Bıyl kórnekti memleket jáne qoǵam qaıratkeri Seıitqalı Meńdeshevtiń týǵanyna 140 jyl toldy. Avtonomııaly Qazaq Respýblıkasy Ortalyq Atqarý Komıtetiniń tuńǵysh tóraǵasy bolǵan tarıhı tulǵanyń mereıtoıy onyń týǵan jerinde keńinen atalyp ótti.
Batys Qazaqstan oblysynyń Jańaqala topyraǵynda ótken mereıtoılyq sharaǵa Qazaqstan Respýblıkasynyń Prezıdenti Qasym-Jomart Toqaevtyń keńesshisi Málik Otarbaev arnaıy keldi. Tarıhı tulǵanyń týǵan jerinde ótken «Seıitqalı Meńdeshev – memleket jáne qoǵam qaıratkeri» atty respýblıkalyq ǵylymı-tájirıbelik konferensııaǵa qatysýshylar aldynda Memleket basshysynyń quttyqtaý haty oqyldy.
«Qurmetti jıynǵa qatysýshylar! Sizderdi Jańaqala aýdanynyń qaıta qurylǵanyna 50 jyl jáne osy óńirdiń áıgili perzenti Seıitqalı Meńdeshevtiń týǵanyna 140 jyl tolýymen quttyqtaımyn. Jańaqala aýdanynan kóptegen óner sańlaqtary men belgili tulǵalar, tórt Keńes Odaǵynyń Batyry, 17 Sosıalıstik Eńbek Eri shyqqan. Olardyń ishinde kórnekti memleket jáne qoǵam qaıratkeri Seıitqalı Meńdeshevtiń orny bólek. Onyń aǵartýshylyq qyzmeti ult-azattyq kóterilis jáne asharshylyq kezindegi halqyna janashyrlyǵy jurtymyzdyń jadynda árdaıym saqtalady. Seıitqalı Meńdeshevtiń týǵan eline sińirgen eńbegi ushan-teńiz. Halqynyń bolashaǵy úshin aıanbaı ter tókken osyndaı tulǵalarymyzdy ulyqtaý – búgingi býynnyń perzenttik paryzy. Ult múddesine adal qyzmet etken Seıitqalı Meńdeshev sııaqty ardaqty azamattardyń esimin este saqtaý jastardy otanshyldyqqa tárbıeleý turǵysynan óte mańyzdy. Onyń ómir joly men qaıratkerligi urpaqqa úlgi-ónege bola biledi dep senemin. Barshańyzǵa myqty densaýlyq, baq-bereke tileımin. Qazaqstan Respýblıkasynyń Prezıdenti Qasym-Jomart Toqaev», delingen eken Astanadan jetken quttyqtaý hatta.
Jańaqalada ótken taǵylymdy sharanyń taǵy bir mártebeli meımany – Almaty qalasyndaǵy Qazaqstan Respýblıkasy Ortalyq Memlekettik arhıviniń dırektory, belgili ǵalym Sábıt Shildebaı boldy. Tarıh ǵylymdarynyń kandıdaty, Qazaqstan Respýblıkasy Jastar odaǵy «Serper» syılyǵynyń laýreaty Sábıt Qamytbekuly ótken jyly ǵana «Seıitqalı Meńdeshev. Qujattary men materıaldar jınaǵy» atty eńbekti baspadan shyǵarǵan bolatyn. Bul jınaqta keńes dáýirindegi qazaq memlekettiginiń qalyptasýy men damýyna úlken úles qosqan biregeı tulǵa, qazaq jeriniń tutastyǵyn qalpyna keltirý jolynda jáne keńestik bılik organdaryn jergiliktendirý jolynda, 1921-1922 jyldardaǵy ashtyqqa qarsy kúresti uıymdastyrýǵa, qazaq aǵartý jáne ǵylym salalarynyń negizin qalaýǵa eren eńbek etken qaıratker Seıitqalı Meńdeshevtiń arhıvterde saqtaýly qujattary, derektik materıaldary, merzimdi basylym maqalalary tuńǵysh ret bir jerge toptalǵan bolatyn.
