Shalǵaıdaǵy Jańaqala aýdanynyń seksen jyldyǵy atalyp ótip jatqan kez edi. Osy dataǵa baılanysty aýdan kórkemónerpazdary tamasha konsert qoıdy. Oryndalǵan mýzykalyq nómirler, shyrqalǵan ásem ánder men tartylǵan kúıler, myń buralǵan bıler el ishi jas talanttarǵa kende emes ekenin aıqyn tanytyp turdy. Mádenıet úıine jınalǵan qalyń qaýym olardyń ónerlerine súısinip dúrkin-dúrkin qol shapalaqtap otyrdy.
Bir kezde konsertti júrgizýshi: “kompozıtory Latıf Hamıdı. “Bulbul”. Oryndaıtyn Samal Jantileýova” dep habarlady. Sahnaǵa qyrdyń qyzǵaldaǵyndaı qulpyrǵan qyz shyǵyp kele jatty. Apyrmaı, ol “Bulbuldy” aıaǵyna deıin jetkizip aıta alar ma eken? Ony oryndaýǵa qalaı batyly jetti. Bul sahnaǵa alǵash shyǵyp júrgen órimdeı jas ánshi túgil, menmin degen kásibı deńgeıi tolysqan saqa ánshilerdiń dáti bara bermeıtin qaıtalanbas án týyndysy emes pe?
Oıdan oı týady. Áli esimde. Sonaý sekseninshi jyldardyń bas kezi. Ol kezde KazMý-dyń jýrnalıstıka fakýltetinde oqıtynmyn. Oralda oblystyq gazette tájirıbeden ótip júrgen kezimiz. Bir kúni óner saparymen oblys ortalyǵyna joǵaryda atalǵan “Bulbul” ániniń avtory Latıf Hamıdı men halyq ártisi Bıbigúl Tólegenova keldi. Sol kúngi kezdesýde qazaqtyń tamasha ánshisi Bıbigúl “Bulbuldy” tamyljyta oryndady. Jıylǵan jurt oryndarynan tik turyp qol soqty.
Sonda Latekeń tolqı turyp bylaı dep edi: men, árıne, “Bulbuldy” Bıbigúlge, onyń daýysyna arnap jazdym dep aıta almaımyn. Báribir bul án Bıbigúlge arnalǵandaı kórinedi. О́ıtkeni, “Bulbuldy” tuńǵysh oryndaǵan, tusaýyn kesken Bıbigúl. О́zine ǵana tán mánermen shyrqaý shegine jetkizip oryndaıtyn da Bıbigúl...
Iá, Latıf Hamıdıdiń “Bulbulyn” sahnaǵa shyǵarýǵa ekiniń biriniń táýekeli jete bermeıdi. Bul óte sırek kezdesetin joǵary daýyspen shyrqalatyn án. Ony vokal tilinde koloratýralyq soprano dep ataıtyny belgili. Mine, osyndaı óresi bıik ándi jas ánshi Samal Jantileýova qulatpaı, óz bıiginen tómendetpeı, sánin ketirmeı, árin buzbaı alyp shyqty. Ánniń shyrqaý shegi – “Bulbuldyń” saıraǵanyn salatyn qus. Osy synı sátte de Samaldyń qulyn daýysy men ásem áýezi kókke emin-erkin sharyqtap órleı berdi.
Konsertten soń Samalmen til qatysýdyń da sáti tústi. Ánshi bolý bala kezinen bergi armany eken. Tórtinshi synyptan bastap respýblıka kóleminde ótkizilip júrgen “Ánshi balapan” konkýrsyna qatysyp birneshe ret júldeger atanypty. Mektepti bitirgen soń Mahambet О́temisov atyndaǵy Batys Qazaqstan memlekettik ýnıversıteti saz jáne bı bólimine túsip ony ótken jyly oıdaǵydaı aıaqtap shyǵypty. Oǵan vokaldan Qazaqstannyń eńbek sińirgen ártisi Qanatqalı Qojaqovpen, esimi Aqjaıyq óńirine belgili óner ıesi Aqmaral Ahmetova dáris beripti.
Samaldyń salǵan ánin tyńdaǵannan keıin oblystyq mádenıet basqarmasyna qarasty jastar shyǵarmashylyq ortalyǵynyń dırektory, halyq ártisi, professor Beken Jylysbaev shákirti, vokalshy-maman Syrym Amanǵalıevke bir ótinish aıtýǵa týra kelgeni: Jańaqala aýdandyq mádenıet úıinde ádisker bolyp isteıtin ánshi qyz bar eken. Biz mýzykadan birdeme túsinsek onyń úlken bolashaǵy bar sekildi. Daýysyn tyńdap kórińisshi, dedik. Syrekeń sózge kelgen joq. Oblys ortalyǵyna shaqyrtyńyz dedi ol. Mundaǵy mýzyka mamandaryna Samal úsh-tórt án oryndap berdi.
– Materıal bar, – dedi ol S.Jantileýovanyń ánin tyńdaǵannan keıin.
– Materıal degen ne?
– Tabıǵı, shynaıy, qulaqqa jaǵymdy daýysymen ásem áýezi bar darynǵa qarata aıtylatyn vokal tilindegi baǵa bul, dep túsindirdi. – Bul, eń bastysy. Qalǵany Samaldyń óz qolynda. Durys baǵyttaı bilse túbinde odan jaqsy ánshi shyǵady dep oılaımyn. Meniń oıymsha, ázirge onyń repertýary jutańdaý sekildi. Sony baıytý men kóbeıtý jaǵyna mán bergeni jón. Repertýardy túrlendirýdiń jóni osy eken dep kez kelgen ándi talǵamsyz túrde aıta berýge bolmaıdy. О́ziniń daýysymen harakterine, tabıǵatyna saı keletin ánderdi tańdaı bilse, Samaldyń úlken sahnaǵa shyǵýyna tolyq múmkindigi bar.
Shalǵaı aýdanda turatyn jas ánshi Samal Amanǵalıqyzy jónindegi tolǵanysymyzdy kásibı mýzyka mamanynyń osy bir baǵasymen túıindegendi jón kóremiz.
Temir QUSAIYN,
Batys Qazaqstan oblysy,
Jańaqala aýdany.
Sýretti túsirgen Rafhat Halelov.