Tanym • 04 Sáýir, 2024

Tuńǵysh Olımpıada chempıony

320 ret
kórsetildi
3 mın
oqý úshin

Qazaqtan shyqqan tuńǵysh Olım­pıada chempıony – Áljan Jarmu­ha­medov. Ol basketboldan KSRO qura­masynda oınap, on ret el chempıony, úsh ret Eýropa chempıony jáne 1972 jyly Olımpıada chempıony atanǵan.

Tuńǵysh Olımpıada chempıony

Áljan Jarmuhamedov 1944 jyly burynǵy Oń­tústik Qazaqstan obly­synyń Bostandyq aýdanyna qarasty Tabaqsaı aýy­lynda dúnıege kelgen. 1963 jyly Tashkent memlekettik dene shynyq­tyrý ınstıtýtyna oqýǵa túsedi. Sol tusta SKA (Tash­kent) komandasynda oınaǵan. Al 1969 jyly Máskeýdiń SSKA klýbynyń sapyna qosylady. Osy quramada ol baqandaı on bir jyl ortalyq shabýylshy bolyp oınaǵan. Olımpııa oıyndarynda erekshe qabiletimen kózge túsip, shırek fınaldyń sheshýshi sátterinde bir ózi komandasyna 8 upaı ápergen. Eń este qalar sátteriniń biri – amerıkalyqtarmen fınaldaǵy oıyn. Jarystyń aıaqtalýyna úsh sekýnd qalǵanda komanda esepti 51:50-ge jetkizip, jeńiske jetken edi. Sol juldyzdy quramanyń sapynda, dańqty qazaq – óz ultynyń tarıhynda tuńǵysh Olımpıada chempıony atanǵan edi.

 

Tuńǵysh dıktor

smı

Ulttyń únjarııasy – Qazaq radıosynda talaı jyldar eńbek etip, oǵan taǵdyryn baılaǵan jandar qanshama. Solardyń biri – Qazaq radıosynyń ardageri, qazaqtyń tuńǵysh dıktory Mına Seıitova.

Mına Seıitova 1919 jyly 25 tamyzda dúnıege kelgen. Daryndy dıktor radıoǵa kelgenge deıin medısına ınstıtýtynda Mánshúk Mámetovamen birge oqyǵan eken. Onyń sóıleý mánerine Ahmet Jubanov, Evgenıı Brýsılovskııler tánti bolyp, rızashylyq bildirgen. Qazaq radıosynyń tabaldyryǵyn alǵash attaǵan kezde nebári 15 jasta bolypty. Sodan mıkrofon aldynda qyryq tórt jyl qyzmet etip, talaı dıktorǵa, sondaı-aq Bıbigúl Tólegenova, Ermek Serkebaev, Muqaǵalı Maqataev syndy ulttyq mádenıettiń marqasqalaryna ustazdyq etken. Ekinshi dúnıejúzilik soǵys kezinde aqparat bıýrosynyń barlyq málimeti Máskeýde Levıtannyń únimen tarap jatsa, qazaq dalasyna ol Mına Seıitovanyń daý­symen jetken.

 

Oksfordta dáris oqyǵan

smı

Elimizde álemdi moıyn­datqan ǵa­lym­dar bar. Solardyń biri de, biregeıi  – Temir­ǵalı Kóketaev.

Krıstaldaǵy jaryqtyń qasıetin sonaý Isaak Nıýtonnan bastap talaı fızık zerttegen. Osy salanyń ózindik zańy boıynsha 180 gradýsqa deıin qyzdyrylǵan qandaı da bolsyn qatty dene syrtqa jaryq shyǵarmaı qoımaıdy eken. Kóketaevtyń jańalyǵy sol – sýyq jaryqty oılap tapqany. Iаǵnı dene qyzbaı-aq syrtqa jaryq shyǵarady. Bul – fızıka ǵylymynda buryn-sońdy bolmaǵan sony jańalyq. Ǵalym 2005 jyly Ulybrıtanııanyń Oksford ýnıversıtetine arnaıy shaqyrtýmen baryp jetpisten astam ǵalymnyń aldynda dáris oqyǵan. Dáris bitkennen keıin Kóketaevtyń ǵylymı jetekshisi Cheslav Lýshık «Uly orystyń ózi Oksfordta dáris oqyǵan joq. Sen Oksford ýnıversıtetinde dáris oqyǵan tuńǵysh qazaqsyń!» dep zor qurmet bildirgen eken shákirtine. 

Sońǵy jańalyqtar