О́tken zamandar qoınaýyndaǵy tarıh taramdaryna kóz júgirter bolsaq, sonaý orta ǵasyrda qaıyrymdy qalany ańsap ótken Ábý Nasyr ál-Farabıden bastap, jelmaıasyna minip jeruıyqty izdegen Asanqaıǵynyń armany da búginde Qazaqstannyń tór qalasyna aınalǵan – Uly dalanyń elordasy muratymen astasyp jatqandaı. Babalar ańsap ótken sol asqaq arman búginde aqıqatqa aınalyp, ol Arqa tórinde boı kótergen jas ta bolsa jasampaz shahar – Nur-Sultan qalasynyń keńge qulash jaıǵan qadamdarynan aıqyn baıqalady.
El astanasy Arqa tórine qonys aýdarǵannan beri Qazaqstannyń Tuńǵysh Prezıdenti, Elbasy Nursultan Nazarbaev qazaqtyń kindik qalasynyń tek saıası ahýalyn ǵana emes, bas shahardyń mádenı kelbetin kemeldendirýge de tikeleı atsalysyp, kúni búginge deıin janashyr bolyp keledi. Onyń aıqyn dáleli – elorda tórinde boı kótergen mádenıet, óner oshaqtarynyń barlyǵyna derlik qoldaý bildirip, keńinen qanat jaıýyna dańǵyl jol salyp berýi. Ýaqyt aǵzam alaqanynda bederlengen 22 jyl tarıhynda bir ǵana elordanyń tórinde 65 mádenıet mekemesiniń, atap aıtsaq, jeti saraı men konsert zaly, bes mýzeı, jeti teatr, 20 kitaphana men alty kınoteatrdan bólek, jeke kórkemsýret galereıalarynyń qurylysy jandanyp, qarqyndy jumys isteýi memleket tarapynan úzdiksiz kórsetilip kele jatqan osy bir qoldaýdyń jemisti nátıjesi bolsa kerek.
Nege eken, astana dese, únemi oıymyzǵa Nur-Sultan shaharynyń bas arhıtektory, japon sáýletshisi Kıse Kýrokavanyń: «...Ieroglıf áli eshqandaı belgi túspegen taza paraqqa kelisti túsedi», dep qazaqtyń kindik qalasy týrasynda aıtqan taǵylymdy oıy orala beredi. Rasymen de, sol sonylyǵy, sol jastyǵy hám sol jańashyldyǵymen de búginde elordamyz álem tamsana qaraıtyn iri megapolıske aınaldy. Kún saıyn boı kóterip, elorda kelbetin kemeldendirip kele jatqan sulý ǵımarattar da bas qalanyń sulýlyǵyna sulýlyq ústep, arhıtektýralyq hám tarıhı mazmunyn baıytyp keledi. Arqa tórinen boı kótergen eńseli ǵımarat – Q.Qýanyshbaev atyndaǵy akademııalyq qazaq mýzykalyq drama teatrynyń záýlim saraıy da osy bir sándi shahardyń saltanatyn odan ári asyryp, mereıin jáne bir tasytqandaı. Oǵan Elbasynyń ǵajaıyp ǵımarattyń tusaýkeserinde teatr ujymyna joldaǵan myna bir júrekjardy lebizi aıqyn dálel bolady:
– Burynnan, astanamyz Arqaǵa kóshkennen beri oılap júrýshi edim. Elordamyzda qazaqtyń eń úlken drama teatry bolýy kerek dep. О́zi de meniń oıymdaǵydaı bolyp ádemi salynǵan eken. Sizderge de úlken qýanysh ákelgen shyǵar dep oılaımyn. Osy ordanyń ishinde jaqsy-jaqsy ártisterimiz tárbıelenip shyǵatyn bolsyn. Úzdik shyǵarmalar oryndalatyn bolsyn. Barshańyzǵa osy ordanyń ishinde tabys tileımin, baqyt tileımin. Daýystaryń shyrqap, ónerleriń tasyp elge qyzmet etińder. Búginnen bastap biz teatrdy ashyq dep jarııalaımyz. Onyń qurylysyna «Samuryq-Qazyna» kompanııasy arnaıy qarajat bóldi. Munda barlyq jaǵdaı jasalǵan. Kórermenderdiń osy teatrǵa qýana keletinine senimdimin, – dedi Elbasy tarıhı sát – jańa teatr ǵımaratynyń tusaýkeser rásiminde.
