Shildeniń shyjyp turǵan aıaq kezi…
Ánýarbek Baıjanbaev birazdan beri Muhtar Áýezovtiń «Abaı joly» romanynyń birinshi kitabyn radıodan oqı bastaǵan-dy. Búgin sonyń kezekti bir úzindisin maıda qońyr únimen balbyrata oqyp, oılana tolqyǵan kúıi stýdııadan shyqty da, dıktorlar bólmesine kirdi. Tamaǵy qurǵap, shóldegen edi. Bir stakan sý ishti. «Qatalatyp bara jatqan netken kún bul?» dep oramalymen tershigen betin súrtip, terezeni keńirek ashyp, aıadaı bólmede degbiri ketti. Aýasy tarlyq etti.
Jarty saǵattan keıin oqıtyn taǵy bir áńgimesi bar edi, ol túregep turyp soǵan úńildi. Sálden soń kezekshi dıktor keldi de: – Ánaǵa, esik aldynda sizdi bir jigit kútip tur, – dedi.– Jigit? Kim eken? – dedi Ánýarbek qaǵazdan kóz almaǵan kúıi.– Bilmedim, aǵa, kútkenime biraz boldy dedi.Ánýarbek dıktor jigitke burylyp, oıly júzben barlaı qarady da:– Onda qazir baryp kele qoıaıyn. Bireý telefon soqsa meni osynda dersiń, – dedi, – sál otyra tur.Syrtta ózdi-ózi sóılesip biraz jurt tur eken. Olar Ánýarbekti kóre sala qalbalaqtap, birinen soń biri sálem berip jatyr. Bir kezde taldy kóleńkelep, bulardan oqshaý turǵan qaratory sylyńǵyr jigit uıala kúlimsirep, ózine tańyrqaı qaraǵan Ánýarbekke jaqyndady. Ánýarbek sezdi de: – Meni bir inishek kútip tur dep edi, – dedi jyly shyraımen jymıyp.– Men edim, aǵa. Sálemetsiz be? – dep beıtanys jigit qymsyna ıilip, sálem berdi.– Sálemet pe, inishek… Aıyp etpe, tanymadym.– Men de sizben birinshi ret júzdesip turmyn. Sizdeı «Qazaqtyń Levıtanyn» bilmeıtin jan bar ma, Ánaǵa! Syrtyńyzdan bilem. Semeıden kelip edim. О́zińizben tanysyp, rahmetimdi aıtaıyn dep… Siz anada men jaıynda radıodan bir mýzykaly ocherk oqydyńyz. Meniń kompozıtorlyq alǵashqy qadamymdy efır arqyly jaqsylap turyp tanystyrdyńyz.Ánýarbek jópeldemede esine túsire almady. Radıodan oqylyp jatqan áńgime, habarlar, ocherkter kóp-aq, onyń qaısybiri jadyńda saqtala beredi. Sypaıylyq úshin amalsyz basyn ızep, qysyla sóılegen izetti jigittiń sózin maquldap, qoshtap tur.– Men sol Beken inińiz edim.– Qaı Beken? Jamaqaevsyń ba? – dep Ánýarbektiń úni oqys sańq ete tústi.– Iá, Jamaqaevpyn.– Bárekeldi! «Beken Jamaqaevpyn!» dep birden aıtpaısyń ba? Buryn kórmegen soń qaıdan bileıin. Jaqsy, jaqsy… kelgeniń jón. Mine, endi tanystyq, aınalaıyn.– Sizdi kórgenime qýanyshtymyn, aǵa.– Eliń aman ba, Beken? Semeı bizdiń el ǵoı, sońǵy jyldary jolym túspeı-aq qoıdy. Kóp boldy barmaǵaly.– Semeı – búginde úlken qala, Ertiske ózgeshe sáýlet berip, kúnnen-kúnge boı túzep, keńeıip, kórkeıip keledi, Ánaǵa.Ánýarbek: «ıá, ıá» dep, saǵatyna qarady.– Sizben bir sát suhbattasyp otyrsam ba, dep… «Esik» qonaq úıindemin, – dep Beken qıpaqtap, ár sózin úzip-úzip zorǵa aıtty.Ánýarbek oılanyp qaldy.– Bilem, ýaqytyńyz tar. Sizge tyńdatatyn ánderim bar edi. Baıanymdy da ala kelip em… О́zińizge oraıly ýaqytty aıtsańyz, aǵa.Bekenniń jibekteı syzylǵan uıań úni Ánýarbekti eriksiz ıliktirdi. Kisi kóńilin qaldyrmaıtyn kishipeıil, ańqyldaq jan:– Jaqsy, Beken, qazir oqıtyn taǵy bir áńgimem bar. Sodan keıin qolym bos. Káne, menimen birge júr, – dedi.Bular ishke kirgeni sol edi, Beken bir tanys mýzykanttardy kezdestirip, olarmen shúıirkelese sóılesip, bógele berdi. Ánýarbek stýdııaǵa ketti.Kóp uzaǵan joq, jarty saǵattan keıin Ánýarbek áńgimesin oqyp bitip, Beken ekeýi «Esik» qonaq úıine keldi.Bekenniń bólmesine kep jaıǵasqan soń da Ánýarbek: – Almatyda buryn-sońdy mundaı tymyrsyq ystyqty kórgem joq; shydaı almaı, tastaı sýdy ishesiń kep, ishe beresiń, tamaq isedi… oqıtyn dúnıeń kóńilden shyǵa ma, shyqpaı ma, daýysyń qyryldap turǵanda, – dep, terezeniń qos jaqtaýyn aıqara ashyp tastady.Sóıtkenshe bolǵan joq bólmege:– Assalaýmaǵaleıkúm, Ánaǵa! – dep buıra shashty, keń ıyqty, qyzyl shyraıly jigit jaırań qaǵyp, kirip keldi.– Áleıkúmússalam! – dedi Ánýarbek, qol berip amandasyp.– Aıttym ǵoı men, Ánaǵań qalaıda keledi dep, al, sen betińnen betmonshaǵyń tógilip, qur bosqa tartyna beresiń, Beken. Ánaǵań kóptiń adamy, keıbireýler sııaqty pań kókirek emes. Tákapparlyǵy joq, al, Ánaǵa, otyryńyz… otyryńyz, – dep kelgen jigit á degennen dýyldatyp, eńserip barady.Beken kúlimsireı tańyrqaǵan Ánýarbekke: – Ánaǵa, ózińiz radıodan «Halyq áni «Surjekeı», oryndaıtyn Mádenıet Eshekeev» dep talaı ret konsert júrgizdińiz. Sol Mádenıetińiz. Osynda ekeýmiz birge jatyrmyz, – dedi.Ánýarbek únsiz bas ızep, jyly sezimmen jymıyp qoıdy.