Taǵdyry ıadrolyq joıqyn qarýdyń taqsiretimen túıisken qazaq pen japon jurttarynyń arasyndaǵy kelisti qarym-qatynas joralǵysy jarty ǵasyr buryn bastalǵan. 1957 jyly Tokıoda ótken sýtegi jáne atom bombalaryna qarsy III halyqaralyq konferensııaǵa qatysqan jazýshy Muhtar Áýezovke kúnshyǵys eli keremet iltıpat kórsetkeni belgili.
G M T Opredelıt ıazykAzerbaıdjanskııAlbanskııAmharskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGavaıskııGaıtıanskııGalısııskııGollandskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKırgızskııKıtaıskıı TradKıtaıskıı ÝprKoreıskııKorsıkanskııKýrmandjıKhmerskııKhosaLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııLıýksembýrgskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaıalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııPýshtýRýmynskııRýsskııSamoanskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSındhıSlovaskııSlovenskııSomalııskııSýahılıSýndanskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFılıppınskııFınskııFransýzskııFrızskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııShonaShotlandskıı (gelskıı)EsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı AzerbaıdjanskııAlbanskııAmharskııAnglııskııArabskııArmıanskııAfrıkaansBaskskııBelorýsskııBengalskııBırmanskııBolgarskııBosnııskııVallııskııVengerskııVetnamskııGavaıskııGaıtıanskııGalısııskııGollandskııGrecheskııGrýzınskııGýdjaratıDatskııZýlýIvrıtIgboIdıshIndonezııskııIrlandskııIslandskııIspanskııItalıanskııIorýbaKazahskııKannadaKatalanskııKırgızskııKıtaıskıı TradKıtaıskıı ÝprKoreıskııKorsıkanskııKýrmandjıKhmerskııKhosaLaosskııLatınskııLatyshskııLıtovskııLıýksembýrgskııMakedonskııMalagasııskııMalaıskııMalaıalamMaltııskııMaorıMarathıMongolskııNemeskııNepalskııNorvejskııPandjabıPersıdskııPolskııPortýgalskııPýshtýRýmynskııRýsskııSamoanskııSebýanskııSerbskııSesotoSıngalskııSındhıSlovaskııSlovenskııSomalııskııSýahılıSýndanskııTadjıkskııTaıskııTamılskııTelýgýTýreskııÝzbekskııÝkraınskııÝrdýFılıppınskııFınskııFransýzskııFrızskııHaýsaHındıHmongHorvatskııChevaCheshskııShvedskııShonaShotlandskıı (gelskıı)EsperantoEstonskııIаvanskııIаponskıı Zvýkovaıa fýnksııa ogranıchena 200 sımvolamı Nastroıkı : Istorııa : Obratnaıa svıaz : Donate ZakrytSol saparynda áıgili qalamgerge japonnyń kórnekti jazýshylary, arasynda keıin Nobel syılyǵyn alǵan Iаsýnarı Kavabata da bar, ystyq yqylas tanytqan bolatyn. Alaıda shetelge shyǵarsa, sońynan úshtiktiń úndemesin de ilestirip jiberetin keńestik kezeńde týǵan jeri ıadrolyq synaq alańyna aınalǵan jany jaraly jazýshy júregindegi syrdy tolyq aqtara almasa kerek... Búginde álemdi ıadrolyq qarýsyzdandyrý beıbit mıssııasynyń bastamashysyna aınalǵan Qazaqstannyń Japonııamen aradaǵy barys-kelisi erkin ári jıileı tústi. Eki eldiń basshylary qol jetkizgen ýaǵdalastyqtar aıasynda ásirese, ǵylym men bilim salasyndaǵy ekijaqty almasýlar kóbeıdi. Bir ǵasyr buryn Alash arystary armandaǵan araldaǵy elde táýelsizdiktiń tól býyny bilim alyp, dara mádenıetine boılaı tústi. Sol jastardyń qatarynda jemisti jumys istep júrgen áleýmettanýshy Aqerke Sultanovany da aıtýǵa bolady.
