Ataqty sportshy Valerıı Harlamov haqynda
Máskeý qalasy. Tún. 1948 jyldyń qańtar aıy. Ortalyq kósheni boılap, jeldeı júıtkigen volga kóligi janushyra zýlap keledi. Mashıanyń ishinde tolǵaq qysqan jas áıel eriksiz bebeýleıdi. Soǵystyń saldarynan áli tolyq arylmaǵan olpy-solpy qırandynyń kesirinen dóńgelegi tusalǵan mashına lyqsyp kep taǵy bir tuıyqqa tireldi. Sol sátte volganyń ishinde shyr etken sábıdiń úni estildi. Sóıtip, jarq dúnıege ul keldi. Bul náreste anaý-mynaý emes bolashaq sport juldyzy ataqty hokkeıshi – Olımpıadanyń eki, álemniń segiz dúrkin chempıony, Eýropa kýbogynyń 11 márte ıegeri, KSRO-nyń 11 retki jeńimpazy Valerıı Harlamov bolatyn.
Valerııdiń ákesi Borıs Sergeevıch 1930 jyly 12 jasynda Ispanııadan KSRO eline qonys aýdarǵan bolatyn. Anasynyń aty – Arıbe Orbat Herman. Ol kúıeýimen birge qaladaǵy «Kommýnar» óndiris ornynda eńbek etetin. Jas otbasy sábılerine yrymdap ataqty ushqysh Valerıı Chkalovtaı bolsyn dep atyn «Valerıı» qoıady. Biraq sábı aýrýdan kósh ashpady, tym názik edi. Qıt etse jótel qysyp, ókpesi alqynyp, tynysy tarylatyn. Dárigerler «myna balanyń bolashaǵy bulyńǵyr…» degendi ashyq aıtatyn.
Qaıran áke jeti jastaǵy álsiz ulyn shynyqtyrmaqqa balalar hokkeı úıirmesine jetektep alyp barady. Biraq ol qatelesken joq edi. Kenje týǵan toqtynyń qozysyndaı súıkimdi ul bir aptanyń ishinde muzdyń ústinde syrǵanaýdy úırendi. Balanyń lyp-lyp etken ıkemdi qozǵalysyna súısine kóz tastaǵan SSKA-nyń jasóspirimder quramasynyń jattyqtyrýshysy Borıs Kýlagın, «myna baladan birdeme shyǵýy ábden múmkin, átteń denesi tym kishkentaı…» aqyry uzaq oılanyp, óziniń qarmaǵyna qabyldaıdy.
Arada azǵana jyl ótkende súıkimdi Valerıı bapkerdiń kóńilinen shyqty. Borıs Kýlagın onyń qolynan jetektep, aǵa bapker Anatolıı Tarasovtyń aldyna alyp barady. – Myna bala, — deıdi Borıs Pavlovıch. – Bolashaq hokkeıdiń juldyzy bolady, qazirden bastap ulttyq quramanyń daıyndyq sapyna qabyldasaq qaıtedi. Anatolıı Vladırmırovıch jetkinshektiń tula boıyna uzaq qarap, «denesi tym kishkentaı eken, úlken hokkeıshi shyǵa qoımas…» dep basyn shaıqaıdy.
Qysqasy, Kýlagın bapker shákirtiniń úmitin úzbeıin degen oımen ony ekinshi lıgada óner kórsetip júrgen Sverdlovsk áskerı okrýgynyń «Zvezda» komandasynyń sapyna qabyldatady. Bul 1966 jyly bolatyn. Harlamov áskerılerdiń sapyna bara salyp, alǵashqy maýsym oıyndarynda qarsylastar qaqpasyna 34 shaıba soǵyp, komandanyń tarıhynda bolmaǵan rekord jasaıdy. Áskerı komandanyń bapkeri V.Alfer qolma-qol Kýlagınge telefon soǵyp, «Borıs Pavlovıch siz maǵan kimdi jibergensiz, kele salyp qyryp barady. Mynaýyń SSKA-nyń negizi quramynda oınaıtyn jigit eken…» deıdi.
Súıinshi habardy estigen Kýlagın ushaqqa bılet alyp, ádeıi baryp Harlamovtyń oıynyn tamashalaıdy. Qaıran qalady. Harlamov sylqyldatyp shaıbany soqqanda, Kýlagınnyń búıregi búlkildep, kózine móldirep jas úıiriledi. Shapqan kúıi bas bapker Tarasovqa barady. Biraq bas bapker buny «kezdeısoqtyqqa» sanap, quramaǵa mańaılatpaıdy. Kýlagınde qadalyp qalmaıdy.
