Internettiń damýyna baılanysty qoǵamdyq qatynas ta keńeıe tústi. Áleýmettik jelilerdiń adam ómirine tereń boılaǵany sonshalyq, olar buqaralyq aqparat quraldaryn yǵystyryp, qoǵamdyq pikir qalyptastyrýda negizgi róldi atqaryp otyr.
Qaı jaǵynan qarasaq ta, bul – jaqsy qubylys. Alaıda ınternet ortanyń qanshama ońtaıly tusy bolǵanymen, rýhanııat, til, balalardy qorǵaý, ekonomıka, taǵy da basqa mańyzdy baǵyttarǵa zııany joq dep aıta almaımyz. 2022 jyly taratylǵan jalǵan aqparattyń 278-i destrýktıvti sıpatta, 5 267 fakti – alaıaqtyq belgilerine (fıshıng), 2 846-sy qarjy pıramıdalaryn jarnamalaýǵa qatysty boldy. Elimizdiń tutastyǵy men qaýipsizdigine, jalǵan aqparat taratý arqyly adamnyń ar-ojdany men abyroıyna nuqsan keltiretin jaǵdaılar da beleń alyp bara jatqany shyndyq.
Buǵan qosa, elimizde qyzmet etetin onlaın-platformalar memlekettik tilge qoıylatyn talaptardy tolyq oryndamaı jatyr desek te bolady. Kóptegen resýrstyń ınterfeısi men kontenti memlekettik tilge avtomatty túrde aýdarylmaıdy. Bul máseleniń ekonomıkalyq aspektilerin de umytpaǵan jón.
Biraq Qazaqstannyń ınternet aýdıtorııasyn keńinen paıdalanyp, tikeleı túrde de, jasyryn túrde de jarnama jasap, paıda taýyp júrgenderdiń arasynda salyq tólemeı júrgen azamattar da az emes. Sondaılardyń degenine erip, aldaý men arbaýǵa túsip, qarjylaı zardap shekken ınternet tutynýshylardyń quqyq qorǵaý máselesin de umytpaǵanymyz jón.
Anas BAQQOJAEV,
Májilis depýtaty