ASTANA. 22 qańtar. Qorqyt Ata atyndaǵy Qyzylorda memlekettik ýnıversıtetiniń Stýdentter saraıynda ýnıversıtet túlegi, fılologııa ǵylymdarynyń doktory, professor Jeńis Sádýaqasulynyń 70 jyldyq mereıtoıyna oraı «Ult rýhanııatynyń qaınar kózderi: til men ádebıet, bilim men tárbıe» atty respýblıkalyq ǵylymı-tájirıbelik konferensııanyń plenarlyq májilisi ótti. Bul týraly ýnıversıtettiń baspasóz qyzmetine silteme jasaǵan egemen.kz tilshisi habarlady.
Konferensııa jumysyna respýblıkamyzǵa belgili ǵalymdar, oblystyń zııaly qaýym ókilderi, ýnıversıtet oqytýshy-professorlary men orta jáne joǵary oqý oryndarynan kelgen ustazdar, stýdentter, magıstranttar jáne doktoranttar qatysty.
Jıyndy ashqan ýnıversıtet rektory, t.ǵ.d., professor Qylyshbaı Bısenov: «О́z ortasynda bedeldi, kishige qamqor, úlkenge izetti aǵamyz qashanda óziniń taǵylymdy jolyn keıingi urpaqqa úlgi etip keledi. 70 jyldyq mereıtoı qarsańynda óziniń jeke kitaphanasynan ýnıversıtet kitaphanasyna 800 dana til bilimi men ádebıettaný ǵylymyna qatysty ǵylymı eńbekter men kórkem shyǵarmalardy tartý etýi osyndaı ónegeniń biri dep oılaımyz», – dedi. Sondaı-aq, ýnıversıtet basshysy mereıtoı ıesine izgi lebizin bildirip, áriptesteriniń atynan quttyqtaýyn jetkizdi.
Konferensııa barysynda L.N.Gýmılev atyndaǵy Eýrazızııa ulttyq ýnıversıtetiniń professory, f.ǵ.d. Jantas Jaqypov «Jeńis jelisi», Abaı atyndaǵy Qazaq ulttyq pedagogıkalyq ýnıversıtetiniń professory, f.ǵ.d. Temirhan Tebegenov ««Syr boıy» gazeti – Syr óńiri aqyn-jazýshylary shyǵarmashylyǵy qalyptasýynyń yqpaldy quraly», Pavlodar memlekettik pedagogıkalyq ýnıversıtetiniń professory, f.ǵ.d. Beken Saǵyndyquly «Dástúrli grammatıka: jaqty sóılem tabıǵaty», Sh.Shaıahmetov atyndaǵy tilderdi damytýdyń respýblıkalyq úılestirý-ádestemelik ortalyǵy dırektorynyń orynbasary, f.ǵ.k. Bıjomart Qapalbek «Sıntaksısti tanýdaǵy qaıshylyqtar» taqyryptarynda baıandama jasap, ádebıettaný ǵylymy jáne til biliminiń ózekti máselelerin ortaǵa saldy.
Konferensııa jumysy odan ári ýnıversıtet ǵylymı keńesiniń saltanatty májilisimen jalǵasty. Onda Jeńis Sádýaqasulyna Qorqyt Ata atyndaǵy Qyzylorda memlekettik ýnıversıtetiniń «Qurmetti professory» ataǵy berildi. Ǵalymnyń ónegeli ómiri men ǵylym jolyndaǵy eńbegi, iskerlik, uıymdastyrýshylyq erekshelikteri týraly professor Baǵdat Káribozuly bastaǵan áriptesteri men shaqyrylǵan qonaqtar estelikterin aıtyp, elimizdiń ár túkpirinen kelip túsken quttyqtaý hattar tanystyryldy.
Búginde professor 3 monografııa, 7 oqý quraly, 200-ge jýyq ǵylymı-pýblısıstıkalyq jáne ádistemelik maqalalardyń avtory. Onyń jetekshiligimen 1 ǵylym kandıdaty, 16 magıstr dıssertasııa qorǵaǵan. Al jıyn sońynda qatysýshylarǵa konferensııanyń ǵylymı eńbekter jınaǵy taratyldy.
Talǵat Raıymbek.
Derek, sýret: Qorqyt Ata atyndaǵy QMÝ-niń baspasóz qyzmeti.