Kofe tek sergektik syılap qana qoımaı, jasýshany da jasartady. London ýnıversıtetiniń zertteýshileri kofeın qartaıýdy baıaýlatyp, DNQ-ny qalpyna keltirýge kómektesetinin anyqtady.
Kofeın AMFK dep atalatyn ejelgi júıeni iske qosady eken. Bul júıe jasýshada energııa jetispegende jumysqa kirisip, DNQ-ny qalpyna keltiredi, kúızelisten qorǵaıdy ári jasýshanyń ómirin uzartady. Kofeınniń áseri metformın sııaqty dıabetke qarsy dárilerge uqsas. Ashytqyda júrgizilgen tájirıbe kofeınniń qartaıýmen baılanysty úderisterdi báseńdetetinin kórsetti.