Ádebı saýalnamamyzdyń kezekti qonaǵy – synshy-ádebıetshi Amangeldi Keńshilikuly. Dástúrli suraq: ne oqyp júrsiz?
– Kitap oqymaǵan kúnim bolmasa da, aldaǵy aıda bálenbeı shyǵarma oqımyn dep aldyn ala jospar jasamaımyn. О́ıtkeni oqıtyn shyǵarmalardyń kólemi de ártúrli bolady. Aıtalyq, Dostoevskııdiń «Aǵaıyndy Karamazovtar», Tomas Mannyń «Býddenbroktar», German Melvılldiń «Mobı Dık» nemese Ábdijámil Nurpeıisovtiń «Qan men ter» sııaqty kólemi kere qarys romandaryn oqyp shyǵýǵa bir apta ýaqyt ketedi. Al Marsel Prýsstyń «Svan baǵytyna qaraı», Djeıms Djoıstyń «Ýlıss», Ýılıam Folknerdiń «Aıǵaı men ashý», Asqar Súleımenovtiń «Adasqaq» sııaqty modernıstik mátinderin túsinip oqý tózimdilikti qajet etedi. Olarǵa kemi bir aı ýaqytyńdy jumsaısyń. Tez oqylatyn týyndylar da, sonymen birge kúrdeli shyǵarmalar da bar. Shyǵarma mátininiń jeńil nemese kúrdeli bolýy týyndy nashar nemese keremet degen uǵymdy bildirmeıdi.
Keıingi jyldary mátinderi asa kúrdeli emes týyndylardy aýdıonusqadan tyńdap júrmin. Kormak Makkartıdiń «Jol», Han Gannyń «Vegetarıan áıel» sııaqty kólemi shaǵyn (150–200 bet) romandary aýdıonusqasynyń uzaqtyǵy 5–6 saǵat, al Stendaldiń «Qyzyl men qarasyn» tyńdap shyǵýǵa 24 saǵat, Tolstoıdyń «Anna Karenınasyn» tyńdaýǵa 34 saǵat ýaqyt tabýyń kerek.
Taıaýda myna kitaptardy oqyp shyqtym. Stefan Sveıg «Trı pevsa svoeı jıznı. Kazanova, Stendal, Tolstoı». Úsh essesi de unady. Kormak Makkartı «Doroga». Antıýtopııalyq roman. Bul roman jóninde ýaqyt tapsam, maqala jazý oıymda bar. Búgingi kúnniń shyndyǵyn jazǵan Svetlana Aleksıevıchtiń «Ý voıny ne jenskoe lıso», «Vremıa sekond hand» kitaptary erekshe unady. Djeıms Djoıstyń «Portret hýdojnıka v ıýnostı». Bul romandy buryn da oqyǵanmyn. Dáris oqıtyn bolǵan soń, taǵy bir sholyp shyqtym. Romannyń aýdıonusqasyn da «Lıtresknıgı» saıtynan satyp alyp, tyńdaýǵa ýaqyt taptym. «Lıtresknıgı» saıtynan jaqynda ǵana Nobel syılyǵyn enshilegen Han Gannyń eki romanyn bir tún uıyqtamaı oqyp tastadym. Eki roman da qatty áser etti.
Marqum bolyp ketken Ǵalymbek Elýbaı shynynda da talantty jazýshy eken. Kózi tirisinde baǵalaı almaǵanymyz qandaı ókinishti. «Júz jetinshi kóktemi» meniń janymdy tebirentti. Ýaqyt taýyp, Erbolat Ábikenulynyń «Oıaný» áńgimeler jınaǵyn oqyp, rıza boldym. Ádebıetimizge Beıimbet Maılınniń izin basýǵa laıyq sýretker kelgen eken. Soǵan shyn qýandym.
Tap qazir Djeıms Djoıstyń «Ýlıss» romanyn osymen úshinshi márte oqı bastadym. Eń alǵash ret bul kúrdeli týyndyny 1988 jyly ásker qatarynda júrgende sholyp shyqqanmyn. «Inostrannaıa lıteratýra» jýrnalynan. Ol kezde ataqty Shyńǵys Aıtmatov bul basylymnyń bas redaktory boldy. Qyrǵyz qalamgeri siresip qalǵan seńdi buzyp, jýrnal betine álemge áıgili modernıst sýretkerlerdiń týyndylaryn bere bastady. О́ıtkeni Batystyń modernıstik ádebıetinen sýsyndaǵan, jańashyldyqqa jany qumar Aıtmatov shyǵarmashylyǵynyń kemeldenýine Djoıstyń sana aǵysyndaǵy qubylystardy san túrli qyrynan sýretteıtin kúrdeli mátinderiniń yqpaly zor boldy.
«Ýlıss» – óte úlken kitap, Vıktor Hınkıs pen Sergeı Horýjııdiń aýdarmasynda 800 bet. Oǵan kitapqa berilgen 300 bet túsiniktemeni qosyńyz. Myń bet kitapty oqyp shyǵý ońaı olja emes. Eger de siz bul romandy qabyldaı almasańyz, oqymaı-aq qoıyńyz. О́ıtkeni Rıchard Oldıngton, Bernard Shoý sııaqty uly qalamgerlerdiń ózderi ony oqı almaǵan. Alaıda tózimińiz jetip, ony sońyna deıin oqyp shyqsańyz, Ýılıam Folkner, Vırdjınııa Výlf sııaqty álemge áıgili sýretker shyǵarmalaryndaǵy modernıstik prozanyń ǵajaıyp úlgileriniń qalaı dúnıege kelgeniniń syryn túsine bastaısyz. «Ýlıss» prozaǵa ǵana emes, modernıstik poezııanyń jańa úlgileriniń dúnıege kelýine de ıgi yqpalyn tıgizdi. Eger «Ýlısstiń» altynshy epızody bolmasa, Tomas Elıottyń «Qunarsyz jer» («Bezplodnaıa zemlıa») poemasy jazylmas edi.
«Ýlıss» 18 epızodtan turady. Ár epızod bir-birine uqsamaıtyn stılmen órnektelgen. Djoıs ár epızodty jańa stılmen jazyp, ony kemeline jetkizip, kelesi epızodta shyǵarmasyn múlde bólek stılmen jazyp ketedi. Shyǵarmadaǵy formamen, mazmunmen oınaıtyn kúrdeli eksperımentterdi túsine almasańyz, stıl jańartýdyń úlgisi retinde de romandy oqyp shyǵýǵa bolady. Biraq bul týyndynyń jalǵyz ereksheligi osy eken dep oılamańyz.
Búgin tańerteń Vladımır Nabokovtyń, Merab Mamardashvılıdiń, Andreı Astvasatýrovtyń «Ýlıssti» taldaǵan eńbekterin oqyp shyqtym. Kúrdeli taqyrypqa súńgip ketkendikten Djoıs týraly dáristerimde jan-jaqty izdenip, qolymnan kelgenshe oqyrmanǵa sýretker dúnıetanymynyń qalaı qalyptasqanyn túsindirip berýge tyrysyp jatyrmyn.
– Shyǵarmashylyq oı-pikirińizben bóliskenińizge rahmet.