Abaıdyń el arasynda jıi aıtylatyn 1898 jyly jazylǵan «Jelsiz túnde jaryq aı» atty lırıkalyq áni bar. Bizge belgili basylymdarda osy óleńdegi bir-eki shýmaq «Taý jańǵyryp án qosyp, úrgen ıtpen, aıtaqqa» dep jazylǵan. Belgili ánshilerimiz de ándi osy mátinmen oryndaıdy.
Al negizinde «Taý jańǵyryp ún qosyp, úrgen ıtpen, aıtaqqa» bolýy kerek. Muhtar Áýezov Abaıdyń lırıkasy týraly: «Jelsiz túnde» – uzaq óleń emes. Munda qazaq saharasynyń bir keshi eles beredi. Kóshpeli aýyldyń jaryq aıy, jelsiz túnde taý ishi, ózen jaǵasyna jaıǵasqan kezi alynady. Aýyl uıqyǵa ketken. Dúnıeniń jym-jyrtyǵyn anda-sanda úrgen ıt pen kúzetshiniń aıtaǵy ǵana aýyq-aýyq buzǵandaı. Aınaladaǵy taý jandy dúnıe únine sırek jańǵyryqpen ún qosady. Taǵy bir tirshilik ıesi – saıdy jaryp aqqan tasqyn ózen aǵysynda. Sol shaqta ońasha, jasyryn, aýlaqta eki jas kezdesedi» dep jazady.
Sonymen,
Taý jańǵyryp ún qosyp,
Úrgen ıtpen, aıtaqqa,
Kelmeppe ediń jol tosyp
Jolyǵýǵa aýlaqqa.
Túngi uıqydaǵy aýylda án aıtylmas bolar.
Kókeıde júrgen taǵy bir oı. Abaıdyń «Birińdi, qazaq, biriń dos, kórmeseń istiń bári bos!» degen naqyl sózderi ár aýylda, ár qalada halqymyzdyń belgili tarıhı tulǵalarynyń beıneleri somdalǵan «Uly dala» pannosynan kórinis berip tursa, kimge de bolsa da oı salyp, baǵdar shamdaı áser eter edi.
Qýat AHMETBEKOV
NUR-SULTAN