– Stradıvarı men Gvarnerıdiń eski jáne qymbat mýzykalyq aspaptarynda óner kórsetetin mýzykant Qazaqstanda saýsaqpen sanarlyq qana eken. Bul skrıpkalar nesimen qundy?
– Halyq senimine ıe bolǵan sondaı mýzykanttar qatarynda áıgili ıtalııalyq sheber Djozef Gvarnerıdiń qolynan 1685 jyly shyqqan aspappen óner kórsetip júrgenime qýanyshtymyn. Qazirgi ýaqytta mundaı skrıpkanyń quny 17-18 mıllıon eýroǵa baǵalanady. Onyń naqty qundylyǵy ǵalamat dybysy men tembrinde, eshqashan eskirmeıtininde. Tehnologııa damyǵan qazirgi zamannyń ózinde adamzat balasy neshe túrli mashınany, kompıýterdi oılap tapqanymen, keremet restavratorlar bolǵanmen, dál mundaı aspaptardy, sapaly dybysty jasaý áste múmkin emes. Meniń qolymdaǵy kóne skrıpka Qazaqstanǵa ótken ǵasyrdyń 60-shy jyldary Reseıden kelgeni belgili. Qazirgi ýaqytta ol biregeı aspaptardyń memlekettik kolleksııasyna engen jáne «Astana Operada» arnaıy seıfte saqtaýly.
Tarıhı derekke súıensek, skrıpkanyń búgingi túri XVI ǵasyrdyń aıaǵynda paıda bolyp, XVII ǵasyrdan bastap keń túrde qoldanyla bastady dep júrmiz. Eń tanymal skrıpkalar XVII jáne XVIII ǵasyrlarda jasalǵan. Bul jaǵynan Italııa sheberleriniń dańqyna jete alǵan ázirge eshkim joq. Mysaly, tek Stradıvarıdiń ózi 1116 aspap qurastyryp shyqqan deıdi. Onyń 540 túri bizge etene tanys, kópshiliginiń ataýy onda oınaǵan mýzykanttardyń esimimen sáıkes atalady.
– Al bizde skrıpka aspabyn jasaýshylar bar ma?
– Skrıpka jasaý úshin, negizinen ıavor úıeńkisi paıdalanylady dep estidim. Úıeńki basqa aǵashqa qaraǵanda qatty aǵash, ońaılyqpen kúshke ılige bermeıdi. Sheberler skrıpkany osy úıeńkiden jonyp jasaıdy, sosyn akýstıkalyq qasıeti joǵary shyrsha aǵashymen beti jabylady. Mysaly, orystar skrıpkaǵa laıyqty ıavor úıeńkisin Kavkazdan aldyrady. Odan basqa aımaqtan tabylýy qıyn. Qazaqstanda da úıeńkiniń 20 shaqty túri bar desedi, alaıda olar ıavor úıeńkisiniń ornyn basa almaıdy. Bizde de olardyń keıbir túrlerin synap kórgen sheberlerdiń bar ekenin estidim. Sonyń biri – Jolaýshy Ábilǵazyuly aǵamyz. Qazaqstandaǵy sheberlerdiń deni dombyra, qobyz sııaqty ulttyq aspaptardy jasaýǵa mamandanǵan. О́kinishke qaraı, skrıpka jasaıtyn sheberler joqtyń qasy. Jyl saıyn skrıpka mamandyǵy boıynsha qanshama mýzykanttar bitirip jatady. Munymen qatar sımfonııalyq, kameralyq orkestrler men kvartetterde skrıpkada oınaıtyn mýzykanttar qanshama?! Amal joq, ózimizde jasalmaǵan soń, syrttan satyp alýǵa májbúrmiz. Qazirgi tutynyp júrgenderimizdiń kóbi – Reseı men Eýropa elderinen aldyrylǵan aspaptar. Aıtaıyn degenim, Jolaýshy Ábilǵazyuly aǵamyz skrıpkany ózimizde jasaýdy qolǵa alaıyq dep bastama kótergen eken. Ol úshin belgili sheber Alekseı Pershınmen jolyqqanyn, odan keıin Máskeýdiń skrıpka jasaý sheberlerinen tájirıbe jınaqtap qaıtqanyn estip edim. Bertinde Shyǵys Qazaqstan oblysynyń turǵyny, ulty nemis Petr Krých esimdi azamat skrıpka jasaýmen aınalysyp júr degen habardy qulaǵym shaldy. Jalpy, osyndaı birli-jarym mysaldar kezdesedi. Alaıda bul kórsetkish aspap jasaýshy sheberler máselesinde problema joq degen sóz emes.