– Beken, meni alǵash ret Júsipbek Elebekov aǵamen tanystyrǵan Ánaǵań ǵoı, – dep Mádenıet lyp-lyp etip, kishkene ústelge dastarqan jasaı bastady. – Semeıdiń sary dalasynda óz betimshe ándetip júrgen mendeı beıbaq Júsekeńdeı án pirine jolaı ala ma, tegi? Ánaǵańnyń arqasynda Júsekeńniń tárbıesin kórip, ánderin emip jatyrmyn, emip jatyrmyn.Áne-mine degenshe osylaısha ár-qıly syr shertilip, bular bir-birin tosyrqamaı, tez til tabysyp ketti. Sóz arasynda Mádenıet bildirmeı ǵana Bekenge bir-eki ret ym qaqty. Beken onyń ol ditin túsinse de úndemedi.Mádenıet typyrshı bastady. Kereýettiń ústinde jatqan baıanǵa, dombyraǵa jaltaq-jaltaq qarady. Beken onyń sabyrsyzdyǵyna amalsyz basyn shaıqady da: – Ánaǵa, Mádenıet án salyp berse, – dedi, amalsyz kónip.Mádenıet Ánýarbektiń álgi sózin bek túsinip, dombyrasyn aldy da, qulaq kúıin tez keltirdi. Pań kókirektene kerilip otyrǵan otyrysy, bos buralǵan qos ishekti marjan tergendeı bıpazdap, sherte bastaýy kerbez bitimdi Júsipbekke qatty uqsady. Sezim qylyn diril qaqtyrǵan oıly shertis birte-birte kúsheıe túsip, qýatty júrektiń otty lebin sezdirdi. Júrekti sýyryp ala jazdaıtyn mundaı ýytty tebirenis tek qana Júsipbekte bar edi. Sony Mádenıet óz boıyna qalaı darytqan, qudaı-aý, myna bir júrek syzdatyp bara jatqan án Mádıdiń yzaly lebi me? Sol… sol ǵoı! Ánýarbek shertile bastaǵan ándi aınytpaı tanydy:Atyńnan aınalaıyn, Qarqaraly,Senen bult, menen qaıǵy tarqamady…Mádıdi qajytqan tunjyr muń, aıyqpas naz-nala. Júsipbek osyny jany jaraly halde yzaly únmen, júrekti diril qaqtyryp, moıymaıtyn, órshelene túsetin myqty qajyrmen aıan etetin edi. Mádenıet te solaı tolǵaýǵa bar kúshin saldy. Ol shıryǵa bulyǵatyn ashy yrǵaqty shashaý shyǵarmaı, ishtegi qaınaǵan ashýdy shamadan tys burqatyp almaı, dál osyndaı sátte tastaı qata siresip, Mádıdiń dál ózi bop býyrqanatyn Júsipbekshe joıqyn qaırattyń qýatyn tanytty. Ánniń ashyq únmen suńqardaı sańqyldaıtyn qaıyrmasyn bógemeı, shyǵandata sharyqtatyp, erkin áýeletip, alystan qaıyrdy. Bul pármen, bul jiger, tek Mádıge tán edi, Mádıge! Selt etpeı tyńdaǵan Beken oıǵa shomǵan Ánýarbekke urlana qarap qoıady. Mádenıet «Qarqaraly» oryndalyp bitken soń ishki demigin zorǵa basyp, dombyrasyn bos burap, salqyn júzine birte-birte jylylyq nury tarap, «Surjekeıdiń» bıpańdaǵan shýaqty shertisine oıysty. «Beý, shirkin!» degizip «Surjekeı» eljiretti. Ánýarbek oı ústinde. Eki ánniń eki túrli áserimen álek. Birese tunjyraıdy, birese ezýinen shýaqty sezimniń dirili seziledi. «Surjekeı» oryndalyp bitkende júzinde alaburtqan shabyt oty dýyldaǵan Mádenıet sóıleı jóneldi:– Biz áli shákirtpiz, Ánaǵa. Manarbek Erjanov, Júsipbek Elebekov, Maǵaýııa Kóshkimbaev… bizderdi bolymsyz, óresiz ánderden saqtaıtyn osy keremetter aman bolsyn. Jar qulaǵymyz jastyqqa tımeı júrip, sol kisilerden ǵıbrat ala bilsek… onda bizdiń de shalaǵaı ánshi bolýǵa haqymyz joq!Ánýarbektiń aýzyna sóz túspedi. Júzi tolyqsyp, tek basyn ızeı berdi. Mádenıet dombyrasyn jaı shertken kúıi Bekenge kóz toqtatyp:– Kezek saǵan keldi, – dedi.– Iá, Bekenjan, ózińniń bir ánińdi, – dedi Ánýarbek te qym-qýat oıdan eleń etkendeı bop.Beken jaı ǵana kúlimsiredi.– Beken júregi tunyp turǵan syrly sezimdi lırık, Ánaǵa. О́zi qyz minezdi, sondaı uıalshaq. Qyzdaı syzylyp otyryp baıandy lypyldatyp tartqanda tilim baılanyp, únim shyqpaı qalady. Orystyń eski valsterin shalqytqanda myna jaınaǵan dúnıege yntyq kózben qarap, bir qumarlyq sezim ózińdi áldenege umsyndyryp, áldeqaıda alyp ketedi, Ánaǵa.Beken Mádenıettiń jepildete maqtaǵan sózinen qysylǵandaı bop:– Ánaǵań qaıdan bilsin, kúnniń ystyqtyǵy maǵan yńǵaısyzdaý tıip júr. Aýa tar, qapyryq, – dep kúmiljı sóılep, ornynan turdy da kereýettiń ústinde jatqan baıanyn aldy.– Bekenniń alǵashqy ánderin bilesiz, Ánaǵa. Osynda kelgeli beri tyńdadym, taǵy bir vals jarq ete túsken sekildi,– dedi Mádenıet.Beken «ony beker aıttyń» degendeı basyn shaıqap, myrs etti de: – Ol ánniń ázir sózi de joq. Nutfolla Shákenov aǵaıǵa jazdyratyn shyǵarmyn, – dedi, jaı ǵana.