Túrkistan qalasyndaǵy Qoja Ahmet Iаsaýı atyndaǵy Halyqaralyq qazaq-túrik ýnıversıtetinde «Qazaq handyǵynyń tarıhyndaǵy Túrkistannyń orny» atty halyqaralyq ǵylymı-teorııalyq konferensııa ótti. Bul týraly ýnıversıtettiń baspasóz qyzmeti habarlady.
Konferensııany uıymdastyrýshy – Mádenıet jáne sport mınıstrliginiń Túrkistandaǵy «Áziret Sultan» memlekettik tarıhı-mádenı qoryq-murajaıy» jáne Qoja Ahmet Iаsaýı atyndaǵy Halyqaralyq qazaq-túrik ýnıversıteti. Jıynnyń ashylý saltanatynda Mádenıet jáne sport mınıstrliginiń ókili Ermek Raqymov, HQTÝ ǵylymı jáne ınnovasııalyq ister jónindegi vıse-prezıdent, professor T.Raımberdıev quttyqtaý sózderin jetkizip, konferensııa jumysyna sáttilik tiledi.
Professor T.Raımberdıev Mádenıet ınstıtýnyń professory Irına Erofeevaǵa «HQTÝ Qurmetti professory» ataǵyn tabystady. Professor I.Erofeeva «Kazahskıe hany: neızvestnye pravıtelı gorodov prısyrdarınskogo regıona. XVII-XVIII v.v.» atty eńbegimen Qazaq handyǵyn nasıhattaýǵa orasan zor úles qosqan biregeı ǵalymdardyń biri. Bul 2 tomdyq eńbekte qazaq handarynyń 818 hatty jáne ózge de qundy tarıhı qujattar toptastyrylǵan.
Sondaı-aq, professor T.Raımberdıev alys, jaqyn shet elderden kelgen birqatar ǵalymdarǵa ýnıversıtet atynan arnaıy estelik syılyqtar tabystady. Konferensııa moderatory belgili ádebıet zertteýshisi, HQTÝ Túrkologııa ǵylymı-zertteý ınstıtýtynyń dırektory, professor Qulbek Ergóbek boldy. El táýelsizdigin baıandy da tuǵyrly etý, «Máńgilik el» ıdeıasyn júzege asyrý maqsatyn kózdeıtin bul memlekettik sharanyń mańyzy asa zor. Konferensııa jumysy ulttyq tarıhymyzdy qaıta zerdeleýde ǵasyrlar qoınaýynan tamyr tartatyn Túrkistannyń tarıhyn, Qoja Ahmet Iаsaýı murasy men onyń kesenesin, kesenede jerlengen ata-babalarymyzdyń ónegeli jolyn nasıhattaýǵa arnaldy. Jıynǵa Qazaq handyǵynyń tarıhyn zertteýmen aınalysyp júrgen otandyq belgili zertteýshiler I.Erofeeva, A.Isın, B.Káribaev, N.Atyǵaev, J.Artyqbaev, Z.Jandarbek, M.Qoja, S.Joldasbaıuly syndy kóptegen azamattar, sonymen qatar AQSh, Fınlıandııa, Túrkııa, О́zbekstan jáne Tatarstan elderiniń ǵalymdary qatysty.
Sondaı-aq, respýblıkamyzdaǵy jáne shetelderdegi tarıh, fılologııa, fılosofııa, shyǵystaný, zań salalarynyń mamandary, etnograftar men derektanýshy, tarıhnamashy ǵalymdar, ǵylymı-zertteý ınstıtýttary men ortalyqtarynyń qyzmetkerleri de konferensııa jumysyna atsalysty. Plenarlyq májiliste professor I.Erofeeva joǵaryda atalǵan eńbegin, Oýlý ýnıversıtetiniń (Fınlıandııa) PhD tarıhshysy Roman Haýtala «Latınskıe ıstochnıkı o relıgıoznoı polıtıke chagataıdskıh hanov vo vtoroı chetvertı VIV stoletııa», Indıana ýnıversıtetiniń (AQSh) professory Akram Habıbýllaev «Medrese Halıfa ı ego rol v rasprostranenıı relıgıoznogo znanııa v Kazahstane», ál-Farabı atyndaǵy Qazaq Ulttyq ýnıversıtetiniń professory, tarıh ǵylymynyń doktory Bereket Káribaev «Túrkistan aımaǵynyń Qazaq handyǵy úshin mańyzy», Gazı ýnıversıtetiniń (Túrkııa) professory, PhD, dosenti Aıhan Pala «Osman ımperııasy men Qazaq handyǵynyń qarym-qatynastary», Sh.Ýálıhanov atyndaǵy Tarıh jáne etnologııa ınstıtýtynyń bólim meńgerýshisi, tarıh ǵylymynyń kandıdaty, dosent Nurlan Atyǵaev «O nekotoryh sımvolah vlastı (tron ı korona: ot mongolskoı ımperıı k kazahskomý hanstvý) o dıplomatıcheskıh kontaktah Kazahskogo hanstva s mýsýlmanskımı gosýdarstvamı (XVI-XVIII v.)», Shákárim atyndaǵy Semeı memlekettik ýnıversıtetiniń professory, tarıh ǵylymynyń kandıdaty Amantaı Isın «Máskeý memleketiniń elshilik kitaptaryndaǵy qazaq handyǵy tarıhyna qatysty derekter jáne olardyń ıgerilýi jaıly», О́zbekstan ǴA Tarıh ınstıtýtynyń ǵylymı qyzmetkeri Nızomıddın Gýlboev «Kazahı ı Hıvınskoe hanstva (XVI – nachalo XX v.)», Q.A. Iаsaýı atyndaǵy HQTÝ-dyń arheology, tarıh ǵylymynyń doktory Muhtar Qoja «Qazaq handyǵynyń tarıhyna baılanysty jańa zattyq derekter» atty baıandamalaryn tushymdy da áserli jetkizdi.
Aıta keteıik, konferensııanyń materıaldary arnaıy jınaq bolyp basylady jáne HQTÝ ýnıversıtetiniń «Túrkologııa» jýrnalynda jarııalanady. Ǵalymdardy toǵystyrǵan bul aıtýly sharada Qazaq handyǵynyń tarıhyndaǵy Túrkistan qalasynyń alatyn ornynyń erekshe ekendigi ǵylymı derektermen zerdelendi. Konferensııa moderatory, professor Qulbek Ergóbek: «Mine, búgin Qazaq handyǵyna qatysty tarıhtyń bir paraǵyn ǵalymdardyń, shetel ǵalymdarynyń kózimen qaradyq. Sózsiz, bundaı izdenisterdegi derekterden keıin patrıottyq sezimge bólendik. Eńbekterińizdi «Túrkologııa» jýrnalyna shyǵaramyz. Barlyq baıandamashylarǵa rahmet!» dedi.
Joldybaı Bazar.
Derek, sýret: Q.A.Iаsaýı atyndaǵy HQTÝ-dyń baspasóz qyzmeti.