Erterekte ulylar elinde jyl saıyn eńbek merekesi retinde – “Tól toıy”, al aýyl men mekemeler arasynda óner men mádenıet deńgeıin tarazyǵa salyp, baǵasyn beretin “Sovhozdar kúni” ótkizilip jatatyn. О́kinishke qaraı, aýdan boıynsha sovhozdar taratylǵan soń munyń alǵashqysy eskerýsiz qalǵan. Al sońǵysynyń endigi jerde “Aýyl kúni” retinde áli de jalǵasyn taýyp kele jatqany ras.
Ulylar elinde Qasqabulaq degen irgeli aýyl bar. Osy óńirde, naqtylap aıtsaq syrt Qasqabulaqta hakim Abaı, al Bórlide ǵulama jazýshy Muhtar Áýezov ómirge kelgen. Arýaq qoldaǵan qasıetti mekenniń arǵy zamanda da, bergi kezeńde de sonshalyqty júdep-jadaǵanyn kórgen emespiz. Sonyń dálelindeı, burynyraqta kemeńger jazýshy atyndaǵy sharýashylyq respýblıkalyq, qala berdi odaqtyq jarystardyń kósh basynan tabylsa, al sovhozdar taratylǵannan keıingi jerde de bul eldiń kúıisi kete qoıǵan joq. Iаǵnı, sovhozdyń burynǵy isker basshysy Amantaı Muqataev sharýashylyqtyń shańyraǵyn shaıqaltpaı ustap qala bildi. Solaısha munda jekeshelendirý qaısybir jerlerdegideı emes, ret-jónimen júzege asyryldy.
Endi, mine, sol berekeli elde merekeli jaǵdaı qalyptasyp otyr. Iаǵnı, munda sońǵy tórt jyldan beri turaqty túrde tól toıy ótkizilip keledi. Bıylǵy sharýaǵa qolaısyz qysqa qaramastan bul óńirde orta eseppen ár júz saýlyqtan 110-nan qozy alyndy. Bir qarasań, jekeniń malyn sanap qaıtemiz degen oıǵa kelesiń. Biraq el baılyǵy osyndaı jeke menshikten quralatyndyǵyn nege eskermeımiz? Endeshe, bul aıtatyny joq erekshe jetistik.
Sol sebepten de bolar, bıylǵy tól toıy Qasqabulaqta taǵy da dúrkirep ótip, ulttyq oıyndarmen órnektelip jatty. Ádettegideı jeńimpaz sharýa qojalyǵyna kóshpeli kók baıraq tabystaldy. Kelesi tól toıyn ótkizý burynǵy kelisim boıynsha jeńimpaz sharýa qojalyǵyna tabystaldy.
Mine, osyndaı ıgilikti sharýa basqa da aýyldarda juǵysty bolyp jatsa, kánekı!
Dáýlet SEISENULY,
Abaı aýdany,
Shyǵys Qazaqstan oblysy.