– Sony eptep yńyldap… – dep Mádenıet te qoımaı qoıdy.Beken kebirsigen ernine oramalyn tıgize berip, qatty jóteldi. Jóteldi de aýyzyn basqan kúıi qyp-qyzyl bop býlyǵyp, kózi qyzyljıektene jasaýrap, qoladaı jarqyraǵan jazyq mańdaıy tyrysyp, únin shyǵarmady. Sulý bitimdi kórkem jigittiń kóz aldynda munshama ábigerge túskeni Ánýarbektiń de degbirin qashyrdy. Mádenıet sasqalaqtap Bekenniń ıyǵynan demeı berdi.Beken sol tómen shúńıgen kúıi oramalyn aýzynan almaı:– Aq Ertisti bilesiz, Ánaǵa. Aq aıdynynda talaı júzgen shyǵarsyz. Myń búktetilip, tolqyp jatady ol. Sol erke tolqynymen aralasyp, shalqyp óstik. Keıde tolqyn ústinde qanat bitkendeı shaǵaladaı elpeń qaǵyp, jep-jeńil terbelip júrem. Tolqyn kóterip áketedi, meni. Sonda maǵan Kún de, Aı da, bári de… bári de jaqyn. Bárine sozsam qolym jetetin sııaqty. Bári meniń alaqanymda turǵandaı. Bul pende baqyt dep bas qatyryp, sol úshin taýqymet kóteredi. Sol baqyt maǵan tolassyz aǵylǵan Ertistiń sýyndaı sheksiz dúnıe bop kórinetini bar, – dedi.Beken ornynan turyp, teris aınala berdi de qyzyna, shabyttana sóılegen kúıi jýynatyn bólmege shyǵyp ketti. Mádenıet del-sal bop jabyrqap otyryp vals yrǵaqty bir beıtanys áýendi shertti. Ánýarbek únsiz tunjyrady.– Bekenniń maıda qońyr daýysy bar, Ánaǵa, jaılap qana sezimmen aıtady. Kesheli beri ózi tolqý ústinde júr; ózimen-ózi bolsyn dep jeke qaldyryp em. Qý jótel qyr sońynan qalmaı… – dep yńǵaısyzdana qobaljyǵan Mádenıet jańaǵy bir sátti jýyp-shaıǵysy keldi.– Ánaǵa, ǵafý etińiz, tamaǵym qyrnap…– Eshteńe etpeıdi, Bekenjan, ándi estımiz áli. Biraq, baıqashy, janym, ystyq kúndegi jótel… – dedi Ánýarbek, tili kúrmelgendeı bop.Sonan soń óz-ózinen qýystanyp, búgejektep Bekenge týra qaraı almady.Beken áli de bolsa entikkenin bildirgisi kelmeı, baısaldy únmen:– Mádenıet inińiz Almatyda qalady. «Qazaqkonsertke» solıst bop ornalasty. Bul endi – artıst! Men erteń elge qaıtam. Endi lajy bolsa munda jıi kelip turamyn, Ánaǵa, – dedi, sál bógele berip. – Ertistiń qadir-qasıetin osylaısha syrtqa shyqqanda bilem. Iá, shyǵa bere saǵynamyn. Qaıtýǵa asyǵamyn.Ertistiń araılap atatyn altyn shapaqty tańdaryn aıtyńyz, tańdaryn! Torǵyn toǵaıy boz munarǵa bógip, jylǵa-jylǵadan kúmisteı jyltyrap, sholpydaı syldyrap myń san bulaq aǵady; bulbuldary saıraıdy; uly tirshilik tań nuryna balqyp, ısinip, tamyljyp turady. Sonda men ózimdi sol jánnat dúnıesiniń erkesindeı sezinemin. Meni erkimnen tys bir nársege eliktirip, jelpintip áketedi. Men Genrıettasynyń sulýlyǵyna shattanǵan Iogann Shtraýs bola qalam. Onyń «Kógildir Dýnaıy» maǵan kógildir Ertisteı kórinip, kók tolqynmen jarysyp, sharqura shalqyp, tasyp ketemin. Shtraýs kógildir Dýnaı boıynda Genrıettasymen bıledi; mende bir aıaýly jan bar edi. Aıaýly jan! Shtraýsta Dýnaı bolsa, mende de aq Ertis bar edi. Aq Ertis!Bekenniń kózinen nur tógilip, bir lázzatty syrǵa bata berdi… baıanyn aldy da eki-úsh akkordty sypyrta basyp ótti, salaly saýsaqtarynyń astynan vals yrǵaǵy tógildi. Kerilgen kerbez tolqyn júrek shymyrlatty. Mádenıet: – Jańa shyǵaryp júrgen valsi, bul – dep sybyrlady, Ánýarbekke.Osy bir jan tolqytar lázatty sátte úsheýi rahattana sháı ishti.* * *Kelesi jyly, ıá, 1956 jyldyń shilde aıynda Ánýarbek pen Beken Alataýdyń sulý qoınaýyndaǵy «Prosveshenes» demalys úıinde kezdesti. Bekenniń Ánýarbekti izdeıtin sebebi – bul bir ańqyldaǵan aq jarqyn jandy týǵan aǵasyndaı kóredi. Ábden baýyr basyp qaldy. Sonaý Semeıde jatyp, telefon arqyly jıi-jıi sálemdesip, bar jaǵdaıyn aıtyp, habarlasyp júredi. Al, Ánýarbek bolsa Bekenniń radıodaǵy ánderiniń konsertterde berilý jaǵyn dáıim qadaǵalap, báıek bolady. Aǵa men ininiń arasyndaǵy ǵaıybynan úılese qalǵan bir ıgi jaqyndyq. Beken osyny dátke qýat etedi. Osy joly bul jerdiń aýasy unaı qalsa biraz kún demalatyn da oıy bar edi. Syrttaı qyzyǵyp júretin jer. Shyrsha, qaraǵaıy, qaıyńy sirese ósken tereń shatqal. Qalyń jynys. Qyz burymyndaı orap, bulqyna týlap jatqan ózenniń salqyn lebi, hosh ıisi burqyraǵan alýan gúlder… Uly sáske kezinde osy tóńirektiń jym-jyrt bop tynyp, sútteı uıyp qalatyn mamyrajaı sáti Bekenniń janyn sergitti. Qaıdaǵy bir umyt bolǵan tátti qııalyn oıatty. Beken kóńili jelpinip:– Ánaǵa, myna jer onshaqty kún demalyp, tyńaıyp qalǵandaı kókiregimdi ashty. Dem jetpeı býlyǵa berýshi edim. Biz tegi mundaı jerde demalý túgil, ózimizge ózimiz qaraı da bermeımiz ǵoı. Ertegi dúnıesindeı bir jánnat. Qandaı saf aýa! – dep munartyp turǵan taý jaqqa tańdana qaraýmen boldy.Bekenniń bul sózi Ánýarbekke unaı ketti.