Keıingi kezde buqaralyq aqparat quraldarynda bolsyn, áleýmettik jelide bolsyn, memlekettik organdarda, bank, ekonomıka, taǵy basqa da salalarda memlekettik tildiń qoldanys aıasynyń tarlyǵy týraly jıi sóz bolady. Quqyq qorǵaý organdary men sot júıesine, sýdıalar men sot qyzmetkerlerine de isterdiń resmı tilde júrgizilýine qatysty synı pikirler de aıtylady. Osy pikirlerdiń aıtylýy qanshalyqty oryndy?
Qazir qoǵam músheleriniń bári saýatty, zań talaptaryn jaqsy biledi. О́z quqyqtaryn qorǵaý úshin sotqa júginýshiler sany da barǵan saıyn artyp keledi. Biraq sonyń basym kópshiligi sotta istiń nelikten memlekettik tilde qaralmaıtynyna jete mán bere qoımaıdy. Sóıte tura «sot isti resmı tilde qarady, sheshim shyǵardy, t.b.» dep renish bildiredi.
Memlekettik tildiń sot júıesinde ústem bolýyna qatysty tómendegideı usynysym bar. Birinshiden, eger alda-jalda el azamaty qandaı da bir tártip buzyp, onyń ústinen is qozǵalyp, polısııa qyzmetkerleri hattama toltyrsa, tergeý organdary is materıalyn qozǵasa, onyń memlekettik tilde toltyrylýyn qadaǵalaý kerek.
Ekinshiden, birinshi satydaǵy sotqa barǵanda, ne aryz-shaǵym jazǵanda memlekettik tildi tańdaý qajet. Zańǵa sáıkes tergeý amaldary qaı tilde bolsa, is te sol tilde qozǵalatynyn umytpaǵan abzal.
Úshinshiden, tergeýshi de, prokýror da, sýdıa da memlekettik tilde isti tergeý, zańdylyqty qadaǵalaý, jaza belgileý jumystaryn júzege asyrýy úshin memlekettik tilde ótinish berýdi talap etken jón.
Is memlekettik tilde qozǵalsa, odan ári qadaǵalansa jáne sot isi qazaqsha júrgizilse, odan memlekettik tildi biletinder utady. Memlekettik tildi meńgergen tergeýshige, qorǵaýshyǵa, prokýrorǵa, sýdıaǵa, sot qyzmetkerine jumys tabylady ári tildiń mártebesi de ósedi.
Memlekettik tildiń mártebesine kelsek, onyń zań júzinde mártebesi basym. Sol sebepti elimizdiń sot júıesinde is qaǵazdaryn memlekettik tilde júrgizýge Joǵarǵy sot meılinshe jaǵdaı jasap keledi. Atap aıtsaq, Qazaqstan Respýblıkasy Joǵarǵy sotynyń Tóraǵasy Jaqyp Asanov Sot júıesindegi memlekettik tildi jetildirý jónindegi respýblıkalyq keńeste sóılegen sózinde bylaı degen bolatyn:
«Respýblıka halqynyń 70%-y – qazaq tildi azamattar. Bul sıfr tez ósip kele jatyr. Bul degenimiz memlekettik tilge qatysty talap jyl saıyn emes, kún saıyn qataıa bermek. Tek prosessýaldyq qujattardy memlekettik tilde júrgizý az. Endi sot prosesterin jappaı qazaq tiline kóshirýimiz kerek.
Halyqqa eń aldymen keregi – sotqa degen senim. Al senim qaı kezde bolady?
Sýdıa óz sheshimin qıyn zań termınimen emes, ońaı, qarapaıym tilmen túsindirip jetkize bilse, sonda ǵana azamattar sotpen kelisip, joǵaryǵa shaǵym azaıady».
Taǵy bir mysal. Respýblıka sýdıalarynyń VIII sezinde «Sot aktileriniń memlekettik tildegi úlgileri» jınaǵy tanystyryldy.
Basylymdy tanystyra otyryp, joba jetekshisi Nurgúl Qaraǵoıshına qylmystyq jáne azamattyq ister boıynsha 300 sot aktisinen jáne kólemi 700 betten turatyn jınaqty ázirleýge bir jylǵa jýyq ýaqyt ketkenin habarlady.
«Jınaq materıaldaryn ǵylymı taldaý úshin Ál-Farabı atyndaǵy QazUÝ-dyń zań jáne fılologııa fakýltetteriniń ǵalymdaryna júgindik. Zań saraptamasyn aýmaqtyq organdardyń jáne Joǵarǵy sottyń sýdıalary júrgizdi», dedi N.Qaraǵoıshına.
Kóp satyly tekserýden keıin IýSAID qoldaýymen kitaptyń 1 myń danasy shyǵaryldy.
Qazirgi ýaqytta «Sot aktileriniń memlekettik tildegi úlgileri» jınaǵy jumys barysynda paıdalaný úshin aýmaqtyq organdarǵa jiberildi. Sonymen qatar memlekettik tildiń mártebesin ósiretin kitaptyń kópshilik tarapynan qoldanysta bolýy úshin elektrondyq nusqasy ázirlenip jatyr.
Iá, kóp sózden, bir mezet, atqarylǵan is jaqsy. Memlekettik tildiń sot isin qaraýdaǵy bedelin arttyraıyq desek, aldymen ózimizden bastaıyq, aǵaıyn!
Nurlan QALQA,
Joǵarǵy sot tóraǵasynyń keńesshisi