«Ulttyq kod, ulttyq mádenıet saqtalmasa, eshqandaı jańǵyrý bolmaıdy». Bul – Elbasy ustanymy. Al teatr – rýhanııat oshaǵy. Ǵımarattyń jobasyn ózi qoldap, bekitýi de sodan. Elbasy bastamasyn júıeli jalǵaǵan Memleket basshysy Qasym-Jomart Toqaev qurylys barysyn tikeleı qadaǵalady. Nátıjesinde, astanalyq kórermen kórkin kún súıgen ǵalamat teatrmen qaýyshty.
Iá, muny kópten kútken qýanysh dep sıpattaýǵa ábden bolady. Sahnasy tar, zaly shaǵyn Qallekı teatrynyń máselesi biraz ýaqyttan beri aıtylyp júr edi. Sabaqty ıne sátimen. Endi mine, bas shaharda eńseli ǵımarat boı kóterdi. Qazaq drama teatry ǵımaratynyń salynýy – aıtýly oqıǵa, asqaq arman, tarıhı sát. El táýelsizdigimen birge jasasyp kele jatqan kıeli óner ordasy – Táýelsizdiktiń qurdasy, elordamyz Nur-Sultan qalasymen birge jasasqan qut meken. 1991 jyldyń qarashasynda rejısser, Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri Jaqyp Omarovtyń tikeleı bastamasymen taqyr jerden tý kótergen taǵylymdy orda búginde eldigimizben egiz jasasyp, jasampazdyqtyń jarqyn rýhymen júrekterdi jigerlendirip, kóńilderdi kemeldendirip, kórermenin ámanda tek rýhanı baıytyp kele jatyr. Al 29 jyl boıy kishkentaı ǵımaratta úlken óner týdyryp kele jatqan teatr ujymynyń eńbegi shyn máninde erlik!
О́nerge degen sol sheksiz adaldyq pen jankeshtiliktiń arqasy bolsa kerek, kúni keshe teatr ujymy úshin sońǵy úlgide jasaqtalyp, álemdik arhıtektýranyń ozyq jetistikteri paıdalanylǵan eńseli ǵımarat esigin aıqara ashty. Teatr qurylysy 2019 jyldyń sáýir aıynda bastalǵan bolatyn. Joba avtory – Bedjet Pasollı, bas ınjeneri – Mustafa Ibrahım. J.Nájimedenov, A.Baıtursynuly jáne Sarykól kósheleriniń qıylysyndaǵy ǵımarattyń jalpy aýmaǵy 28 myń sharshy metrden asady. Zamanaýı zańdylyqtardy saqtaı otyryp ulttyq kolorıtte salynǵan úsh qabatty nysannyń ishinde óner ujymyna qajetti dúnıeniń bári eskerilgen. 645 oryndyq úlken zal men 202 oryndyq kameralyq zal, sonymen qatar rýhanı azyq alatyn ǵımaratta kórkem galereıa, meıramhana men májilis zaly da qosa qamtylǵan. Teatr basshylyǵynyń sózine súıensek, bul ǵımaratty salýǵa «Astana Opera» teatry qurylysymen aınalysqan arhıtektorlar atsalysqan. Tipti «Astana Opera» teatrynda ketken keıbir qurylys kemshilikteri bul teatrda jiberilmepti.
