Taıaýda kórikti Kókshetaý baýraıyn jaılaǵan, osy jerde tútin tútetip, qonaqjaı qazaq dalasyn óz Otany sanaǵan sheshen-ıngýshtar «El birligi» festıvali aıasynda mádenıet kúnderin atap ótti.
Qazaq dalasyna sheshen-ıngýshterdiń dúmep kelý tarıhy 1944 jyldan bastalatyny belgili. Júdep-jadap, aryp-ashyp kelgen, tili basqa, túsi bóten halyqty ejelden baýyrmal qazaq ulty qushaq jaıa qarsy alyp, bútin bıdaıdy bólip jep, jarty bıdaıdy jaryp jep, beıne bir óziniń et jaqyn týysyndaı qamqorlyq kórsetkeni belgili. Búginde sheshen-ıngýsh halqy osy bir ózegin jalǵaǵan ónegeli isti esh umytpaıdy. О́zderi de qıyn kún keship otyrǵan baýyrmal halyqtyń azdaǵan nesibesin aýyzdarynan jyryp berip, anyq ajaldyń aýzynan alyp qalǵandaryn sertke berik jurt urpaqtan-urpaqqa jetkizip keledi. Birligi myqty sheshen-ıngýsh aqsaqaldary osy bir esten ketpes jaqsylyqty aıta otyryp, el birligin, tutastyǵyn nasıhattaýdan jalyqqan emes. «Vaınah» qoǵamy ózderiniń ulttyq mádenıeti men san ǵasyr boıy jalǵasyp kele jatqan ádet-ǵuryptaryn ýaqyt tozańynan arshyp alyp, jaquttaı jarqyratyp, kórsetip otyr. Kórsetip qana qoımaı, keıingi urpaǵynyń boıyna jaratqysy keledi. Nesi bar, adamgershilikpen ádiptelgen arydaǵy tamyrdyń úzilmegeni durys qoı.
– Qasıetti Kókshe topyraǵynda sheshen-ıngýshtar jergilikti jurtpen tonnyń ishki baýyndaı etene aralasyp, jarasty kún keship otyr, – deıdi Aqmola oblystyq «Vaınah» sheshen-ıngýsh etno-mádenı qoǵamynyń tóraǵasy Gerıhan Iаndıev, – bizdiń jurt qazir jergilikti ult tilin tereńirek bilýdi maqsat tutyp otyr. О́ıtkeni osy jerdiń sýyn iship, dámin tatqannan keıin tilin, salt-dástúrin, ulttyq mádenıetin bilýge mindettimiz.
Shara barysynda sheshen-ıngýshtardyń ulttyq mádenıetin tolaıym qamtıtyn mazmundy kórme uıymdastyryldy. Olardyń kúndelikti turmysta qoldanatyn baıyrǵy zattary, kóz jaýyn alatyn áshekeı buıymdar, ártúrli ádebıetter qoıylǵan. Ár tilde án shyrqalyp, tutasa kelgende, uly dostyqty ulyqtaıtyn mazmundaǵy qyzǵylyqty konsert kórermen nazaryna usynyldy. Jalǵyz sheshen-ıngýsh jurty ǵana emes, osy óńirde turatyn barsha etnos óz mádenıetin kórsetýge tyrysty. Bul bizge rýhanı dúnıe arqyly dostyq atty alyp báıterektiń tamyryna nár berip jatqandaı kórindi.
KО́KShETAÝ