– О́zge memleketterdiń bul jaǵynan ósý-órkendeý deńgeıi qalaı?
– Mysaly, aqparat quraldary Japonııanyń Nara medısınalyq ýnıversıtetiniń qyzmetkeri Sıgeıosı Osakı órmekshi jibiniń mehanıkalyq qasıetterin kópten beri zerttep júrgenin jazdy. Ol órmek talshyqtarynyń tabıǵatyna úńilip, onyń basqa materıaldarǵa qaraǵanda óte berik ári sapaly bolyp keletinin anyqtapty. Qolda ósirilgen órmekshilerden alynǵan talshyqtardy jetildirý ádisin oılap tapqan ónertapqyshtyń eńbegine sensek, keleshekte bul salada ǵajaıyp ózgeris bolatyn sııaqty. Osakı Nephila maculate órmekshisi órmeginen talshyqtar alǵan. Odan jasalǵan órmek talshyqtary neılonnan da myqty materıal ekeni belgili bolǵan. Skrıpkaǵa taǵylǵanda álgi shekpen osyǵan deıingilerdiń eshqaısysy teńese almaǵan. Kásibı mýzykanttar bul shekterdiń dybystalýy da ǵajap ekenin biraýyzdan qoldaǵan. Ázirge bular tek ǵylymı jańalyq retinde ǵana kópshilik qyzyǵýshylyǵyn týǵyzǵany bolmasa, jappaı qoldanysqa enip kete alǵan joq.
– Repertýaryńdaǵy shoqtyǵy bıik týyndy dep qaı shyǵarmany ataǵan bolar ediń?
– «Astana Opera» teatrynyń sımfonııalyq orkestri quramynda ári jeke solıst retinde Reseıdiń eńbek sińirgen ártisi, tanymal dırıjer Aleksandr Tıtovtyń (Sankt-Peterbýrg) jetekshiligimen óner kórsetken bolatynmyn.
Konserttik baǵdarlama T.Qajyǵalıevtiń «Dala ańyzy» sıýıtasynan «Qyz qýý» sımfonııalyq skersosymen ashyldy. Boıaýy ǵalamat pesa túrli el tyńdarmandarynyń júregin zamanaýı stılimen, ulttyq naqyshqa toly únimen súısintti. Aıta ketetin taǵy bir jaıt, 2016 jyldyń aqpan aıynda «Astana Opera» sımfonııalyq orkestri ataqty «Dala ańyzy» týyndysyn Marııa teatrynyń Konsert zalynda joǵary deńgeıde usynǵan bolatyn.
«Astana Opera» sımfonııalyq orkestriniń solısi retinde álemniń eń tanymal skrıpkashylarynyń repertýarynan laıyqty oryn alǵan shyǵarmalar – M.Brýhtyń orkestr men skrıpkaǵa arnalǵan №1 konsertin oryndadym. Romantıkalyq jaýhar týyndy eń tanymal skrıpkalyq konsertterdiń qataryna enedi.
– Jaqynda halyqaralyq festıvalǵa qatysyp, óner kórsetip qaıtqanyńdy estidik. Bul jolǵy sapardyń ereksheligi nede?
– «Astana Opera» sımfonııalyq orkestriniń birinshi skrıpkashysy retinde asa kórnekti vıolonchelıst ári Borodın atyndaǵy álemge áıgili kvartettiń negizin qalaýshy, KSRO Memlekettik syılyǵynyń laýreaty Valentın Berlınskııge arnalǵan «Valentın Berlınskıı FOREVER!» II halyqaralyq mýzykalyq festıvaline qatystym.
Tanymal talaı mýzykanttardy tárbıelegen Valentın Aleksandrovıch Berlınskııdi ustaz tutamyn. Ol – Reseı ishekti aspaptar kvarteti, «Kaprıs-kvartet», «Domınant-kvartet», «Veronıka-kvartet» (AQSh) syndy belgili kvartetterdiń negizin qalaýshylardyń biri. Onyń shyǵarmashylyǵy kóptegen marapatpen atalyp ótken. Osynaý áıgili mýzykantqa arnalǵan festıvalǵa ekinshi márte qatysý – men úshin zor mártebe.