– Kópten kútken tarıhı sáttiń kýási bolyp otyrmyz. Elbasynyń tikeleı qoldaýy men ónerge degen janashyrlyǵynyń arqasynda elorda tórinen osyndaı eńseli ǵımarat boı kóterip otyr. Tehnıkalyq jaǵynan sońǵy úlgide jasaqtalǵan ǵımarat ártisterimizge múldem basqa kórkemdik talap bıiginde óner kórsetýdi qajet etip otyr. Oǵan ujymymyzdyń áleýeti tolyqqandy jetedi dep senemin. Ásem ǵımaratqa ıe boldyq, endi shyǵarmashylyq turǵydan da sol bıikti baǵyndyrýdy kókseımiz. 1991 jyldyń qarashasynda shymyldyǵy «Aqan seri – Aqtoqty» tragedııasymen ashylǵaly beri, Qalıbek Qýanyshbaev atyndaǵy Memlekettik akademııalyq qazaq mýzykalyq drama teatry tarıh qoınaýyna kórkemdik bıigimen jol tartqan qanshama qoıylymdy sahnalady. Teatr ujymy klassıkalyq óner týyndylaryn zamanǵa saı jańartyp, repertýaryn ulttyq jáne álemdik dramatýrgııamen tolyqtyryp keldi. Alys-jaqyn shetelderdegi jáne Qazaqstandaǵy festıvaldarda top jaryp, san márte júldeli oraldy. 2011 jyly «Memlekettik akademııalyq teatr» mártebesin aldy. Endi mine, kúni keshe Elbasy Nursultan Ábishuly Nazarbaev jańa teatr ǵımaratyn ashyq dep jarııalady. Teatrdyń úlken sahnasynda M.Áýezovtiń «Abaı» qoıylymynyń úzindisin tamashalap, teatr ártisterine rızashylyǵyn bildirip, shyǵarmashylyq tabys tiledi. Árıne, qatań karantındik sharalar saqtalǵan pandemııa kezeńinde búkil shyǵarmashylyq quramnyń birdeı óner kórsetýi, úlken qýanyshta basqosýy múmkin bolmady. Desek te álem boıynsha óner oshaqtary jabylyp jatqanda, Qazaqstandaǵy teńdessiz teatr ǵımaratyn ashý memleketimizdiń ónerge qurmeti, qoldaýy dep bilemiz. Teatrdyń kishi sahnasynda ártistermen qosylyp án shyrqap, qýanyshty bólisken Elbasy Nursultan Ábishulyna búkil ujym atynan alǵys aıtamyz. Bul án – shattyqtyń áni, saǵynyshtyń úni, tulparlar salǵan joldyń jalǵasy», dep teatr dırektory Ernar Jumataev júrekjardy pikirimen bólisti.
Iá, Qallekı teatrynyń astananyń rýhanı-mádenı ómirinde alatyn orny aıryqsha. Sebebi bul ǵımaratty teatrdyń negizin qalaǵan Jaqyp Omarov, qalyptasý jyldaryn jasaǵan Qadyr Jetpisbaev, muhıttaı sheksiz talantyn metaforaǵa syıdyryp, kishkentaı sahnadan úlken óner jasap, ártisterdi tulǵalyq jolǵa salǵan Ázirbaıjan Mámbetovter arman etti. Bul ǵımarat sáýletimen ǵana emes, tarıhymen, shyǵarmashylyq áleýetimen de qundy. Kúzetshisinen korıfeıine deıin adal qyzmet etip, «Qallekı» degen uǵymdy qalyptastyrdy. Bul – kópten kútken qýanysh. Arman aqıqatqa aınalyp, kezinde rejısser, qaıratker tulǵa Jaqyp Omarovtyń bastamasymen bas qala tórinde tý tikken mádenı oshaq búginde shyǵarmashylyq qanatyn keńge jaıyp, ónerdiń úlken ordasyna aınaldy. Munda qazaq teatr rejıssýrasynyń reformatory, KSRO Halyq ártisi, Memlekettik syılyqtyń laýreaty, «Halyq qaharmany» Ázirbaıjan Mámbetovtiń, Qazaqstannyń Halyq ártisi Qadyr Jetpisbaevtyń izi saırap jatyr. Ult teatrynyń abyz aqsaqaly Qalıbek Qýanyshbaevtaı ańyz akterdiń aıaýly esimi hám taǵylymdy joly menmundalap shaqyrady ár kórermenin. Bul jerde arǵysy – Shámil Júnis, Rymkesh Omarhanova, Gúljan Áspetova, Tilektes Meıramov, Túımehan Atymtaeva, Janat Shaıkına, Keńes Nurlanov, bergisi – Nurken О́teýilov, Qýandyq Qystyqbaev, Erjan Nurymbet, Altynaı Nógerbek, Syrym Qashqabaev, Aınur Bermuhambetova bastaǵan talantty akterler shoǵyry shynaıylyq pen sheberlik egiz órilgen ǵajap bir tandemde qyzmet etedi. Bul teatrda ár jańa maýsym shymyldyǵyn M.Áýezovtiń «Abaı» tragedııasymen ashyp, jabatyn tarıhtan tamyr alǵan ádemi bir úrdis bar. Eń bastysy – bul teatr ujymy «ónerdiń tek qana muzartyn baǵyndyrsam» degen shyǵarmashylyq qanaǵatsyzdyq, ónerge qushtarlyq sezimine ıe. Qallekı teatry bizge sonysymen baǵaly, sonysymen ardaqty.Talantty trýppanyń bar múmkindigi men sheberligin shyńdap, jańa beleske shyǵarýda Álimbek Orazbekov, Nurlan Jumanııazov, Bolat Uzaqov bastaǵan oıly, izdenimpaz rejısserler eńbegi eresen. Teatrdyń talantty óner ujymy bastamasymen qolǵa alynyp, júzege asyp jatqan jarqyn oılar men júıeli josparlar jemisti nátıjesin berip, Qallekı teatry óneriniń el ishinde ǵana emes, halyqaralyq masshtabta moıyndalýyna tikeleı uıtqy bolyp keledi. Qalıbek Qýanyshbaevtaı abyz akter jolyn jalǵaǵan daryndy izbasarlar ónerin búginde jahan tanyp, ónerine bas ıip jatsa, ol da talantty ujym izdenisiniń nátıjesi dep bilemiz. Endeshe, kórermeniń kóp, mereıiń ámanda ústem bolsyn, Qallekı teatry!

