Memleket basshysy Qasym-Jomart Toqaevtyń «Egemen Qazaqstan» gazetinde uly aqyn, dana oıshyl, qazaqtyń jańa tarıhı dáýirdegi realıstik jazba ádebıetiniń atasy Abaı Qunanbaıuly jaıly «Abaı jáne XXI ǵasyrdaǵy Qazaqstan» atty kólemdi maqalasy jaryqqa shyqty. Abaıdy álemge tanytqan M.Áýezov atyndaǵy Ońtústik Qazaqstan memlekettik ýnıversıtetiniń professor-oqytýshylar quramy men stýdentteri maqaladan óz boılaryna rýhanı azyq aldy.
Prezıdent óz maqalasynda: «Elbasy Nursultan Ábishuly Nazarbaev «Bolashaqqa baǵdar: rýhanı jańǵyrý» atty maqalasynda qoǵamdyq sanany qaıta túletýdiń mańyzdylyǵy týraly aıtty. Ulttyq sanany saqtaý jáne ony zaman talabyna beıimdeý memlekettik mańyzy bar máselege aınaldy. О́ıtkeni sanany jańǵyrtý arqyly HHI ǵasyrda elimizdiń tyń serpinmen damýyna jol ashamyz», dedi.
Rasymen de, qazaq halqynyń ult ustazy Abaı (Ibrahım) óz halqymen birge jasap kele jatyr. Asyl sóz ólmeıdi. Asyl sóz aıta alǵan adam da, asyly ólmek emes. Kezinde Abaıdyń shyǵarmashylyq ómirin qunttap, keıingi urpaq úshin altyn sandyqqa salyp, amanat qyp, berip ketken M.Áýezov óziniń ataǵy álemge jaıylǵan «Abaı joly» roman-epopeıasynda: «Altyn terek, arsyǵa qulash urǵan ardaqty azamat, sen ólmeısiń! Elińniń jalǵyz jan, eń sońǵy uly ma, qyzy ma, eń keıingi násili birde-bir jan bolsa, sonyń da keýdesinde seniń atyń birge ketedi. Seniń tirligiń birge jasaıdy, seniń nuryń birge jarqyraıdy! Aldyń jarqyn, óziń solaı senip eń... Ana jurtyń seni óldi demeıdi...» degen bolatyn.
Memleket basshysy maqalada azamattarǵa, ásirese jastarǵa memleketin qasterleýdiń mán-mańyzyn túsindirý qajet ekenin, osy rette taǵy da Abaıdyń murasyna zeıin qoıǵan abzal ekenine erekshe toqtalyp ótti.
M.Áýezov atyndaǵy Ońtústik Qazaqstan memlekettik ýnıversıtetindegi abaıtanýshy ǵalym Mekemtas Myrzahmetuly jetekshilik etetin «Muhtartaný» ǵylymı-zertteý ortalyǵy M.Áýezovtiń murajaı úıindegi Múrseıit qoljazbasyna súıenip, qazaq ádebıeti tarıhynda tuńǵysh ret Abaıdyń «Kıtab tasdıq» shyǵarmasynyń transkrıpsııasyn jasap shyqty. Bul Abaıtaný tarıhynda úlken oryn alar ǵylymı jańalyq dep bilemin. Biz osy kezge deıin atalmysh shyǵarmanyń túpnusqasyn oqymaı, qazirgi qazaq tilindegi aýdarmasyn oqyp kelgenbiz. Sebebi Múrseıit qoljazbasynan beri qaraı Abaıdyń «Kıtab tasdıq» shyǵarmasynyń túpnusqasy qazaq oqyrmanyna jetpegen. Aqıqatynda, Abaı «Kıtab tasdıq» shyǵarmasyn shaǵataı tilinde jazǵan. Shaǵataı tili ár kezde musylman-túrkı, ıakı qadymsha, ıakı kıtabı til dep atalyp kelgen. Qazaqtyń ádebı tilin túrlendirgen Abaı tek «Kıtab tasdıq» týyndysyn osylaı ózgeshe tilmen jazǵan. Sebebi «Kıtab tasdıq» – kórkem shyǵarma emes, ǵylymı eńbek ıakı traktat. Al shaǵataı – búkil túrik jurty myń jyl boıy qoldanǵan ǵylymı hám ádebı ortaq til. Ol stılmen kezinde Júsip Balasaǵunı, Qoja Ahmet Iаsaýı, Nasreddın Rabǵýzı, Sáıf Saraı, Qadyrǵalı Jaılaıyrılar jazdy.
«Kıtab tasdıq» – osy kúnge deıin baǵy ashylmaı kele jatqan týyndy. Onyń baǵy ashylýy úshin eń áýeli onyń túpnusqasy jarııalanýy kerek edi. Túpnusqasyz mátintaný isi tolyqqandy bola almaıdy. Túpnusqa sonaý baıaǵy arhıv sórelerindegi Múrseıit qoljazbasynyń ishinde shań basyp, jetimsirep jatqan edi. Sodan beri shyǵarma A.Baıtursynulynyń jańasha arab álipbıimen de, keıingi latyn hám kırıll alfavıtimen de jaryqqa shyqpaı, eleýsiz bop qalǵan bolatyn. Al biz oqyp júrgen qazaqsha tárjima mátinge óz aty qoıylmaı, osy kúnge deıin «38 qara sóz» dep atalyp kelgen edi. Endi Abaıdyń eń basty shyǵarmasyna óz atyn berip, ózi jazǵan túpnusqa tilde el-jurtqa jetkizý kerek, bul uly danyshpannyń 175 jyldyq mereıtoıy qarsańynda baǵa jetpes zor syılyq bolar edi dep oılaımyz.
Memleket basshysy maqalasynda aıtqandaı Abaı hakim búgingi bizdiń de shyn máninde «ólmes, óshpes turǵylasymyz» ekeni anyq.
Darııa Qojamjarova,
M.Áýezov atyndaǵy OQMÝ rektory, UǴA akademıgi
Shymkent