– Festıvalda kimder óner kórsetti?
– Jobanyń baǵdarlamasy Dmıtrıı Shostakovıchtiń kvartetterinen turady. Borodın atyndaǵy kvartet uly kompozıtor shyǵarmalaryn dál ári úzdik oryndaýymen erekshelenedi. Budan bólek konsertterde kvartet isimen jıyrma jyldan beri aınalysyp júrgen ártister óner kórsetti. Olardyń qatarynda Valentın Aleksandrovıchtiń ózi qyzmet etken ujymdar «Romantık-kvartet», «Mosart-kvartet» jáne t.b. bar. Sonymen birge festıvalǵa maestro Vladımır Spıvakovtyń jetekshiligindegi «Vırtýozy Moskvy» kameralyq orkestri, pıanıst Shıo Okýı (Japonııa) jáne t.b. qatysty. Festıvaldyń kórkemdik jetekshisi – Reseıdiń eńbek sińirgen ártisi, «Vırtýozy Moskvy» kameralyq orkestriniń birinshi skrıpkashysy ári solısi Alekseı Lýndın. О́ner keshi Máskeýdiń «Zarıade» zalynda ótti.
– Mundaı jobalar nesimen qundy?
– Estrada bolsyn, konserttik alań nemese opera teatry bolsyn, kez kelgen óner keshi – mýzykant úshin damý satysy bolyp sanalady, sebebi biz aspapta oınaýda álemdegi barlyq áriptesterimizben yntymaqtastyqta áreket etýge tıispiz, bul bizdiń shyǵarmashylyq kókjıegimizdi keńeıtedi, tulǵalyq damýymyzǵa múmkindik beredi, jeke jobalarymyzdy júzege asyrýǵa shabyttandyrady.
Menińshe, mýzykanttyń basty maqsaty – oryndaıtyn shyǵarmalarynyń repertýaryn keńeıtip, kóbirek ári sapaly oınaý. О́mirlik tájirıbemnen kóp nárseni túsindim, biraq bárin oryndaýǵa múmkindik bola qoımady. Sondaı-aq maǵan XX ǵasyrdyń uly skrıpkashysy Iаsha Heıfestiń: «Eger men búgin daıyndalmasam, ony ózim ǵana bilemin, eger men eki kún daıyndalmasam, ol jaıly kórshilerim biledi, al eger úsh kún daıyndalmasam, ol jaıly búkil álem biledi» degen sózderi oıyma oralady. Sondyqtan óz kásibińniń qyr-syryn tereń meńgerý jolynda toqtap qalmaý óte mańyzdy. Kimde-kim kún saıyn oqyp-úırense, onysy keıingiler úshin taýsylmas azyqqa aınalady, sebebi ómirdegi maqsatyńa tek solaı ǵana qol jetkizýge bolady.
– Alǵa qoıǵan josparlaryń bar ma?
– Maqsatym – Lıýdvıg van Bethovenniń barlyq sonatalaryn oryndaý, sondaı-aq bıyl 265 jyldyǵy atalyp ótetin Volfgang Amadeı Mosarttyń shyǵarmashylyǵyna tereń boılaı túsý. Mosarttyń shyǵarmalaryn zerttep júrgen mamandar ony synaq tapsyrar aldynda, shyǵarmashylyq shabyt talap etken kezde, jaýaby joq sheshimderdi oılaǵan kezde tyńdaý kerek dep keńes beredi. Mosarttyń klassıkalyq notalary mıdyń jumysyn jaqsartady deıdi. Tipti Do-major sonatasy mıdy tynyshtandyryp qana qoımaı, tyń serpin berse, Re-major sonatasy qazirgi emi joq keı aýrýdy emdeýge kómektesedi deıdi. Qalaı desek te mýzykanyń adam ómirine jaqsy jaǵynan áser etetini sózsiz. О́ner sonysymen ǵajap!
Áńgimelesken
Qarashash TOQSANBAI,
«Egemen Qazaqstan»