– Bekenjan, kelgeniń jón. Demalatyn ýaqytyń bolsa qysylmaı, uıalmaı aıt, bul ózi bir tynysh, shıpaly, jaıly jer. Osynda jıyrma jyldan beri demalam. Jazda eshqaıda barmaımyn da. Meni Qyrymyń da, Kavkazyń da, Baltyq boıy da qyzyqtyrmaıdy. Alataýyń mynaý, kók tiregen; demińdi ishke tart ta, juta ber… juta ber aýasyn. Qoınaýy kók maısa, salqyn samal. Eń bolmasa eki apta tynyqshy. О́tken joly bildim… densaýlyǵyńda kinárat bar. Jáne ókpe, ol… onymen oınaýǵa bolmaıdy. Men demalys úıiniń basshylarymen keliseıin. Ornalastyramyn. Densaýlyǵyńdy túzeýge óte qolaıly jer. Jat ta demal. Ánińdi shyǵar. Jalǵyzsyratpaımyn. Qasymda bolasyń, – dedi ózine baýraı tartyp. – Qazir ekeýmiz tup-týra dırektoryna baramyz. Mundaı ońtaıly sát bola bermeıdi. Ol ózi sózimizdi jerge tastamaıtyn jaqsy kisi. Seriligi de bar, keń qoltyq azamat. Seni syrtyńnan bilýge tıis. Ánderiń radıodan berilip jatyr. Byltyrǵy valsiń shyqqan da shyǵar…sony eptep aıtyp berseń de bolar edi.– O, Ánaǵa, munyńyz bolmaıdy… bolmaıdy, – dep kúldi Beken, – olaı etseńiz tap qazir qalaǵa qaıtam.Ánýarbek: – Sen óziń osy jerde sál tura turshy. Men qazir… – dep elpekteı sóılegen kúıi dırektordyń keńsesine qaraı tarta jóneldi.Sálden soń Ánýarbek qaıta oraldy da: – Aıttym ǵoı, «Jamaqaevty biledi» dep, oryn daıyn. Bul ózi sátin salǵan is boldy. Osy joly munda óńsheń bir saıdyń tasyndaı ónerli jigitter kelipti, qyz-kelinshekter de jetedi. Keshinde bı… án… kıno… demalǵanyńa ókinbeısiń. Beken, káne, júr, ishke kireıik, – dep Bekenniń esin shyǵardy.Bir apta ótken soń Beken bul jerdiń oıy-qyryn ábden bilip aldy, saısalany kezdi, óz oıymen ózi álek. Nurlanyp atqan tańǵa, alaýlap batqan kúnge, tań sáride qaýyzyn ashqan gúlge tań-tamasha bop suqtanady emirenip, tańǵajaıyp tabıǵat qubylysyna qyzyǵyp, nárestedeı máz-meıram…ásershil kóńiline jaryq dúnıeniń jazy ornady. Entikkeni, jóteli basyldy. Tábeti de jaqsy, uıqysy tynysh.– Men ómirimde óstip kókirek kere tynys almappyn, Ánaǵa. Maǵan bir sarqylmas kúsh bitkendeı. Sizdiń osy jaqsylyǵyńyzdy nemen… qalaı ótesem eken? – dedi Beken tamyljyǵan bir tynyq keshte serýen quryp kele jatyp, – qolym qysqa… shyrmaýyqtaı shyrmap alǵan qý tirlikte úzilgen jipti jalǵaı almaı júremin sol, júıke tozdyryp.Ánýarbek oılanǵan kúıi:– Bireýge jasaǵan jaqsylyq satýly bolmasa kerek, Beken. Qolymnan ne keledi, sendeı azamattan aıamaımyn. Janyńa ne qajet, bárin taýyp berem. Seniń osy nıetińe razymyn, basqa sózdiń qajeti joq, – dedi, – It taǵdyrdyń keı isine taryna berme. Bethovenshe siresip, tiresip baq. Odan da kókeıińde ne túıtkil bar, aıt… aıt qysylmaı.– Siz ben bizdiń endi bir eskeretin jaıymyz bar, Ánaǵa.– E, ol esimde, esimde. Hamıdı me? E, Latıf ábzıge barý máselesi me?– Jo-joq… ıá, Latekeńe de baramyz. Siz ne nársege ýáde berip edińiz? Umyttyńyz ba, ony?Ánýarbek ań-tań.Beken jymıyp tur.– E, Ánaǵa, Abaı aǵam ne deýshi edi? «Tamaǵy toqtyq, jumysy joqtyq»… ar jaǵy qalaı edi, bilesiz ǵoı, Ánaǵa?Ánýar qyzara kúlimsiredi, jelkesin qasyp: – imm, túsindim, Beken. Men saǵan bul jerde baıan taýyp berem dep edim. Ol tars esimnen shyǵypty. Ollahı, umytyp ketippin, keshir meni, – dep ókine bas shaıqap, kúlip jiberdi.– Solaı, Ánaǵa, basty qatyratyn qym-qýyt oıdan arylǵym kep, ózime-ózim tejeý sap, bir apta boıy qasyńyzda tym-tyrys júrdim. Biraq baıanymdy ala kelmegenime ókindim. Áýen degen qýtyńdaǵan qý túlki. Joq jerde kelip arbaıdy. Jylt ete tústi me, shap berip ustaı almadyń, ketkeni sol zym-zııa joǵalyp. Qusyn aldyrǵan ańshydaı del-sal bop ishteı mújilesiń. Ony ózińnen basqa kim bilip jatyr?.. byltyr Latıf aǵaıda bolǵanmyn. Ony sizge sol joly aıta almadym. Asyǵys-úsigis Semeıge qaıttym.– Latekeń ne dedi sonda?– Konservatorııada kezdestik.Ádettegishe sabaǵy bitip otyrǵan sáti eken, bir mekemelerge baratyn sharýasyn jıystyryp qoıyp, menimen uzaq syrlasty. Valsti kórsettim. Roıalda qyzyǵa oınap: «Bul – naǵyz vals! Tolqıtyn, shalqıtyn jeri qaıyrmasynda. A-a-a-a-a-a-a-aha-haı, dep bastapsyń. Dál osy jerin taǵy bir qaıtalap, osy tolqyndy qýalaı tolqytyp, oǵan mol tynys ber, lırıkalyq shýaqty móldiretip tók!» dedi. Sodan beri oılanýmen júr edim. Aqyry sol qaıyrmany osy jerde tapqandaımyn. Toqtadym soǵan.– Túsirdiń be, notaǵa? Ondaıda lyp etkizip túrte salý kerek shyǵar, – dedi Ánýarbek Beken tap sol jerin joǵaltyp alatyndaı mazasyzdana qalyp, – Maǵan siz baıan tabyńyz, baıan! Endi jaıbaraqat jatýdyń reti joq. Jaqsy tynyqtym…jaqsy.Tebirenis oty kúıdirip bara jatty, Bekendi. Onyń jalyny Ánýarbekti de sharpydy.– Toqtaı qal, toqta… imm qazir… keshe maǵan túski astan soń dırektor kelmedi me?– Keldi, – dedi Beken, basyn ızep.