Aqyry, 1967 jyldyń sońynda 19 jasar Harlamov SSKA-nyń negizi quramyna qabyldanady. Osylaı týǵan qalasy Máskeýge qaıta taban tiregen jigit 1968 jyly SSKA-nyń KSRO chempıony bolýyna at salysady. Álemdik hokkeı sporty tarıhynda Mıhaılov-Petrov-Harlamov úshtigi dál osy jyly paıda bolady.
Arada úsh jyl ótkende Harlamovtyń ataǵy aspandap shyǵa keldi. 1971 jylǵy KSRO chempıonatynda bir ózi 40 shaıba soǵyp rekord jasady. 1972 jyly KSRO quramasy Olımpıada jeńimpazy atanǵan sátte Harlamov toǵyz shaıbanyń avtory atanyp «úzdik shabýylshy» ataǵyna ıe boldy. Osy jyly amerıkandyqtarmen bolǵan oıynda aıyryqsha sheberlik tanytqany úshin Toronto qalasyndaǵy ataqty «Hokkeı mýzeıine» eýropalyqtar ishinen tuńǵysh ret Harlamovtyń esimi máńgilik taqtasyna jazyldy.
1975 jyldyń shýaqty bir kúni Harlamov 19 jasar Irına Smırnova deıtin kórkem bıkeshpen tanysady. Jas qyz ony «taksı júrgizýshisi» bolar dep joramaldaıdy. Onymen qoımaı jas jigit bıkeshti «OO-17 MMB» serııaly volga mashınasyna otyrǵyzyp úıine jetkizip salady. Irına anasyna taksı júrgizýshimen tanysqanyn aıtady. Birde «taksıshy» Irına men anasyn Úlken teatrǵa shaqyrady. Eldiń bári «taksıshyǵa» sálem berip qurmet kórsetýi Irına men anasyna bir túrli qyzyq kórinedi. Anasy aıtady: «qyzym mynaý taksıshy emes shyǵar, zertteý kerek eken, bir gáp bar». Olar keshikpeı «taksıshynyń» ataqty hokkeıshi ekenin biledi. Irına men Valerıı otaý quryp, 1976 jyly tuńǵysh uly Aleksandr týady.
Osy jyly Harlamov áıelimen birge «8-Mart» merekesin toılap kele jatyp, mashınasymen apatqa ushyraıdy. Hokkeıshiniń aıaǵy, qoly, qabyrǵasy synady, basy aýyr jaraqattanady. Sport súıer qaýym, «Harlamovtyń dáýiri támám» degen joramalǵa kóshedi. Biraq jeti aıdan keıin Harlamov attaı týlap qaıta oralady. 1977 jyly SSKA quramynda jetinshi ret KSRO chempıony atanady. 1978 jyly qyzy Begonıta dúnıege keledi.
SSKA-nyń bas bapkeri bolyp V.Tıhonov kelgen soń ekeýara kelispeýshilik týyndaı bastaıdy. 1981 jyly Harlamov hokkeımen qoshtasatyny jaıly málimet taratady. Buǵan bapkerlermen ara qatynasynyń ońalmaýy áser etse kerek. Áıtpegende, onyń sheberliginde shák joq edi. 1981 jyly NHL komandalary arasynda ótetin oıynǵa Harlamovty bapkerler qatystyrmaı tastaıdy. Ol óziniń komandalas dostaryn áýejaıdan shyǵaryp salyp, qol bulǵap qala beredi.
Sodan jany jaı tappaı áıeli men ulyn ertip, qalanyń shet jaǵynda ornalasqan týysqandaryna tartady. Qyzy Begonıta týysqandarynyń úıinde edi. Erteńinde, ıaǵnı 27-shi tamyz kúni Valerıı tańmen talasa turyp, áıeldi jáne týysqany Sergeıdi mashınaǵa otyrǵyzyp qalaǵa qaraı jolǵa shyǵady. Tańǵy saǵat 7.00-de 74-shi shaqyrymda Harlamovtar mingen kólik aýyr júk mashınasymen soqtyǵysyp, nátıjesinde ataqty hokkeıshi Valerıı Harlamov, áıeli Irına, týysqany Sergeı úsheýinde jan tásilim etedi. Mashınanyń ishinde týǵan azamat, mashınanyń ishinde óldi.
Tanymal rejısser Nıkolaı Lebedov áıgili hokkeıshi V.Harlamovtyń ómiri jaıly «17 nómirdiń ańyzy» atty fılm túsirdi. Kıno azǵana ýaqytta 7,6 mıllıon dollar paıda taýyp úlgerdi. Soǵan qaraǵanda, aty ańyzǵa aınalǵan azamatty kórermender áli umyta qoımaǵan eken.
Beken QAIRATULY,
«Egemen Qazaqstan»