Astanadaǵy Tuńǵysh Prezıdent kitaphanasynda «Táýelsizdiktiń mádenı negizi» jobasy aıasynda Qazaqstan Sýretshiler odaǵynyń múshesi, Raıgúl Ahmetjanovanyń «Baqyt qusy» atty jeke kórmesi ashyldy.
Qazaq sándik-qoldanbaly ónerinde qyryq jyldan asa eńbek etip, óz qoltańbasyn aıshyqtaǵan sheberdiń týyndylary – ulttyq naqyshqa baı ásemdigimen erekshelenedi. Ásirese avtordyń kórmege usynylǵan otyzdan asa aǵash, shı, kıiz jáne keramıka qoldana otyryp jasaǵan jumystarynda tyń ádister men kompozısııalyq sheberlik názik úılesimin tapqan. Árbir týyndysynan tabıǵılyq pen shynaıylyqty kóresiz. Bir jaǵynan, kórme ıesi – buryn ata-babamyz qoldanyp, keıin umytyla bastaǵan shı toqý dástúrin qaıta jańǵyrtqan sheber. 1997 jyly sýretshiniń Muhtar Áýezovtiń shıden toqyǵan portreti Parıj konservatorııasyndaǵy kórmege qoıylǵan.
Kórmeniń ashylýynda Tuńǵysh Prezıdent kitaphanasynyń dırektory Baqytjan Temirbolat sýretshiniń shyǵarmashylyǵyn erekshe atap ótti.
– Raıgúl Ahmetjanova – halyq ańyzdary men ánderinen shabyt alyp, óziniń qaıtalanbas stılin qalyptastyrdy. Sheberdiń shyǵarmashylyq talanty men fılosofııalyq turǵyda erekshe oılaýynyń arqasynda kıiz ben shıden jasalǵan dástúrli materıaldar zamanaýı kórkem obrazdar men ıdeıalar týdyrdy, – dep baǵalady
Sondaı-aq belgili jazýshy, Memlekettik syılyqtyń laýreaty Álibek Asqarov ta jyly lebizin bildirdi. «Ár sýretshi óziniń jolymen júrip, shyǵarmashylyqta eshkimge uqsamaıtyn stılin tapqanda ǵana ónerde óz izin qaldyrady. Búgingi kórmeniń ıesi osyndaı erekshe stılge ıe, onyń jumysy ata-baba dástúrin jalǵastyrýda», dedi qalamger.
Aıta keteıik, joǵary shyǵarmashylyq jetistigi úshin «Ábilhan Qasteev» medalin ıelengen Raıgúl Ahmetjanovanyń eńbekteri Qazaqstanda ǵana emes, AQSh, Ulybrıtanııa, Germanııa, Shvesııa, Fransııa, Pákistan sekildi elderdegi jeke jınaqtarda saqtalǵan.