Ishteı úmit bolǵan. Sergeı Semak sózinde turdy. Izdep keldik degenimizde ishi jylyp qalǵan, keshe. Kúlip, ázilmen qaǵytty. «Erteń jaqsy oıyn bolady, múmkindik beremin» dep. Qýanyp qalǵan edik. Jańa ǵana jaqsy oıynnyń kýási boldyq. Múmkindik molynan berildi. 5-10 mınýtty qanaǵat etip otyrǵanymyzda bizdiń Erkebulan 43 mınýt oınady. Odan artyq ne kerek? Senimdi aqtaǵanyn ózi de sezingendeı. «Bizdiń jeńiske jetýimizge kómektesti», degen bapkerdiń bir aýyz sózi tóbemizdi kókke jetkizdi. Jankúıerlerdiń jan-jaqtan jamyraı «Erkosh», «Leo» dep aıǵaılaǵanyn da esitti. Qobaljyp tur. Alystan arnaıy kelgen bizben alǵashqy oıynynyń áserimen bólisti.
G M T Opredelıt ıazykAzerbaıdjanskııAlbanskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGalısııskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKıtaıskıı (Ýpr)Kıtaıskıı (Trad)KoreıskııKreolskıı (Gaıtı)KhmerskııLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaııalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalıNıderlandskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııRýmynskııRýsskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSlovaskııSlovenskııSomalıSýahılıSýdanskııTagalskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFınskııFransýzskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııEsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı AzerbaıdjanskııAlbanskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGalısııskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKıtaıskıı (Ýpr)Kıtaıskıı (Trad)KoreıskııKreolskıı (Gaıtı)KhmerskııLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaııalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalıNıderlandskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııRýmynskııRýsskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSlovaskııSlovenskııSomalıSýahılıSýdanskııTagalskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFınskııFransýzskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııEsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı Zvýkovaıa fýnksııa ogranıchena 200 sımvolamı Nastroıkı : Istorııa : Obratnaıa svıaz : Donate Zakryt– Debıýttik oıynyń, jeńisteriń qutty bolsyn! Búgingi oıynǵa baılanysty ne aıtasyń? Qobaljyǵan bolarsyń!?
– Rahmet! О́zińiz kórgendeı jasyl alańǵa ekinshi taımda shyqtym. Tomaǵamdy sypyryp, topqa qosqan bas bapkerimiz Sergeı Bogdanovıchke alǵysymdy aıtamyn. Oıynnyń óte qıyn, tartysty bolǵanyn kórdińizder. Jeke ózimniń oıynyma toqtalar bolsam, uzaq ýaqyttan beri resmı oıynǵa shyqpap edim. Oqý-jattyǵý jıynynda joldastyq kezdesýlerge qatysqanym bar. Biraq joldastyq kezdesý men resmı oıyndardyń aıyrmashylyǵy jer men kókteı. Tusaýkeser oıynymda qobaljyǵanym ras. Ázirge basy jaman emes dep oılaımyn. Degenmen jattyǵý kezinde eki ese ter tógip, sheberligimdi shyńdaı túsýge bar kúshimdi salamyn.
– Alańǵa shyǵar aldynda bas bapker qandaı aqyl-keńes berdi?
– Sergeı Bogdanovıch eń birinshi oıyńdaǵynyń bárin shyǵaryp tastap, qoryqpaı, qobaljymaı oına dep aıtty. Qalaı oınasań da eshkim saǵan uryspaıdy. О́zińe senimdi bol. О́z oıynyńdy oına. Odan artyqty eshkim senen talap etpeıdi dep senimdiligimdi arttyra tústi. Alańǵa shyqqanda jaýapkershilikti sezindim. Bapkerdiń sózderi, tapsyrmalary oıymda boldy. Shamam kelgenshe artylǵan senimdi aqtaýǵa tyrystym.
– О́z oınyńa kóńiliń toldy ma?
– Eń bastysy, komandam jeńiske jetti. Joǵaryda aıtqanymdaı, artylǵan senimdi aqtaýǵa tyrystym. Alǵashqy aıaq alysyma baǵany jankúıer qaýym bere jatar. Olardy qýanta alsaq, senimderin aqtasaq, maqsatymyzdyń oryndalǵany. Solar úshin oınaımyz. «Ýfa» sapynda alǵashqy jeńiske qol jetkizgenime óte qýanyshtymyn.
– Basqa komanda, basqa qala, basqa el. Komanda oıynshylary ózińdi qalaı qabyldady?
– «Ýfa» komandasy óte jaqsy qarsy aldy. Klýb qyzmetkerleri de komandalastarym da kómekke árdaıym daıyn. Biz bir úlken otbasy sekildimiz. Komandaǵa, qalaǵa úırenýge barlyq jaǵdaı jasalǵan. Turmystyq jaǵdaıda da, adamı qarym-qatynas máselesinde de eshqandaı problema joq. Kelgenime kóp bolmasa da ujymǵa sińisip kettim.
– Ulttyq quramaǵa shaqyrtý aldyń. Bul da seniń baǵyndyrǵan bir belesiń bolmaq. Árbir fýtbolshynyń armany – el namysyn qorǵaý. О́ziń quramaǵa shaqyrtý alǵanyńdy bilgende qandaı sezimde boldyń?
– Árıne, qatty qýandym. Bala kezimnen ulttyq qurama jeıdesin kııý armanym edi. Endi sol armanyma jetýime az qaldy. Bul maǵan artylǵan úlken jaýapkershilik, senim dep bilemin. Qazaq fýtboly jańa kezeńge qadam basyp otyr. Fýtbolymyz damyp keledi dep senimmen aıta alamyn. Qazaq fýtbolynda bedeli zor bapker bas komandanyń tizginin ustady.
– Bapker demekshi, Stanımır Stoılovtyń óziń týraly aqparat kóbeıip ketkendikten, «sırkke aınaldyryp jiberdi» degen sózin estigen bolarsyń?
– Iá estidim. Stanımır Stoılov óte bilikti bapker. Ony aıtpasam da jaqsy bilesizder. Qazaqstan fýtbolyn álemge tanytqan tulǵa dep aıta alamyn. «Astana» fýtbol klýbymen tarıhı jetistikterge qol jetkizdi. Sondyqtan Stoılovpen birge jumys isteý men úshin abyroı. Bapkerdiń aıtqandaryn tııanaqty oryndap, ulttyq quramamen aldaǵy oıyndarda jeńiske jetýge tyrysamyz. Jankúıer qaýymnyń senimin aqtaýǵa kúsh salamyz.
– «Egemenniń» oqyrmandaryna tilegiń?
– Qazaqtyń qarshadaı qara balasy Reseı jerinde alǵash ret dop tebedi, debıýttik oıynyn ótkizedi degendi estigende, sonaý Astanadan arnaıy izdep kelip, qoldaý bildirdińizder! «Egemen Qazaqstan» gazetine kóp rahmet! Gazet oqyrmandaryna, qazaq fýtbolynyń jankúıerlerine alǵysymdy aıtamyn. Meniń jeńisim – qazaq fýtbolynyń jeńisi dep bilemin.
Áńgimelesken Erkebulan JOMART,
«Egemen Qazaqstan»