdyń qyr-syryn úıretti.
Ǵalymjan ELShIBAI,
«Egemen Qazaqstan»