«Astana Opera» memlekettik opera jáne balet teatry sahnasynda ótken «Vokal sıqyry» atty óner keshinde álemdik operanyń injý-marjandary shyrqaldy. Parıjdik «Grand Operada» Qazaqstannyń atynan alǵash ret óner kórsetken solıst Maıra Muhamedqyzy bul joly ustazdyq ulaǵatymen jańa bıikten kórindi. Olaı deıtin sebebimiz, qashan bolsyn jastarǵa qoldaý kórsetýge ázir júretin ánshi óz qolymen jetelep ákelip, shákirti Áıgerim Sársenovany qalyń jurtshylyqqa tanystyrdy.
Búginde Áıgerim Sársenova venalyq A.Karandjelo belkanto akademııasy men Fortepıano óneri ınstıtýtynyń stýdenti. Italııa men Chehııadaǵy konsertter men sheberlik sabaqtaryna qatysa júrip, kásibı biliktiligin shyńdaǵan jas talant aldymen ósken el, týǵan jurtynyń batasyn alyp, alǵysyna kenelýdi jón sanapty. «Áıgerim óz eliniń kıeli sahnasynda alǵash ret jeke konsertin berip otyr. «Ustazdan shákirt ozar» degendeı, Áıgerim ekeýmizdiń ónerge degen talap pen jigerimiz de uqsaıdy. Talantty shákirtterimizben qalaısha maqtanbaımyz. Endigi jolyń jarqyn bolsyn», dep aq jol tilegen ustazy Maıra Muhamedqyzynyń shákirti Áıgerimmen birge sharyqtata án salýy keshtiń naǵyz kórkine aınaldy dersiz.
Tańdanatyny joq, Mosarttyń «Don Jýany» qashanda operanyń shyńy sanalyp kelgen bolsa, «Fıgaronyń úılený toıy» tyńdarmandar úshin eń bir súıikti shyǵarmalardyń biregeıine aınalǵan. Kez kelgen trýppanyń repertýarynan tabylatyn eskiden kele jatqan ataqty opera merekelik atmosferasymen mıllıondaǵan tyńdarmannyń júregin jaýlap alǵany ras. Atalǵan keshte dál osy «Fıgaronyń úılený toıy» operasynan grafınıa kavatınasyn oryndaý arqyly Áıgerim Sársenova talǵamdy tyńdarmannyń kóńil pernesin dóp basty. Ol lırıkaly-dramaly sopranosymen syzylta oryndap bastaǵanda-aq demin ishine alǵan zal bir sát tynyp qalǵan. Mánerli áýen lebimen astasqan keıipker sózderiniń jumsaqtyǵy men jylýy qatar eskende peızaj qanyqtyǵy aıqyndala túsip, jarqyn da názik arııa ekpindi umtylyspen aıaqtalǵanda baryp, álgindegi tynyshtyq «báse» desip jelpinisken qaýymnyń rızashylyqqa toly qoshemetine ulasty. Odan keıingi kezekte álemdik opera repertýarynan V.Bellınıdiń «Kapýlettı men Montekkı» operasynan Djýletta arııasy, A.Katalanıdiń «Vallı» operasynan Vallı arııasy, «Manon Lesko» operasynan Manon arııasy, «Bogema» operasynan Mıýzetta valsi qatarynan shyrqaldy.
Keshtiń syıly qonaqtary – Italııadan kelgen áıgili oryndaýshylar – tenor Antonıo Karandjelo men kontralto Bılıana Kovachtyń dýettınosy dýmannyń shyraıyn kirgizdi. Al maestro Antonıo Karandjelonyń «Astana Opera» teatry sahnasynda alǵash ret óner kórsetkenin erekshe aıta ketýimiz kerek. Ol opera solısi ǵana emes, sonymen birge Venadaǵy ataqty The Carangelo Belcanto Academy ordasynyń ustazy. Al fortepıanoda ansamblde oınaǵan tanymal cheh konsertmeısteri Marııa Leksova taza da tunyq kásibıligimen daralandy.
Aıa О́MIRTAI,
«Egemen Qazaqstan»