– Ol kisi maǵan: «Baıqaımyn, demalýshylardyń ishinde ónerli jandar bar eken. Bir qyzyq bolsyn, solardyń bastaryn qurap, konsert uıymdastyrsaq… Vasılıı degen baıanshy jigitimiz bar, bıdi keremet quıqyljytady. Elgezek, óte shıraq, ańqyldaǵan seri jigit. Soǵan eptep qoldaý jasaıyq. Kınony kúnde kórip júrmiz ǵoı. Ondaı dýmandy buryn talaı ret jasaǵanbyz. Sóıtip, taý ishin jańǵyrtyp salmaımyz ba, saırandy? Bizdiń aramyzda óziń aıtqan kompozıtor jigit te bar emes pe?» dedi.Beken bul sózge eleń ete qaldy.– Baıan bar eken. Men saǵan ákep beremin ony, Beken. Sen de ázirlen. Maǵan qolqa salsa Abaı óleńderin oqımyn. Kelistik pe? Menimshe, dırektordyń álgi tilegi óte oryndy. Endi bógeletin eshteme joq. Rahattanyp demalyp jatyrmyz; án salyp, bı bılep taý ishin dúbirleteıik, – dep Ánýarbek jas jigitteı jelpinip úıirip barady múlde.Sóıtip, aldaǵy bolar saýyq keshine ázirlik bastaldy.Dýman bolatyn kúni keshki tamaq bir saǵat erte berildi. Birde bir jan shet qalmaı bı alańyna jınaldy. Vasılıı tógiltken valsterge jeligip alǵan qyz-kelinshek, jigit-jeleń tolqyndaı yrǵalyp, bıdi bıge jalǵastyrdy. Olarǵa qyzyǵyp, áli de bolsa, enjarlyqqa, egdelikke des bermeı júrgen jany jas, kóńili sergek jandar birinen soń biri sahnaǵa shyqty. Túngi án qyrdan qyr asyp, qoınaýdan qoınaýǵa tarap, shyńnan shyńǵa órledi.Bir kezde Ánýarbek; – Halaıyq, bizdiń myna Vasılıı demalsyn, qoly taldy. Aralaryńyzda baıan tartatyn kim bar? Ortaǵa shyqsyn. Káne, kim bar? – dedi.Dabyrlasqan jurt bul sózge lyp basylyp, ańyryp, tym-tyrys bop siltideı tyndy. Eshkim sýyrylyp shyǵa qoımady. Jurttyń orta tusynan Beken qol kóterdi.Ánýarbek jymyń etti de: – Sál tynyshtalyńyzdar! Sahnaǵa jas kompozıtor Beken Jamaqaevty shaqyramyn! – dedi Levıtansha sańqyldaǵan ashyq únmen.Beken qysylyńqyrap sahnaǵa shyqty. Jurt bir-birimen kúbirlese qalyp, oǵan tańyrqaı qarady. Sonan soń ol kúlimsireı sóılep: – Men sizderge «Amýr tolqyny» valsin tartaıyn, – dep baıandy alyp, oryndyqqa otyrdy, – sizderdi bıge shaqyramyn!Japyrlasa oryndarynan turǵan jurt jyljyǵan seńdeı qozǵalyp, yrǵala jóneldi. Valstiń qudyretti lebi dúnıeni qozǵap jiberedi. Taý teńselip, qaraǵaı, shyrsha, qaıyńdar myń burala ıilip, japyraqtar sybdyr qaqty, sylq-sylq kúlip bulaqtar aqty, ózen shaıqaldy. Júrekter yntyǵa soqty. Aı da jarqyrap, appaq nuryn taratty…«Amýr tolqyny» lypyldaǵan erke tolqynyn baıaýlata berip bitti, biraq eshkim bıdi toqtatqysy kelmedi.– Taǵy! Taǵy da vals! – desti bári.Ile «Qazaq valsi» shalqydy. Úmit esimdi bir jaısań minezdi ádemi kelinshek ándetip júrip, dúıim jurtty úıirdi. Úni koloratýralyq soprano eken. О́zi Kókshetaýdan kelipti. Daýysyna qyzyqqan jandar ekinshi ret oryndatty, dýyldata qol soǵyp. Taý ishindegi myna shalqýǵa ishteı masattanǵan Beken ornynan turdy da, basyn ıip izet bildirdi: – Jańa shyǵarǵan bir valsim bar edi, – dedi aqyryn ǵana.– Sol valsti! Sol valsti, tart! – dep gýildesti eligip alǵan jurt.Beken ol valstiń mán-jaıyn aıtaıyn dep umsyna berip edi, oǵan eshkim des bermedi. Amal joq, emirene tolqyǵan kúıi úndemedi. Sóıtti de jańa valsiniń káýsar áýezdi oınaqy akkordyn kerilte móldiretip, jigitter taǵy da boı túzep, symbattana qalyp, qyz-kelinshekter kúndeı kúlimdep, bári jel shaıqaǵan kók maısadaı maıysyp, tolqyndaı tolqydy.Qaraqat kózderden baqyt sáýlesi ushqyn atty, taý ishin jastyqtyń ystyq lebi jelpip, jastyq ún jańǵyrtty. Tas bulaq sýyndaı aqtarylǵan valste shek joq shyǵar tegi, tolqı berdi, tolqı berdi…Mejeli ýaqytta saýyq keshi aıaqtalyp, jurt jón-jónine taraı bastady. Bireýler kep Bekenniń qolyn qysyp, úlken kisiler arqasynan qaǵyp, betinen súıip, rızashylyqtaryn aıtty.Mynadaı álpeshke qatty tolqyǵan Beken, Ánýarbekke sybyrlap: – О́zen jaqty aralap qaıtaıyqshy, Ánaǵa! – dedi.Ekeýi ózenge bet aldy.– Ánaǵa, – dep bastady Beken, – osy valsti dál osylaı bolady dep oılaǵam joq. Aıy jaryq, juldyzy janǵan osyndaı túnder… Ne nárse bolsa da janyp tursa deımin. Jalǵanda eshnárse sónbesin deńiz. Sony tileımin… sony!Úni dirildeńkirep shyqty. Júregin árqıly áser bılep kele jatqan Ánýarbek oǵan oılana qarady.– Bul valstiń bolashaǵy alda áli,– dedi ol.Beken únsiz ǵana ezý tartty.– Rozanyń qolyna tıse ǵoı! Baǵlanovany aıtamyn…– О́zińizben kezdeser aldynda radıoda Roza apaımen júzdestim de. Valsti roıalde oınap kórsettim. Biraq qaıyrmasy shyǵa qoıǵan joq edi, Roza apaı esh nárse aıtpady. Oılanǵan kúıi «Bastalýy jaqsy. Notasyn…» dedi. Asyǵystyq jasappyn. Keıin betimnen otym shyǵyp, uıalyp júrdim. Sol qaıyrma osy jerde shyqty ǵoı, ony aıttym, sizge. Búgin bıledińizder, oǵan.