Qansha ýaqyt ótse de, Uly Otan soǵysynyń jalyny sharpyǵan kez kelgen áýlettiń urpaǵy qan maıdanda ot keshken aǵaıyn, týysqanyn sirá de umyta qoımas. Sol surapyldan oralmaǵan árbir qyrshyn jazylmaǵan dastan, shyrqalmaǵan án, aıtylmaǵan jyr, tógilmegen kúı, tigilmegen úı, otaý... Eleýsiz qalýlary múmkin emes bulardyń, árqaısysyn jeke-jeke atap, udaıy túgendep otyrý tirilerdiń mindeti. Kóńil túkpirindegi osyndaı oıdy odan ári eseleı sanama sińirgen Kúláıim Ashabqyzy Muhamedııarova jaqynda sarǵaıǵan bir sýret pen hatty kórsetkende, taǵdyrlary belgili, belgisizi bar, eli úshin jandaryn pıda etken bozdaqtarǵa qatysty qandaı da málimettiń quny ólsheýsiz ekenin uqtym. Sergek te sezimtal, qoly tıgen zat ataýly dereý óz mánine ıe bolyp shyǵa keletin Kúláıim tátemizdiń ómir joly múldem bólek shyǵarmanyń ózegi.
– Uly Jeńistiń 65 jyldyǵy bala kezdiń aýyr kúnderin eriksiz eske aldyrdy. Soǵysqa deıin týyp, balalyq bal jyldar, jylaı júrip jetilgen jetim jyldar esten ketpeıdi, – deıdi ol kisi. – Myna sýretti ótken ǵasyrdyń 70-jyldary naǵashym Dáýlethannan alǵanmyn.
Mine, bozbalanyń sýreti. Syrtynda: “Dosym Jamantaı! Saǵan eskertkish úshin jansyz súgiretimdi usynamyn. Petropavldaǵy tehnıkýmdy bitirgende tústim. 22 noıabr. 30 jyl. Sultanbek” dep jazylypty.
– Bul kisi maǵan naǵashy, – dep jalǵastyrdy áńgimesin qazir Almaty qalasynda turatyn zeınetker Kúláıim Ashabqyzy. – Sultanbek Qojahmetov 1912 jyly týǵan. Soǵysqa deıin KazPı-de sabaq bergen. Kezinde Máskeýde oqypty. Anam Balǵyzdy jas kezinde Almatyǵa aparyp oqytamyn degende, ákesi jibermeı qoıypty. Muny anamnyń aýzynan estigenmin. Uly Jeńistiń 65 jyldyǵy jaqyndaǵan saıyn ataýsyz qalǵany janyma batyp, 1969 jyly Dáýlethan naǵashym jazǵan hatyndaǵy ótinishin oryndaı almaǵanyma ókinemin. Basymyzdan ne ótpedi?! Áli de sońymnan qalmaı qoıǵan taǵdyrdyń taýqymetimen eskerilmeı qalǵan sol hat ar-namysyma nuqsan keltirip ótkendeı hal keshemin.
Zerendi aýdany, Qarabulaq aýylynan Tasymbekov Dáýlethan joldaǵan hatqa da 40 jyldan asypty: “... Qojahmetov Sultanbek dosent ı professor pedagogıcheskıh naýk... Qazir qabiri bir týysqandar zıratynda. Germanııanyń Kenıgsberg qalasynda nemisterdiń qolyna túsip, sovet armııasy barǵan soń bosatylǵan. Biraq komıssar Qojahmetov S. nemisterdiń tepkisinen jegen taıaqtan emdeýge kelmeı 1945 j. qaıtys bolǵan. Bul kisiniń kartochkesi KazPI-diń zalynda ilýli tur deıdi. Sultanbektiń naǵyz dostary S. Muqanov, Ǵ. Málik...” Hatta Sultanbek Qojahmetov eńbekteriniń kitap bop jınaqtalyp jatqany jáne muny Myńbaı Ysqaqovtan anyqtaýyn ótinipti. Málik Ǵabdýllın, Myńbaı Ysqaqovtyń Sultanbekpen týystyǵyn aıtyp, naǵashylaryn taýyp alýyn eskertken.
Sultanbek Qojahmetov, alda-jalda zertteýshisi tabylsa, izdep joqtaıtyndaı-aq tulǵa. Bálkim onyń ǵylymı jumystaryn, jaýyngerlik qasiretti jolyn anyqtap taldaýǵa nıet etýshiler bar da shyǵar. Ásirese jas ǵalym, tarıhshylar úshin bul tyń ári qajetti taqyryp qoı. Azdy-kópti eńbekteri akademık jazýshy S. Muqanovtyń, Keńes Odaǵynyń Batyry, ǵalym Málik Ǵabdýllın men matematık, erekshe daryn ıesi Myńbaı Ysqaqovtyń muralary arasynda shań basyp jatýlary da múmkin. О́zi qyzmet etken Qazaqtyń Abaı atyndaǵy qazirgi pedagogıkalyq ýnıversıteti, Sultanbek Qojahmetovty tanıtyn, biletinder bul máseleden shet qalmaıdy dep úmittenemiz. Orystan áıeli bolǵan. Keıin qyzy ákesiniń aýylyna aǵaıyndaryn izdep te kelipti. 33 jasynda soǵysta opat bolǵan Sultanbek Qojahmetovty kimder biledi eken? Habarlasyp, er-azamattyń, ǵalymnyń atyn qaıtarýǵa adaldyq tanytyp, saýapshylyq jasasa dep ótinemiz. Uly Jeńiske osyndaı tragedııalyq tulǵalardyń da qosqan úlesi zor ǵoı. Endeshe kóp bop uıymdasyp izdeýge, zertteýge kirisip, ǵalym, dosent, bálkim komıssar... Sultanbek Qojahmetov esiminiń ortamyzǵa, el-jurtyna oralýyna atsalysaıyq!
Maǵıra QOJAHMETOVA, jazýshy, halyqaralyq “Alash” syılyǵynyń laýreaty.