Konferensııaǵa, sondaı-aq tarıh ǵylymdarynyń kandıdaty, alashtanýshy Dámetken Súleımenova, Batys Qazaqstan oblystyq mádenıet, tilderdi damytý, arhıv isi basqarmasynyń basshysy Saıran Dúısenov, Mahambet atyndaǵy Batys Qazaqstan ýnıversıteti janynan qurylǵan «Rýhanı jańǵyrý» ınstıtýtynyń dırektory, pedagogıka ǵylymdarynyń doktory Abat Qydyrshaev, Jáńgir han atyndaǵy Batys Qazaqstan agrarlyq-tehnıkalyq ýnıversıtetiniń «Rýhanı jańǵyrý» ortalyǵynyń aǵa oqytýshysy, tarıh ǵylymdarynyń kandıdaty Esqaırat Haıdarov, aqyn, Qazaqstan Jazýshylar odaǵynyń múshesi Zakarııa Sısenǵalı qatysty.
Seıitqalı Meńdeshevtiń ataq-dańqy jalpy qazaq dalasyna keńestik kezeńde shyqty. Áıtkenmen, onyń tóńkeriske deıin de Batys Qazaqstanda, Bókeılikte ult-azattyq kúres jolynda júrip ábden shyńdalyp, qoǵam qaıratkeri dárejesine jetkeni Esqaırat Haıdarovtyń baıandamasynan anyq kórindi.
1903 jyly Qazan qalasyndaǵy oqytýshylar semınarııasyn bitirip, «halyq muǵalimi» degen ataq alǵan Seıitqalı el ishinde sabaq bere júrip, 1906-1908 jyldary Bókeı Ordasynda muǵalimder men feldsherlerdi biriktirgen zııalylardyń jasyryn odaǵyn uıymdastyrǵan eken. Bókeılik oqyǵan jastar tuńǵysh ret uıym quryp, halyqty mádenı-rýhanı jaǵynan jetildirýge, oqý-aǵartý isin bir jolǵa qoıýǵa, ulttyq teń quqylyqty saqtaýǵa umtylǵan. Zertteýshi Maqsat Táj-Murattyń jazýyna qaraǵanda, 1907-1908 jyldar shamasynda belgili Sháńgereı Bókeevtiń mekeni – Kólborsy jerinde on adamnan turatyn jasyryn uıym qurylǵan. Olar – Sháńgereı Bókeev, Baqytjan Qarataev, Ǵumar Qarash, Eleýsin Buırın, Ǵabdol-Ǵazız Musaǵalıev, Sálimgereı Nuralyhanov, Mustafa Kókebaev, Seıitqalı Meńdeshev jáne Muhtar Sársembıevter bolatyn.
1911 jyly áýeli Bókeılikte, keıin Oral qalasynda shyqqan «Qazaqstan» gazetiniń mańynda Seıitqalı Meńdeshev te júrdi. Gazet basý úshin elden aqsha jınap, baspahana satyp alǵan kezde uıymdastyrý jumystarynyń ishinde bolǵany týraly óz qolymen jazǵan haty Batys Qazaqstan oblystyq tarıhı-ólketaný mýzeıinde saqtalǵan.
«Seıitqalı Meńdeshev qazaq halqynyń taǵdyryna qatysty saıası jaǵdaılarǵa beı-jaı qaraı almaı, Bókeı Ordasyndaǵy, onyń ishinde Jańaqaladaǵy 1916 jylǵy ult-azattyq kóteriliske de belsene qatysty. Odan buryn Peterbýrg qalasyna eki márte baryp, birinde el ishindegi bilim berý máselesin, ekinshide Astrahan gýbernııasyndaǵy jerge talas taqyrybyn kóterip, ultynyń múddesin qorǵady», deıdi ǵalym Esqaırat Haıdarov.
– Respýblıkalyq deńgeıden asyp, kúlli Odaqqa tanymal bolǵan tulǵaǵa arnalǵan konferensııa oblys ortalyǵynda emes, óziniń týǵan aýdanynda uıymdastyrylsa da joǵary deńgeıde ótti, – dedi osy sharaǵa Almaty qalasynan arnaıy kelgen Sábıt Shildebaı.
Sábıt Qamytbekuly osy saparynda aýdandyq kitaphanada oqyrmandarmen kezdesip, joǵaryda atalǵan kitapty tanystyryp ótti. Tarıhı tulǵanyń týǵan jeri – Jańaqazan aýylynda bolyp, mektep mýzeıimen, tarıhı ǵımarattarmen tanysty.
Mereıtoıdyń tarıhı mańyzyna Memleket basshysynyń ózi nazar aýdaryp, arnaıy quttyqtaý hat joldaǵan qazaqtyń biregeı tulǵasy – Seıitqalı Meńdeshevtiń toıy el eńsesin bir kóterip tastady.
Batys Qazaqstan oblysy