Jetinshi esep:
Soǵym bólisý jaıy
Qazaqtyń ejelden kele jatqan turmystyq-áleýmettik dástúri – qysqy soǵym mádenıeti. Keı jaǵdaıda kóbinese jas otbasylar kúzdikke nemese qystyq soǵymǵa bir qara soıyp, ortaq túrde bólisip alý oqıǵasy kóptep kezdesedi. Eger eki nemese tórt otbasy bir qarany bólisse kóp qıyndyq týmaıdy, sebebi jup sandy otbasylar úshin soǵymdy jiliktep, súıektep, suryptap, teńdeı etip bólip alý qıyn emes. Al soǵym bólisýshi otbasylar sany taq bolsa she? Iаǵnı, úsheý nemese beseý degendeı. Uzyn sózdiń qysqasy, úsh otbasy bir soǵymdy teńdeı bólip alýǵa kelisti delik. Olar eshqandaı qural paıdalanbaı, eshkim renjimeıtindeı etip bir qaranyń etin qalaı tepe-teń bólisip alýǵa bolady?
Segizinshi esep:
Sandyq ishindegi qumyrsqa men shybyn
Uzyndyǵy a = 5 qarys, bıiktigi b = 3 qarys, al eni c = 2 qarys sandyqtyń (qoraptyń) joǵarǵy qysqa qyr-buryshynyń dál ortasynda qumyrsqa otyr. Qumyrsqaǵa qarama-qarsy sandyqtyń túp qyrynyń dál ortasynda ólgen shybyn jatyr. Qumyrsqa qandaı jolmen júrgende shybynǵa tez jetedi?
Toǵyzynshy esep:
Qalymbettiń qalyń tóleýi
Aral óńirinde Qalymbet atty sal jigit Qasen degen baıdyń qyzyna ǵashyq bolyp sóz salady. Qasen baı: «Qalymbetke qarsylyǵym joq, qyzdyń qyryq toǵyzyn ákelsin de batasyn alsyn. Qyryq toǵyzdyń basy túgel bolsa, bizden qarsylyq bolmaıdy» depti.
Kóńili qyzǵa qatty aýǵan Qalymbet naǵashylarynan qaryz surap, ótinish jasaıdy. Sonda naǵashysy: «Naǵyz jurtym – naǵashym dep kelgende betiń qaıtpasyn, 49-dyń jartysynan asyryp bereıin» dep 25 jylqy beripti. Sodan óz jurtyna kelip qaryzǵa mal surasa, baqýatty atalas aǵaıyny: «Naǵashydan kem bersem − týystyǵyma syn» dep ol da 25 jylqy beredi.
Kóńili alyp-ushyp Qalymbet: «Qalyńdyǵyma 49 az, 50 bolsyn bererim» depti. Er kóńil azamatqa rıza bolǵan Qasen: «Men rızamyn. Qyzymdy da, batamdy da berdim. Jylqylardyń ishinen 5-ýin tańdap al, mingizgenim bolsyn», dep keńpeıildik jasapty.
Qalyńdyǵyn alyp, kóńili ósip kele jatqan Qalymbetke bir dosy jolyǵyp: «Bir toǵyzym bar edi qaryzǵa, altaýyn taptym, úsheýi jetpeı tur, úsh jylqyńdy bergiń maǵan» dep qıyla ótinish jasaǵanda, óz basynan ótken jaǵdaıdy jete túsingen Qalymbet dosyna úsh atyn berip jiberipti.
Jolaı naǵashysyna soqqan Qalymbet qaryzymnan qutyla bereıin dep bir bas jylqy qaıtarypty. Qalǵan bir atty atalas aǵaıyna beripti. Sonymen Qalymbet naǵashysy men aǵaıynyna 24 bastan 48 bas qaryz. Oǵan dosyna bergen úsh basty qossańyz, barlyǵy 51 bas boldy. Sonda bir bas jylqy qaıdan paıda boldy?
«Uly Dalanyń baıyrǵy 100 kóne esebi» kitabynan daıyndaǵan
Beken QAIRATULY,
«Egemen Qazaqstan»