Alǵashynda Mılan men Kortına-d’Ampessodan bólek, Gras (Aýstrııa), Kalgarı (Kanada), Sapporo (Japonııa), Stokgolm (Shvesııa), Son (Shveısarııa), Erzýrým (Túrkııa) qalalary XXV qysqy Olımpıadany qabyldaýǵa qulshynys tanytty. Biraq ýaqyt oza olardyń deni túrli jeleýdi alǵa tartyp, kandıdatýralaryn qaıtyp aldy. Keıbireýi básekelestikke shydamady. Fınalda Mılan, Kortına-d’Ampesso men Stokgolm qaldy. Nátıjesinde, ıtalııalyqtar 47 daýys jınasa, shvesııalyqtar qarsylastarynan 13 daýys kem aldy.
Jarystyń bıýdjeti 1,7 mıllıard eýrony qurady. Halyqaralyq Olımpıada komıteti (HOK) uıymdastyrý, operasııalyq shyǵyndardy óteýge 925 mln dollar bóldi. Bıýdjettiń negizgi bóligin memleket, Lombardııa men Veneto aımaǵynyń qazynasynan, Eýropa odaǵynyń qurylymdyq qorlarynan túsken qarjy qurady. Sondaı-aq demeýshiler tarapynan 400 mln eýro aýdaryldy. Basqa shyǵyndardy translıasııa júrgizý quqyǵy men bıletterdi satýdan, saýdadan túsken qarajattar óteıdi.
Olımpııa oıyndarynyń ashylý saltanaty Mılandaǵy áıgili «San-Sıro» stadıonynda (77 000 kórermenge eseptelgen) uıymdastyrylady. Básekeler Mılandaǵy «Aıs Hokkeı Arena» (14 000), «Aıs Skeıtıng Arena» (10 000), «Ro Aıs Hokkeı Arena» (12 000), «Spıd Skeıtıng Stadıým» (6 000), Kortına-d’Ampessodaǵy «Anterselva Bıatlon Arena» (19 000), «Kerlıng Olımpık Stadıým» (3 500), «Tofane Elpaın Skıın Senter» (1 000), «Slaıdıng Senter», Valtellınadaǵy «Lıvıno Snoý Park», «Lıvıno Erıals jáne Mogýls Park» (3 000), «Stelvıo Skı Senter» (7 000), Val-dı-Femmedegi «Predasso Skı Djampıng Stadıým», «Tezero Kross Kantrı Skıın Stadıým», Veronadaǵy «Olımpık Arenada» ótedi. Jabylý rásimi de Veronadaǵy «Olımpık Arenada» (12 000) bolady.
Jarysta 92 memlekettiń ókilderi kúsh synasý qurmetine ıe boldy. Jarys jolyna 2 900 sportshy shyǵady. Olar sporttyń 8 túrinen (16 sanat) 116 júlde jıyntyǵyn sarapqa salady. Úmitkerler bıatlon, bobsleı, skeleton, kerlıng, konkı, mánerlep syrǵanaý, short-trek, shańǵy, taý shańǵysy, shańǵy qossaıysy, shańǵymen tuǵyrdan sekirý, frıstaıl, snoýbord, shana, skı-alpınızm, shaıbaly hokkeıden saıysqa túsedi.
Benın, Gvıneıa-Bısaý, BAÁ Aq Olımpıadaǵa tuńǵysh ret qatysqaly otyr. Biraz jylǵa sozylǵan úzilisten keıin Venesýela, Kenııa, Sıngapýr, Ýrýgvaı, OAR qatarǵa qaıta qosyldy. Reseı men Belarýs beıtarap komanda retinde óner kórsetedi.
Norvegııa quramasy Olımpııa oıyndarynyń jalpy komandalyq esebinde eń kóp kósh bastaǵan komanda retinde tarıhta qaldy. Skandınavııa túbeginiń túlekteri 10 ret teńdessiz dep tanyldy. Reseı (KSRO-ny qosa alǵanda) 8 jarystyń jeńimpazy atandy. Germanııanyń (GDR-dy qosa alǵanda) 4 márte mereıi ústem boldy. AQSh pen Kanada bir-bir retten dara shyqty.
Marıt Bıorgenniń esimi qysqy Olımpıadada eń kóp oljaǵa kenelgen sportshy retinde shejirege jazyldy. 2002–2018 jyldar aralyǵynda atoı salǵan Norvegııa shańǵyshysy 15 ret (8 altyn + 4 kúmis + 3 qola) jeńis tuǵyryna kóterildi. Onyń otandasy bıatlonshy Ýle-Eınar Bıorndalen (8+4+1) men nıderlandyq konkıshi Iren Vıýst 13 márte (6+5+2) dál sondaı qurmetke bólendi. Norvegııalyq shańǵyshy Bıorn Delı (8+4+0) men ıtalııalyq short-trekshi Arıanna Fontana (2+4+5) úzdik bestikti túıindep tur.
Aq Olımpıadaǵa segiz retten qatysqan qos sportshy bar. Olar – Norıakı Kasaı men Klaýdııa Pehshtaın. 1992–2018 jyldary óner kórsetken japondyq shańǵymen tuǵyrdan sekirýshi 3 júlde (0+2+1) ıelense, 1992–2006, 2014–2022 jyldary jasyndaı jarqyldaǵan nemis konkıshisi 9 medal (5+2+2) oljalady.