Búgin Roza Baǵlanova atyndaǵy «Qazaqkonsert» memlekettik akademııalyq konserttik uıymynyń Qazaq memlekettik sımfonııalyq orkestri Respýblıka kúnine arnalǵan klassıkalyq mýzyka keshin ótkizdi. Jıylǵan qaýymǵa Qazaqstannyń halyq ártisi, «Qazaqstannyń Eńbek Eri», professor, álemge áıgili skrıpkashy Aıman Musahadjaeva óner kórsetip, maestro Gýdnı Emılson dırıjerlik etti, dep jazady Egemen.kz.
Baǵdarlamada Lıýdvıg van Bethoven, Petro Maskanı, Volfgang Amadeı Mosart, Tiles Qajyǵalıev, Antonın Dvorjak jáne Felıks Mendelson sekildi kompozıtorlardyń úzdik týyndylary oryndaldy.
Vırtýoz sheberler men klassıkalyq mýzykanyń úzdik álemdik dástúrlerin damytyp júrgen kásibı mýzykanttar qatysqan kesh elordalyq turǵyndarǵa umytylmas áser syılady. Kópshilik qurmeti kórermenderdiń ónerpazdarǵa degen birneshe mınýtqa sozylǵan úzdiksiz qoshemetinen kórindi.
Keshte dırıjerlik etken Maestro Gýdnı Emılson Trossıngen memlekettik mýzyka ýnıversıtetiniń magıstri. Ol Serdjıý Chelıbıdake men Djon Elıot Gardıner syndy álemdik deńgeıdegi dırıjerlermen birge sátti jobalar júzege asyrǵan. Gýdnı Emılson Gerbert fon Karaıan, Rıhard Vagner atyndaǵy jáne Masarık óner akademııasynyń birqatar bedeldi marapattaryna ıe.
Al kórnekti skrıpkashy Aıman Musahadjaeva QR Halyq ártisi, Qazaqstannyń Eńbek eri. О́ner ıesiniń esimi «XX ǵasyrdyń 2000 kórnekti mýzykanty» atty IBC-tiń álemdik qurmetti adamdar tizimine jáne Kembrıdj ýnıversıtetiniń «XX ǵasyrdyń kórnekti mýzykanttary» ensıklopedııalyq sózdigine (2002) engen. Aıman Qojabekqyzy Mısha Maıskıı, Brýno Kanıno, Vıktor Tretıakov, Edýard Grah, Pavel Gılılov, Vladımır Spıvakov, Sergeı Raldýgın, Krıstıan Shýls, Gýdnı Emılson sııaqty tanymal mýzykanttarmen birge óner kórsetken.
1991 jyly Aıman Musahodjaevanyń bastamasymen qurylǵan Qazaq memlekettik sımfonııalyq orkestri – Qazaqstan Respýblıkasynyń jetekshi mýzykalyq ujymdardyń biregeıi. Orkestr quramy vırtýoz sheberler men kameralyq mýzykalaýdyń úzdik álemdik dástúrlerin damytyp júrgen halyqaralyq baıqaýlardyń laýreattary, joǵary kásibı mýzykanttardan quralǵan.