Jaz basynda «Astana Balet» teatry «Jibek joly» baletiniń premerasyn usynǵan edi. Zor qoshemetpen ótken qoıylymnyń telenusqasy osy aıda otandyq telearnalardan kórsetilmek. Joba avtorlary kórermen qaýymdy Uly Jibek jolymen saıahattaýǵa shaqyrady. Munda jibek Azııa men Eýropa órkenıetterin baılanystyrýshy sımvol retinde alynyp otyr.
Shilde aıynda «Astana Balet» teatry sahnasynda eki aktili «Jibek joly» baletiniń ekrandyq nusqasynyń túsirilimi jasaldy. Qoıýshy-baletmeıster – Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri, teatrdyń bas baletmeısteri Mýkaram Avahrı, rejısseri – Tahır Álıev. Telespektaklde kórermen teatrdyń talantty ártisteri – Darına Qaırasheva, Aınur Ábilǵazına, Anar Dúkıeva, Qalamqas Orynbasarova, Natalıa Fernandes-Menes, Ańsaǵan Kóbentaı, Ásel Jańǵasqaeva, Súndet Sultanov, Farhad Býrıev, Ýeslı Karvalo, Artýr Edson jáne t.b. ónerin tamashalaı alady.
«Bul alǵashqy tájirıbemiz emes. Buǵan deıin «Beıbarys sultan» baletiniń telenusqasyn túsirgen edik. Bul kúrdeli ári qyzyqty jumys, shyǵarmashylyq ujymymyz orasan tájirıbe jınaqtady. Repertýarymyzdy ekranǵa kóshirýimizdiń birden-bir sebebi, áldebir sebeptermen spektaklderdi kóre almaǵan kórermenge teatr ónerin pash etý. Elimizdiń túkpir-túkpirindegi halyq qoıylymdardy tamashalaı alsa eken degen nıettemiz», deıdi Mýkaram Avahrı.
«Jobanyń rejısseri bolý – men úshin úlken mártebe. О́ner – beıbitshilik jarshysy. Túsirilimge úlken shyǵarmashylyq ári tehnıkalyq top qatysty. Balettiń telenusqasyn daıyndaýǵa túsirilim men montajdy qosa eseptegende eki aıdaı ýaqyt ketti. Elimizdiń balet ónerine úles qosyp jatqanymyz erekshe maqtanysh sezimin oıatady. Rejısser retinde spektakl atmosferasyn jetkizýge kúsh saldym. Kórermen túrli mádenıet pen órkenıettiń tynysyn sezinýge tıis. Onyń ústine, osynyń bárin tutas bir týyndyǵa aınaldyrý kerek edi. Jalpy, Mýkarammen shyǵarmashylyq jumys qyzyqty ári erekshe kúıde ótti», dep atap ótti rejısser Tahır Álıev.
Qoıýshy-baletmeıster klassıkalyq jáne halyq bıiniń elementterin shyǵys mánerindegi reńge bóleý arqyly, zaman yrǵaǵymen almasyp otyratyn túrli beıneler, stılder men kórkemdeý ádisteri bar týyndyny jaryqqa shyǵardy. Kerýen, nefrıt, jibek pen amforalardyń beınesi ári kórkem, ári sahnaǵa «laıyqtalǵan». Mýzyka men bı – ýaqyttan tys qubylystar. Sol arqyly bir órkenıetten ekinshisine erkin saıahattaý múmkindigi týady. Sýretter, oqıǵalar biriniń izin biri almasyp, kórermendi mádenıetter toǵysynda úzdiksiz saparǵa bastaıdy.
Dekorasııa, kostıýmder, jaryq pen beınekórinis ózara úılesip, spektakldiń horeografııalyq órnegin asha túskendikten, osynyń ózi horeografııalyq týyndynyń tutastyǵyna sep boldy. Sahnanyń yqsham ári shaǵyn bezendirilýiniń áserinen horeograf úzdiksiz joldy, onyń zaman yrǵaǵyna qaraı turaqsyz ári ózgermeli bolatynyn sýretteı aldy. Al shyǵys saryndarynyń emosııalyq urmaly yrǵaqpen úndesýinen kórermen bir plastıkalyq saıahattan ekinshisine erkin aýysyp otyrady.
Aıta keteıik, atalǵan jobany «Samuryq-Qazyna» AQ demeýshiligimen, Balet pen ulttyq bıdi qoldaý jáne damytý qory júzege asyryp otyr.
Baletti shyǵarýǵa daryndy óner qaıratkerleri atsalysty: lıbretto avtory – Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Baqyt Qaıyrbekov, kompozıtorlar – Renat Ǵaısın, Arman Amar, Vladımır Ivanoff pen Omar Farýk Tekbılek, baletmeısterdiń assıstenti – Aıjan Júnisova, kostıým sýretshileri – Ásel Shalabaeva men Dına Býksıkova, ssenograf – Asqar Ysqaqov, beınesýretshi – Nurlan Kereı, jaryq sýretshisi – Robert Daýtov.