Árbir sýrettiń óz taǵdyry bar. Sýretshi ony oıdan oıyp, qyrdan qyrqyp kenep betine tóge salmaıdy. Shyǵarma júrek kózinen ótpeı oqyrmanǵa jol tartpaýy qajet. Asqaq týyndyǵa anyqtamany ýaqyt beretinin eskersek, sheberdiń eńbegi shette qalmaıtyny anyq. Máselen, orystyń dańqty sýretshisi Ilıa Repınniń «Monahınıa» portretiniń ómirge kelýi sekildi. Alǵashynda qatardaǵy sýrettiń biri kóringenimen, artynan avtordy abyroı bıigine jeteledi.
Qara jaýlyq jamylǵan qyz portretten bizge oılana qarap turǵandaı. Sábıdeı súıkimdi kórinedi. Obraz klassıkalyq úlgide berilgen. Sol dáýirdegi oqyrmanǵa etene tanys keıipker retinde de erekshe. Múmkin, bul týyndy I.Repınniń áıeliniń jıeni Lıýdmıla Shevsova-Sporanyń estelikteri bolmasa, ónertanýshylar arasynda qyzyǵýshylyq týdyrmas pa edi.
Portrettegi ǵajaıyp keıipker kim deseńiz, sýretshiniń qaıyn ápkesi Sofııa. Sińlisiniń úıine qonaqqa kelgende kúıeýbalasy kórip ǵashyq bolyp qalady. Biraq taǵdyrdyń jazýymen Vera Repınge qosylǵan sýretshi mýzasynyń portretin jazýdan qashpaıdy. Eń qyzyǵy, Sofııa Ilıanyń týǵan aǵasy Vasılııge turmysqa shyǵady. Ol Marın teatrynyń orkestrinde qyzmet etetin. Soǵan qaraǵanda Sofııa sýretten góri, mýzykaǵa áýes bolǵan sekildi. Bulaı deıtinimiz, sylqym Sofııa portretin jazǵyzarda qylqalam sheberiniń ábden yǵyryn shyǵarǵan eken.
Alǵashynda sándi de saltanatty kóılek kıip keledi. Áıtse de avtor sulýdyń bul obrazyn jaqtyrmaıdy. Keleside aldynda qasqaıyp jeńil ári ashyq kóılekpen otyrady. Odan keıin shashyn joǵary túıip, qysqa etekti kóılek kıip keledi. Shynaıy ónerge boılaı almaǵany úshin sýretshi Sofııamen ábden janjaldasady. Tipti onyń ántek áreketine qatty qynjylady. Sóıtip osyndaı jaǵymsyz qylyǵy úshin qaıyn apasynan tapqyrlyqpen kek alýdy kózdeıdi. Aqyry erke de sulý Sofııany jabyq kıim kıindirip, taza kúıinde beıneleıdi.
Negizinde Sofııa ómirinde jabyq kıim kıgen jan emes. Zertteýshiler sýrettiń qupııasyn kóp uzamaı taýyp aldy. Avtor boıaýdyń bastapqy qabatyn tazartpaǵan eken, bul keıipkerdiń shyn kıimin egjeı-tegjeıli zertteýge múmkindik berdi.
Mine, osylaısha sánqoı Sofııa minezi jibekteı qyzǵa aınalyp shyǵa keldi. Áýelde keıipker men oqyrman portrettiń qupııasyn túsinbegenimen, ýaqyt óte shyndyqtyń beti ashylǵan soń súısine tamashalady. О́mirden jan rahatyn izdegen orys qyzynyń ımanı keıpin somdaǵan avtordyń týyndysy rasymen keremetke toly. Sulý sýretshiniń kózimen osylaı berildi.