– Iá… ıá… endi notasyn Rozaǵa tezirek aparyp ber.Beken: – Ánaǵa, – dep bógele sóıledi, búgin bir baqytty sátti bastan keshtim.Ekeýi kilt toqtady. Beken muńaıa sóıledi:– Adamnan qudiretti eshnárse joq. Adam dármeni bárin jeńedi. Biraq bir ǵana nárseni jeńgen emes… aıyqpas dert qajytyp barady meni. Batpandap kirip, mysqaldap shyǵatyn túri joq. Eki ókpeniń saý tamtyǵy qalmady. Kózimdi ashqaly beri arpalysyp kelemin.Qyrǵyzdyń Toqtoǵul aqyny:At arybas bolsańshy, eı,Jash qarybas bolsańshy, eı.Jaratqany chyn bolsa,Any jaı-jaıyna qoısańshy, eı!Jıbek ońbos bolsańchy, eı,Jıgıt ólbós bolsańchy, eı.Jıgıtpenen qyz ólse-eı,Ana jerge kónbes bolsańshy, eı! – demedi me? Shirkin, ómir…Ana dúnıeden qorqýshy em, búginde ondaı úreı joq mende, ómir óz degenine kóndirip keledi. Adamnyń jylap otyryp, kúletini bar, keıde osyǵan tańǵalam. Syrt kózge janym jaısań bir janmyn. О́z-ózimmen jeke bir qalǵanda úhiletken kúrsinisimdi kim bilip jatyr, Ánaǵa? О́zime ǵana aıan bir tuńǵıyq qubylys, ol. Keıde oǵan ózge túgil ózimniń zerdem jetpeıdi. Ishteı jylap otyryp, myrs etem. Taǵdyr tálkegimen mahabbat mazaǵyna ushyrap: «Djýletta…Djýletta!» dep umsyna tilek etip, túnek túndeı túnergen júreginen aı nuryn taratyp, «Aıly sonatasyn» móldiretken Bethoven qandaı qudiretti edi, Ánaǵa! Men jáne Taǵdyr… osy ekeýimiz arbasyp júrmiz, Ánaǵa. Jańaǵy valsti – «Mahabbat valsi» dep atadym. Ol – meniń qas-qaǵym sáttik jaz kúlkim, shattyǵym, baqytym! Osy sózime kóktegi Juldyz, Aı kýá! Bizdi aıalaǵan myna uly tirshilik kýá! «Mahabbat valsine» máz bolǵan jańaǵy ǵazız júrekter kýá! Bári kýá!Ánýarbek Bekenniń kózinen jylt ete túsken jas tamshysyn kórdi.– Tirshilik qandaı nurly, qandaı nurly! – deı berdi Beken.Ánýarbektiń qur súldesi tur. Ishi alaý-jalaý… alaquıyn birdeme. Bekenge tiktep qaraı almady.* * *Beken kúndegiden erte oıandy. Uıqysy shaıdaı ashylǵan. Sergek. Tez-tez kıinip, aspaı-saspaı bıpazdana jýynyp, júrisi de jep-jeńil… til ushynda: «janym, dep maǵan ún qatqan» degen qushtarlyq, qumarlyq sóz…osy sózdi ishteı «Ahylata» aıtqyzǵan nazdy áýez erkelete jetelep, ol syrtqa shyqty. Alataýdyń kókke tirelgen shyń basynan sarǵaıyp atyp kele jatqan altyn araı «Altybasar» ánindegi: «Astynan aqsańdaqtyń shyǵaryp sap» degen ińkárlik sózdi zamatta esine túsirip, osy kórinis Bekendi tyrp etkizbedi. Ol tań nuryn alǵash ret kórip turǵandaı suqtana qarady. Qońyr kózi tuńǵıyq syrǵa tundy. «Janym» degen sózdi kimnen estip edi… kimnen eken, demin ishke tartyp, bir sónip, bir jylt ete qalǵan ǵaryshtaǵy juldyzǵa sarǵaıa, sarsyla umsynǵan jandaı júregi uıyp sala berdi. Bir kezde tý syrtynan shelek syldyry, syńǵyr kúlki estildi. Artyna jalt buryldy. Eki kelinshek gúlge sý quıyp júr. Júzin taıdyryp áketti. Turǵan ornynda tura berdi.– Áı, Qyrmyzy, syqylyqtaı bermeı álgi «Mahabbat valsiniń»: «Aha-ha-ha-ha-a-ha-ha!» deıtin qaıyrmasyn aıtshy, jurt uıqysynan tura qoımaı jatqanda bılep alaıyq bir, – dep qos burymy jer syzǵan qyzyl kóılekti ajarly kelinshek sylq-sylq kúlip tur, – seniń kúmisteı syńǵyrlaǵan únińdi maǵan berse ǵoı, shirkin… Bizdiń Qorǵaljyn jaǵynda áıgili «Dýdaraı» ánin shyǵarǵan Úlebaı deıtin ákemiz tiri áli, qudaıǵa shúkir, sol kisiniń taǵy bir elge tarap ketken «Saıtan tory» degen áninde:Qaltańda júz kóretin aınań bolsyn,Aldaıtyn on jigitti aılań bolsyn, deıdi. Osy ándi estip pe ediń, a? Álgi sóziniń mánisin túsindiń be, Qyrmyzy? Maǵan seniń syńǵyrlaǵan kúmis úniń ǵana jetispeıdi, Qyrmyzy. Osy daýysyńdy biraz kún bere tursań, Qyrmyzy… Ne isteıtinimdi sonda kóresiń, sen!– Aǵamyz úıde joqta qutyrasyń, á! Oı, Shynar… Shynar! Bir úıge qalaı ǵana sıyp júrsiń sen, á? Men syqylyqtasam «myna Shynardyń kóz jaýyn alǵan kórkin-aı!» dep ah urǵan jigitterdi sońyńnan salpańdatyp qoıǵan isińe kúlem, eriksiz. Endi myna kompozıtordy qyryndatatyn túriń bar. Ana jolǵy saýyq keshi esińde shyǵar, «Mahabbat valsine» elden erek etegińdi tolqyndaı úıirip, Shara apaıdaı jarqyldap júrip tógilte bılediń, boz dalada sopıǵan boz qýraıdaı bir jigitti esin shyǵara alqyndyryp. Osyndaı tirligińdi aǵaıǵa aıtam…aıtam, Shynar!Shynardyń kúlkisi kúmis bulaq bop tógildi. Qolyndaǵy shelegi syldyr qaǵyp: Jańa aıttym ǵoı, «Saıtan tory» ánindegi:Barmaıdy qumǵa qazyq qaqqanmenen,Jaraspas qoıǵa qońyraý taqqanmenen,Keı jaman úıde otyryp qyz qorıdy,Jemeı me, qoıdy qasqyr, aı-daı, baqqanmenen, deıtin sózge ne deısiń, Qyrmyzy, a?– Jelikpe, Shynar!