Banner
Marjan ÁBISh
Marjan ÁBISh«Egemen Qazaqstan»
851 materıal tabyldy

Teatr • 13 Qyrkúıek, 2021

Kúlásh Baıseıitovanyń esimi berildi

«Astana Opera» Kameralyq zaly Kúlásh Baıseıitovanyń esimimen ataldy. Osyǵan oraı 13 qyrkúıekte «Qazaqtyń bulbuly» konserti ótti.

Ádebıet • 12 Qyrkúıek, 2021

Abaıdyń «Qarasózderi» ekrandalyp jatyr

  Prezıdent teleradıokesheni «Abaı­­dyń qarasózderi» kıno­­jo­basynyń túsirilim jumysta­­ryn bastady. 15 bólimnen tura­­tyn týyn­dy «Ulttyq kınony qol­daý memlekettik ortalyǵy­nyń» qol­daýymen júzege asyp otyr. Túsi­rilim jumystary Almaty qa­lasy men Almaty oblysynyń aýmaǵynda 25 qazanǵa deıin jal­ǵasady.

Ádebıet • 07 Qyrkúıek, 2021

Qazaq aqyndarynyń jyrlarymen tanysty

Qazaqstandyq zııaly qaýym ókilderi men kitaphanashylardan qurylǵan delegasııa ókilderi «Soǵys jáne beıbitshilik» atty halyqaralyq ekspedısııa jobasy boıynsha Reseı memlekettik kitaphanasynda Abaı Qunanbaıuly, Jambyl Jabaev pen Muqaǵalı Maqataevtyń shyǵarmashylyǵyna arnalǵan halyqaralyq kórmege qatysýda.

Ádebıet • 07 Qyrkúıek, 2021

Sıqyrly álemniń besinshi kitaby

Byltyr álemdik balalar ádebıetiniń jaýharyna aınalǵan «Hárrı Potter» toptamasynyń birinshi kitaby «Hárrı Potter men pálsapa tas» romany tuńǵysh ret qazaq tilinde jaryq kórgen edi. Odan keıin «Hárrı Potter men jasyryn bólme», «Hárrı Potter men Azkaban tutqyny», «Hárrı Potter men ot-saýyt» atty bólimderi de aýdarylyp, barlyǵy tórt kitap basylyp shyqty. Aıta keteıik, brıtan jazýshysy Joan Roýlıń oılap tapqan sıqyrshy bala Hárrı Potter men onyń sıqyr álemi týraly eńbekterdi qazaq tilinde basyp shyǵarý quqyǵy Steppe & WORLD Publishing baspasyna tıesili.

Kıno • 07 Qyrkúıek, 2021

«Qyzyl anar» – poetıkalyq fılm

Rejısser Sharıpa Orazbaevanyń «Qyzyl anar» («Krasnyı granat»/Red Pomegranate) atty jańa fılmi 26-shy Pýsan kınofestıvaliniń basty baıqaý baǵdarlamasyna endi. Kınotýyndy «Jańa aǵymdar» (New Currents) nomınasııasynda baq synamaq.

Qoǵam • 06 Qyrkúıek, 2021

«Sóztúzer» – súbeli eńbek

El Prezıdenti Qasym-Jomart Toqaevtyń alǵysózimen buqaralyq aqparat quraldary ókilderine arnalǵan «Sóztúzer. Qate qoldanystar sózdigi» jınaǵy jaryq kórdi. Búginde baspasóz betterinde sózder men tirkesterdi orynsyz nemese qate qoldanýshylar jıi kezdesedi. Bul máseleniń sheshimi retinde sózderdi qate qoldanýdyń 2 myńnan astam naqty mysaly jınaqtalǵan sózdik daıyndaldy. Aıta keteıik, mundaı sózdik elimizde tuńǵysh ret qurastyrylyp otyr.

О́ner • 06 Qyrkúıek, 2021

«Úderis» pen «Nátıje»

Á.Qasteev atyndaǵy ­Me­m­­lekettik óner mýze­ıinde keshe reseılik jas sýretshi Iýlııa Vırkonyń Work in progress kórmesi ashyldy. Avtor sýretteri men keskindemesi mýzeı kol­­leksııasyndaǵy ju­mys­­tar­men biriktirilgen jo­­ba bir aıǵa sozylady. Kór­­meni Grabar Gallery – Natalııa Grabardiń gale­reıasy uıymdastyryp otyr.

Abaı • 06 Qyrkúıek, 2021

«Dostyq» ordenimen marapattaldy

Brıtandyq aqyndar Shon O’Braıen men Djon Bernsaıd II dá­rejeli «Dostyq» ordenimen marapattaldy. Qurmetti ataq el Pre­zıdenti Qasym-Jomart Toqaevtyń Jarlyǵymen Qazaqstan men Uly­brıtanııa jáne Soltústik Irlandııa Qurama Koroldigi ara­syn­daǵy dostyq pen yntymaqtastyqty nyǵaıtýǵa qosqan eleýli úlesi úshin, sondaı-aq qazaqtyń uly aqyny, fılosof jáne aǵar­týshysy Abaı Qunanbaıulynyń murasyn halyqaralyq arenada ilgeriletýge sińirgen eńbegi úshin berildi.

Tarıh • 03 Qyrkúıek, 2021

Túrgesh tıyndaryn tapsyrdy

Túrkistan qalasyna arnaıy issaparmen kelgen reseılik ǵalym, tarıh ǵylymdarynyń kandıdaty, nýmızmat Pavel Petrov «Áziret Sultan» qoryq-mýzeıiniń qoryna jeke azamattardan jınaqtaǵan nýmızmatıkalyq kolleksııasyn ótkizdi.

Rýhanııat • 02 Qyrkúıek, 2021

Álem ártisterin tańǵaldyrǵan Arystan

Elimizdiń Tuńǵysh Prezıdenti – Elbasy Nur­sul­tan Nazarbaevtyń bastamasymen qolǵa alynǵan «100 jańa esim» jobasynyń bıylǵy, tórtinshi maý­symy qorytyndylandy. Al joba bas­tal­ǵaly beri oǵan respýblıkanyń túkpir-túk­pirinen 5 myń­­nan astam úmitker qatysyp, óz jetis­tik­teri­niń ta­rıhyn ortaǵa salǵan edi. Olardyń ishin­de res­pýb­­­lıkaǵa tanymal tulǵalarmen qatar, neler ıgi isterdi úndemeı tyndyryp júrgen jaısań jandar bar. Nátıjesinde, tórt maý­symda barlyǵy 193 azamat jeńimpaz atanyp, ártúrli saladaǵy óz jetis­tik­terimen kózge tústi. Munyń ózi boıǵa bitken darynymen, kemel aqyl-para­saty­men, qajyrly eńbegimen zamanaýı qazaqstandyq qoǵamdy qalyptas­tyrýǵa úles qosqan tulǵalar qatary qalyńdaı túskendigin ańǵartqandaı. 

Iаndeks.Metrıka