Dáýletkereıdiń «Jigerin» tyńdap, tereńine boılaı alǵan adam dúnıege qalaı qaraıdy dep oılaısyz? Tipti tereńine demeı-aq qoıaıyq, eptep-eptep túısinýge jetken júrek ıesiniń ózi osal bolmasyna bás tiger edik. Negizi kúıdi túsinedi degennen góri, túısinedi, sezinedi degen ońdyraq shyǵar. Biraq dúnıeniń bári sol sezinýden týmaı ma? Eger qazaq tyńdarmandary óziniń tól mádenıetiniń shańyraǵyn kótergen qadaý-qadaý ilki týyndylarymen aýyzdanyp óskende, bizdiń búgingi jaǵdaıymyz qazirgiden kósh ilgeri bolar edi ǵoı. Árıne, qazaq ónerindegi oqshaý tulǵa, onyń ishinde saz álemine orasan zor olja salǵan Dáýletkereı Shyǵaıulynyń mýzykalyq murasyna kelgende osylaı deýge májbúrmiz.
Dáýletkereıdiń kúıi «Jiger» týraly jazbaǵan ónertanýshy az. Aty aıtyp turǵandaı shyǵarma tereńnen tynys tarta otyra, rýhyńdy shynyqtyrady. Bylaısha aıtqanda, sana-sezimińdi tárbıeleıdi. Tebireniske toly munsha týyndyny shyǵarǵan júrektiń qazynasyna eriksiz qaıran qalasyń. Kemeldigine bas ıesiń. Sodan baryp, tyńdaı-tyńdaı týyndy týraly izdene bastaısyń. Aqsúıek Bapas (Dáýletkereı) keshken taza da tekti taǵdyr tánti etedi. Ony biz jazýshy, kúıshi Talasbek Ásemqulov pen kemeńger Asqar Súleımenovtiń áńgimesinen jete tanı túsemiz, basqasyn aıtpaǵanda.
«Táttimbetti batystyń qaı kompozıtoryna uqsastyrar ediń? Bul jerde men formany aıtyp turǵanym joq. Tek qana rýh jáne ár kompozıtordyń óz eli úshin máni, osyny ǵana aıtyp otyrmyn» deıdi Asekeń.
Talasbek Ásemqulov bolsa Shopen men Grıgti qossa Táttimbetke tatyp qalatynyn aıtady.
– Al Dáýletkereı… kimge uqsaıdy?
– Tektiligi, adamgershiligi, izgiligi, kirpııaz bekzattyǵy jaǵynan oǵan teń keletin adam joq, – deıdi Súleımenovtiń suraǵyna T.Ásemqulov. Tolqyp ketken Asekeń «Bravo!» dese kerek.
Áńgime osynshama dańǵaıyr tulǵa Dáýletkereıdiń «Jigerine» kelgende biz myna oqıǵaǵa soqpaı taǵy kete almas edik. «Jiger» týraly kezinde A.Zataevıch, A.Jubanov, taǵy basqa men degen qazaq mýzykatanýshylary jazǵanyn bilemiz. Al shyǵý tarıhyna qatysty myna bir sózge toqtalmaı ótýge bola ma?
«Isataı men Mahambet ólgennen keıin Qurmanǵazy kópke deıin tórelermen qyrǵıqabaq bolyp júripti. Dáýletkereıdiń de shabarmandaryna aıbat shegip, talaı ret aıtatynyn aıtypty. Kúnderdiń kúninde Qurmanǵazynyń aýylyna Dáýletkereıden habarshy keldi, tóre búkil dombyrashyny óziniń aq ordasyna qonaqqa shaqyryp jatyr. Biraq bul shaqyrystyń bir sharty bar, «Egerde Qurmanǵazy burynǵy kúreń qabaǵyn qoıyp tabaldyryǵymnan attasa ǵana basqalar shaqyrylady dep sálem aıtty tórem», deıdi shabarman. Qurmanǵazy ary oılap, beri oılap, aqyrynda Dáýletkereıdiń aýylyna attanypty. Tóre qonaqtardy jatqyzyp qoıyp kópke deıin kelmepti. Aqyry bir aptadaı jatyp, qonaqtar aqyldasypty. Osylaı qymyz iship, et jep jata beremiz be, Bapas endi kórinbese, aýylymyzǵa qaıta beremiz desipti. Sonda ǵana Dáýletkereı qonaqtaryna kelip sálem beripti. Jumysbasty bolǵanyn aıtyp keshirim surap, qonaqtarmen májilis quryp otyrypty. Sodan dombyrasyn aldyryp, qulaqkúıin keltirip aıtty deıdi. «Jamıǵat, men senderdi úlken bir sebeppen shaqyrtyp edim. Jańadan eki kúı shyǵardym. Meniń synshym sendersińder. Sender ne aıtasyńdar — sol bolady. Topan jáne Jiger degen eki búrkitim bar edi. Ańǵa shyqqanda sol ekeýinen birdeı aıyryldym. Bireýi tasqa túsip óldi, bireýin kókjal qasqyr shaınap óltirdi. Mine, sol kúıdi tyńdańdar». Búkil Bókeıdiń kúıshileri tańǵajaıyp eki kúıdi tyńdap, unatyp, sol jerde jattap úırenip, eldi-elge taratyp alyp ketipti. Basqalar attanyp jatqanda Qurmanǵazy tóreniń aýylynda qalyp qoıypty. Kelesi kúni jolǵa shyqqanda, Dáýletkereı tórede joq ádetpen qonaǵyn bir kósh jerge shyǵaryp salypty. Sonda aýyldan uzaǵannan keıin Qurmanǵazy dúrs etip attan túsip, Dáýletkereıdiń úzeńgisinen ustap turyp keshirim surapty. Sóıtse bul eki kúı, shyndyǵynda Isataı men Mahambet syndy eki qyranǵa arnalǵan eken ǵoı. «Men aq patsha men qazaqtyń arasyndaǵy dánekermin. Al Isataı men Mahambetteı erlerim ólgende men de osy alash qurly qaıǵyrdym. Meni sókpeńder» degeni eken ǵoı Dáýletkereıdiń.
«A.Zataevıch bul kúıge asa joǵary baǵa beredi. Ol Chaıkovskııdiń «Patetıkaly sımfonııasynyń» tórtinshi bólimimen teńeıdi. Shynynda da «Jiger» kúıi – óte tereń, mýzykalyq tili baı, qurylysy erekshe, ıntonasııalyq jaǵy tańǵalarlyq, damýy, melodıkasy, dınamıkasy kóp kúıde kezdespeıtin jan-jaqty, úlken fılosofııaly shyǵarma» dep baǵalaıdy Ahmet Jubanov.
Iá, biz tanýǵa tyrysyp júrgen «Jiger» osylaı eken. О́kinishtisi – sana-sezimin bir, assa eki taktyly dańǵaza men shýǵa qurylǵan áýensymaq tusaýlaǵan búgingi tyńdarman buǵan qulaq quryshyn qandyra almaıtyndyǵynda.