– Myna kompozıtorǵa sen de ket ári emessiń, Qyrmyzy… seniń kóńil ditiń tym-tyrys jatqan tuńǵıyq… ol ońaılyqpen syrtqa shyqpaıdy, bári… bári ishińde. «Mahabbat valsine» ólerdeı ǵashyqsyń. Qur janyń júr yńtyǵyp. Qyzdyń joly jińishke…ha-ha-ha!Beken myna sózdiń bárin ap-anyq estip turyp, estimegen jansha ezý tartyp, birte-birte qyzyl araı bop jalqyndanǵan tań shapaǵynan kóz almady. Kóńil túkpirinde: «Janym, dep maǵan ún qatqan» degen sóz taǵy da júrek qylyn shertip, «Mahabbat valsiniń» qaıyrmasyn tup-tutas elestetti. Valstiń bastalýy… ıá… ıá, zapevi: «Tań atqanda gúl baǵyn sýaramyn» dese… osy sátke deıin baıanmen ǵana tartylyp júrgen valstiń jańa sózi gaýhardaı jylt-jylt etti. Osy eki joldan aıyrylmaýy kerek. Aqyn Nutfolla Shákenovti osyǵan kóndirýi tıis. Kónbese is shataq… basqa aqyndy izdeıdi.Beken júrek tolqytqan osy oımen boz munarǵa bókken taý etegine qaraı bergende sylq-sylq kúlgen eki kelinshek shelekteri syldyr qaǵyp, ózen jaqqa ketip bara jatty.* * *Sol kúni Beken tańǵy astan keıin qalaǵa bardy. Konservatorııada kompozıtor Latıf Hamıdıge jolyqty. Elpildeı qarsy alǵan Latekeńe «Mahabbat valsin» taǵy kórsetti. Notaǵa uzaq úńilgen Latekeń: – Ana joly aıttym ǵoı, aıttym… qaıyrma sol men kózdegendeı qandaı áserli bop, quıylyp túsken, a? Erkin shalqıdy… erkin! Qaıyrma ánniń máıegi emes pe… máıegi! Kompozıtorlar «ızıýmınka!» dep dál osyndaı qaıyrmany aıtady, Beken. Endi…endi bir jerine qol tıgizbe. Bul bitken shyǵarma. Men de: «myna jeri bylaı bolý kerek» degen oıdan aýlaqpyn, Beken, – dep «Mahabbat valsin» tap ózi shyǵarǵandaı máz boldy.О́stip otyrǵanda kompozıtor Evgenıı Grıgorevıch Brýsılovskıı kirip keldi de: – Latıf Abdýlhaevıch, vecherom… restoran «Alataý» … ponıal? Chto horosho, tam saksofonısty ıgraıýt, – dedi asyǵys-úsigis.Latekeń kózi jypylyqtap, qolyndaǵy «Mahabbat valsiniń» notasyn ustata saldy. Buǵan ań-tań bolǵan Brýsılovskıı notaǵa syǵyraıa qarap: – Kakaıa krasota…vse logıchno. Svobodno letsıa… blestıashıı vals! – dedi, – A ný-ka ıa poıgraıý.Latekeń lyp etip ornyn berdi. Brýsılovskıı mol denesimen oryndyqty syqyrlatyp, jel qozǵaǵan kári emendeı teńsele berip, salaly saýsaqtary, klavısh betinde zyr júgirdi. Akkordtardy sýdaı sapyryp, sol qolynyń astyndaǵy klavıshtardy shymyrlata tolqytty. «Krasıvyı zapev… oh, eto zapev!» dep qulashyn keń jaıa móldiretip, tolqyndy tolqyn qýalap, qushtarlyq sezimmen kúıdirip-jandyrǵan qaıyrma Brýsılovskııdi múlde asqaqtatyp jiberdi. Adamnyń qııaly shekten shyǵa sharyqtap ketti. Beken úni shyqpaı óz ániniń myna shalqýyna qaıran qaldy. Brýsılovskıı kúlimsirep: – Iа ne tolko kompozıtor… ıa… ıa… – pıanıst, Latıf Abdýlhaevıch, ne kakoı-nıbýd kazanskıı, a… a… ıa je lenıngradskıı pıanıst, kotoryı ozvýchıval nemye fılmy, taperom byl ıa ı tak zarabatyval dengı. Vremena bylı tıajelye, nado bylo kak-to vyjıvat, no nesmotrıa na eto ıa prodoljal svoıý kompozıtorskýıý deıatelnost ı v te gody napısal dve sımfonıı. V Kazahstan ıa prıehal ýje s tvorcheskım bagajom. A ty, Latıf Abdýlhaevıch, chto nı govorı, ty toje stal kazahskım Shtraýsom. Ved osnovopolojnıkom segodnıashnıh valsov ıavlıaetsıa tvoı «Kazahskıı vals»! Vot prıpev etogo valsa – eto je kak probýjdenıe vysokıh chývstv lıýbvı! A chıa eta pesnıa?» – dep, sońǵy akkordty sabyrly tolqyndaı jaıyltyp baryp bitirdi.Latekeń: – Vot avtor… B… B… Beken Jamaqaev! – dedi tutyǵa sóılep.Brýsılovskıı Bekenge oılana qadalyp: – Horosho…ne to slovo horosho, blestıashıı vals! A kto poet ?– dep notadan kóz almady.Latekeń: – Roza Baǵlanova!– dep lyp etkizdi.– Da…da…tolko Rozochka! – dedi Brýsılovskıı júregindegi tebirenis lúpilin basa almaı.* * *Beken tús mezgilinde Nutfolla Shákenovti fılarmonııadan tapty. Kompozıtor Baqytjan Baıqadamov ekeýi konserttik zalda roıaldiń qasynda áńgimelesip otyr eken. Bekendi kórgen sátte Nutfolla: – O, Bekenjan, oý, qashan keldiń Semeıden, a? Salamat pa! El-jurtyń aman ba? Baqa, bul Jamaqaev degen inimiz, – dep qushaqtaı aldy.– Á, Jamaqaev pa? Bilem… syrttaı ǵana. Ánderin tyńdap júrmin, – deı bergende bir qyz kelip: – Baqytjan aǵa, sizdi telefonǵa! – dedi.Baıqadamov shyǵa jóneldi.Beken Nutfollaǵa «Mahabbat valsiniń» mán-jaıyn aıta bastady. Bul vals ne deıdi? Bár-bárin táptishtep, roıalde eki-úsh ret oınap kórsetip, óz oıyn shashyratpaı naqpa-naq, dál, anyq túsindirdi.