Oqıǵaǵa oraılas oı
Tilektes MEIRAMOV,
Qazaqstannyń halyq ártisi:
– Teatr salý máselesi kópten beri aıtylyp keldi ǵoı. Bizden buryn da, bizden keıin de. Endi mine, sol tilek qabyl bolyp, elorda tórinde eńseli teatrdyń boı kótergen tarıhı sátine kýá bolyp otyrmyz. Qýanyshtymyz. Jalpy, kez kelgen órkenıetti eldiń astanasynda ulttyq mártebege ıe teatrdyń bolýy qalypty jaıt. Osy turǵydan kelgende, Elbasy Nursultan Nazarbaevtyń tikeleı qoldaýymen jańa da ásem ǵımaratqa ıe bolyp otyrmyz. Bul teatr talantty akterlerimizdiń ishki múmkindigin tolyqtaı kórsetýine keń jol ashady dep senemin. О́ıtkeni kishkentaı sahnada kóp múmkindik ashyla bermedi. Endi mine, akterlerimizge sheberligin tolyq tanytatyn tamasha múmkindik týdy. О́ıtkeni bizdiń teatrda talantty akterler óte kóp. Repertýarymyz da 30 jyldyq az ǵana tarıhymyzǵa qaramastan, kóptegen kóne teatrmen kórkemdik hám sapalyq turǵydan ıyq tirestirýge ábden jarap-aq tur. Sóz basynda aýzyma beker túspegen bolýy kerek, bas qalanyń bas teatryna jalpy ulttyq mártebe berse, qandaı jarasymdy bolar edi. Oǵan ujymymyzdyń áleýeti de, repertýarymyzdyń mazmundyq sapasy da ábden laıyq dep oılaımyn. Endigi bizdiń tilek – osy! Qazaq óneriniń toıy qutty bolsyn!
Altynaı NО́GERBEK,
Qazaqstannyń eńbek sińirgen qaıratkeri, Memlekettik syılyqtyń laýreaty, aktrısa:
− Biz úshin bul óte qýanyshty sát. Sonaý 1991 jyly osy teatrdy ashqan Jaqyp Omarov, odan keıingi Qadyr Jetpisbaev, Ázirbaıjan Mámbetov aǵalarymyzdyń armandary edi ǵoı bul – astananyń tórinde osyndaı úlken ǵımaratqa ıe bolý. Sol qýanyshqa, mine, Qudaı qalap, biz jetip otyrmyz. Biz kýá bolyp otyrmyz. Úlken teatr bizge shyǵarmashylyq úlken múmkindikter syılap otyr. Qýanyshymyz sheksiz. Endi osy jańa ǵımaratta kórermenderimizdi jańa qoıylymdarymyzben, jaǵymdy jańalyqtarymyzben qýantamyz dep senemin.
Saıa TOQMANǴALIEVA,
Qazaqstan Jastar odaǵy «Serper» syılyǵynyń laýreaty, aktrısa:
– Bul kún shyn máninde aq túıeniń qarny jarylǵan asa qýanyshty ári tarıhı sát boldy dese de bolǵandaı. Qýanyshymyzda shek joq. Elbasymyz Nursultan Nazarbaev Q.Qýanyshbaev teatrynyń kishkentaı ǵana sahnada úlken týyndylardy qoıyp jatqanyn óz kózimen kórip ketken edi. Búgin mine, ózi tikeleı muryndyq bolyp óner áleminiń tynysyn keńeıtti. Alǵysymyz sheksiz! Qazaq óneri jasasyn! Ulttyq qundylyqtarymyz jańǵyra bersin! Shyǵarmashylyq bıiktikterdi baǵyndyra bereıik degim keledi. Teatr toıy qutty bolsyn!