Qostanaıda halyq aqyny Qonysbaı Ábildiń 70 jyldyǵyna arnalǵan aqyndar aıtysy bastaldy. Kileń dúldúl aqyndar bas qosqan jyr dodasy ótip jatqan Jastar saraıynyń úlken holynda aqynnyń jeke zattary kópshilik nazaryna usynyldy.
Kórmege qoıylǵan buıymdar ishinde kezinde aıtyssúıer qaýymnyń kózi úırenip qalǵan Qonysbaı aǵanyń aq shapany, bórki, dombyrasy, baıany bar. Halyq súıispenshiligine bólengen aqynnyń kózindeı bolǵan qundy zattardyń bárin Astanadan aqynnyń jary Múnıra Maýytqanqyzy arnaıy ala kelgen.
«Bul shapannyń dızaınyn Qonystyń ózi jasap shyqty. Osy Astanaǵa kóship kelgen soń tigilgen shapan. Ishinde beshpeti, kóılegi, shalbary, aıaqkımi bar. Onyń bárin ushaqpen ákele almadym. Jalpy, Qonystyń ózi ustaǵan, tutynǵan dúnıeleri kóp qoı. Olardy Qostanaı mýzeıi de, Ulttyq mýzeı de surap jatyr. О́zimizdiń Aıbek te aqyndar mektebin ashyp jatyrmyz dedi, oǵan da biraz zatyn berýim kerek. Jalpy, ol kisi óte uqypty bolatyn. Barlyq zaty óz ornynda turatyn. О́leń jazǵanda da, oısyz óleń jazylmaıtyn. Jumys ústeliniń ústi jyp-jınaqy, basy artyq bir qaǵaz jatpaıtyn. Atyn ataı bereıin endi, atam ǵoı, Ǵafý atamyzdyń ózi «Torǵaıda myqty aqyn bar Qonys degen, Sheberden aınalaıyn ony istegen» dep aıtyp ketti ǵoı. Qonystyń búkil bolmysy osy eki jolǵa syıyp tur. Qostanaıǵa Qonystyń garmoshkasyn da ala keldik. Ony ózi solaqaı tartatyn. Kezinde kishkentaı Qonysqa osy garmoshkany alyp bergende aýylda tartatyn adam tabylmapty. Sodan atam marqum óz betimen solaqaı tartyp úırengen, ómiriniń sońyna deıin solaqaı tartyp ketti», dedi aqynnyń jary.
Kórmege Torǵaıdyń topjarǵany Nurqan Ahmetbekovtiń 100 jyldyǵynda Qonysbaı aqynǵa tartý etilgen qara dombyra da qoıylǵan.
Qostanaı oblysy