– Uqtym, Bekenjan…talaı ánge sóz jazdym ǵoı, mine, jańa óziń kelerdiń aldynda Baıqadamov bir hor-sıýıtasyn kórsetip otyrǵan-dy. Osy Baqańnyń «Aq bıdaı» áni bar emes pe, ana jyly sonyń sózin bir saǵatta jazyp bergem. Al, myna valsiń júregime qondy. Sózin keshiktirmeımin, Bekenjan…– Án á degennen «Tań atqanda gúl baǵyn sýaramyn» degen joldan bastalsa… qaıyrma da: «Janym, dep maǵan ún qatqan» dep bastalýy tıis. Bul eki sózdi ózgertpeńiz. Sózi tutas jazylyp bitkende, onyń avtory báribir ózińizsiz. Osy aıtqan eki jol búgin tańerteń demalys úıiniń aldynda tań nuryn tamashalap turǵanda gúlge sý quıyp júrgen eki kelinshekti kórip, júregime baılandy da qaldy, Náke, osy eki jol qalaı da saqtalsyn!– Jaqsy, solaı etem, Bekenjan.Bátýaly sóz osylaı boldy. Ekeýi áńgimelesken kúıi «Almaty» restoranyna keldi. Tamaq ústinde Nutfolla ózimen ózi kúbirlep bloknotyna óleń joldaryn shýmaq-shýmaq qyp tez-tez túsirdi. Anda-sanda Bekenge oılana qadalyp: «Tss!» dep kúlip qoıady. Keı joldardy zamatta syzyp tastap, jańa sózben almastyrady. Aldyndaǵy rıýmkesine qol tıgizgen joq. Bir saǵatqa jetti me, jetpedi me, Nutfolla qaratory sylyńǵyr júzi nurlana qubylyp, toıattaǵan búrkitteı alaburtyp, Bekenniń aldyna shımaı-shımaı bloknotty ún-túnsiz qoıa saldy. Beken oǵan uzaq úńildi. Birde kúlimsiredi, birde qabaǵy shytyldy. Qaıta jymıdy.– Kóshirip alaıynshy, – dedi qaltasynan eki búktelgen nota qaǵazyn alyp.Nutfolla únsiz bas ızedi. О́leń kóshirilip bitken soń, Beken ony ándetip oqydy:Tań atqanda gúl baǵyn sýaramyn,Kúnde ertemen ózennen sý alamyn.Altyn sáýle kóremin sol bir shaqta,Seniń nuryń bolar dep qýanamyn.Janym, dep maǵan ún qatqan,Júrekpen súıip unatqan.Baqytym meniń,Tappaspyn teńin –Mahabbat gúl atqan!Saǵynyshpen kútemin árbir tańdy,Jaqsy úmitpen arnaımyntolqyn ándi.Baqytymdaı jalt etken janaryńnanUshqyn tústi janyma óshpes máńgi.
О́ziń súıip ańsaǵan ardaǵyńmyn,О́ziń edi juldyzy armanymnyń,Kógershindeı uıalap kóńilińe,Júregińe tabysqan jan jaryńmyn!О́leń osylaısha oqylyp bolǵan soń Beken: – birinshi shýmaqtaǵy ekinshi jol birinshi…al, birinshi jol ekinshi jol bolsa, a, Náke? О́zennen sý ákelgende ǵana sýarady ǵoı, gúldi, – dedi jumsaq únmen, – jo-joq… meıli… osylaısha qala bersin Qaıyrmany tup-tutas. Ony qozǵamańyz. Ol durys, Náke.Bekenniń kókeıinde taǵy bir túıitkil oılar bar edi, ony aıta almaı bógeldi de: – úshinshi shýmaqty qaıta qarańyzshy, Náke, meniń júregimdegi keıipkerim maǵan jar bolǵan joq. Bul vals súıisken jandardyń esh alańsyz, esh kúdiksiz… shýaqty, sáýleli derlik baqytty sáti. Sondaı ǵana sát! Keıipkerimniń odan keıingi taǵdyryn siz suramańyz, men aıtpaımyn. Essiz súıindirgen mahabbat baqytty bola bere me, Náke, a?– Túsindim, Bekenjan, túsindim. Pýshkınniń Anna Kerndi alǵash kórgen sátte: «Iа pomnıý chýdnoe mgnovene» degeni sııaqty qulaı berile tańǵalyp súıýdiń ózi de baıandy bop aıaqtalǵan emes. «Mahabbat valsi» – qaıta oralmas baqytty sáttiń jyry eken. Solaı eken, Bekenjan…Ekeýi baǵanaly beri qozǵaýsyz turǵan rıýmkelerge qol sozdy.* * *Sol kúni keshinde Beken Roza Baǵlanovanyń úıine keldi. Ol kisi úıinde bolmaı shyqty. Qolyndaǵy notasyn qart ájege berdi de ózi ún-túnsiz kete bardy.* * *Arada bir apta ótti me, ótpedi me, «Mahabbat valsi» Roza Baǵlanovanyń oryndaýynda radıodan shalqydy. Jıi-jıi berildi. Kóp uzamaı restorandarda, perronda, stýdentter jataqhanasynda shyrqaldy. Otyrys-jıyndarda súısine sóz etilip, jurt tańdaı qaǵysyp, tańyrqady.Sol kúnderdiń birinde Beken «Esik» qonaq úıine keldi. Osynda ana joly ózimen birge ornalasqan jigitter bar edi, solardyń biri ańqyldaq Sapar kezdese ketti. Ol jigit oǵan bir hat berdi de: «Syrtta joldastarym kútip tur edi, ǵafý et!» dep ketip qaldy. Beken sál ańyryp, konvertti asyǵys ashty. «Inishek Beken! Senimen júzdeskim keledi. Meniń adresim konverttiń syrtynda, úıge kel. Muhtar Áýezov» degen jazýdy oqydy. Beken óz kózine ózi senbedi. Ań-tań bop turdy da tezdetip otyryp demalys úıine qaıtty. Ánýarbek syrtta júr eken. Beken oǵan qolyndaǵy hatty únsiz ustata saldy. Ánýarbek hatqa úńilip, tańǵala kúlimsiredi.– Bul hatty qonaq úıine Muhańnyń ózi aparyp pa?– Iá. Admınıstratorǵa berip jatqan jerinen Sapar deıtin tanys jigit kórip qap «men bereıin» dep alypty.– Iаpyraı, á, – dedi Ánýarbek.– Ne isteýim kerek, Ánaǵa?– Buryn Muhańmen júzdesip pe ediń?– Joq.– Úıin bilýshi me ediń? Belgili úı ǵoı.– Bilmeımin. Muhań sııaqty qudiretke sopıyp jalǵyz barý… reti qalaı, Ánaǵa?Ánýarbek oılanyp turdy-turdy da: – Saspa, Bekenjan, – dedi.