Jýyrda Aqerkeniń Semeı polıgony jaıly japon tilindegi kitaby Japonııadaǵy Kadensha baspasynan jaryqqa shyqty. Bul jańalyqty shyǵystanýshy-dıplomat, elimizdiń Japonııadaǵy elshiliginde biraz jyl qyzmet atqarǵan Batyrhan Qurmanseıit áleýmettik jelidegi paraqshasynda bólisti. Onyń aıtýynsha, Aqerke Sultanova – qazaqstandyq japontanýshylar arasynda japon tilinde kitap shyǵarǵan alǵashqy avtor. Otandasymyzdyń atalǵan eńbegi týraly Japonııanyń jańadan jaryq kóretin kitaptar jaıly jazatyn book watsh saıty, «Chıýgoký Shınbýn» atty kúndelikti gazeti jazǵan eken. Jınaqta Semeı qalasynyń kóne jáne Alash saıası qozǵalysynyń ortalyǵy bolǵan kezdegi tarıhy men Semeı synaq polıgonyna qatysty tyń derekter, fotosýretter toptastyrylǵan.
«Kitaptyń birinshi bóliminde adam taǵdyry arqyly Semeı ıadrolyq synaq polıgonynyń qarapaıym halyqqa qalaı áser etkenin jetkizýge tyrystym. Ekinshi bólimde Semeı synaq alańynyń qurylý kezeńinen bastap sońǵy jarylysqa deıingi tarıhy qamtylady. Bul polıgon týraly tolyq kartınany jáne resmı derekkózderinde joq málimetterdi beredi dep oılaımyn. Sondaı-aq Qazaqstannyń álemdi ıadrolyq qarýsyzdandyrýǵa qosqan úlesi týraly áńgimelenedi», deıdi avtor.
A.Sultanovanyń atalǵan kitabynyń resmı jarnamasy japondyq Amazonda jarııalandy, al satylymǵa bıylǵy 18 shildeden bastap shyqty. Búginde ýnıversıtetter men jekelegen oqyrmandar tarapynan aldyn ala tapsyrystar da túsýde. Sonymen birge Japonııanyń úsh birdeı iri basylymy avtordan suhbat alý úshin habarlassa, baspa jańa jınaqty 1500 danadan 3 myń danaǵa deıin kóbeıtý týraly sheshim qabyldapty.
Bıyl «Semeı-Hırosıma» jobasyna – 20 jyl. Osy ataýly oqıǵaǵa oraı ótken jıynda Aqerke alǵashqy kitabyn japondyq oqyrmandarǵa tanystyrdy. Bul jıynǵa «Semeı-Hırosıma» jobasynyń músheleri, Semeı medısına ýnıversıtetiniń professory Naılıa Shaıjúnisova, Hırosıma qalasynyń 8 jyl meri bolǵan Hıraoka san da qatysty. Búginde baspa redaksııasy men «Semeı-Hırosıma» jobasynyń keńsesine habarlasyp, atalǵan jınaqty suraýshylar kóbeıe túsken kórinedi. Avtordyń aıtýynsha, baspa dırektory men bas redaktory kitaptyń muqabasyna Aqerkeniń otbasylyq fotoalbomyndaǵy búldirshin kezinde ata-anasy, baýyrlarymen birge túsken eski sýretti berýdi ótingen kórinedi. О́ıtkeni avtor bul eńbeginde birqatar oqıǵalardy balalyq shaǵy, baýyrlary, ata-anasy, ósken ortasy týraly esteliktermen qatar óredi. Qazaqstannyń tól tarıhy, mádenıeti, qorshaǵan ortasy men kıeli oryndary týraly derekter de japondyqtardyń qyzyǵýshylyǵyn týdyryp otyr.
«Árıne Semeı synaq alańy týraly osy óńirde ómir súrip jatqan turǵyndardyń qatysýymen tolyq maǵlumat berýdi qaladym. О́ıtkeni Semeı ıadrolyq polıgony jer betindegi mańaıynda adamdar turatyn jalǵyz synaq alańy. Sondyqtan bul kitabym atomnan zardap shekken semeılikterge Japonııadan bastap, basqa da elderdiń túrli kómek kórsetýine negiz bolady dep úmittenemin. Polıgon mańynda turǵan adamdardyń qasiretin kúlli álem estýi, atom bombasynan zardap shekken Hırosıma men Nagasakı qalalaryna kórsetilgen qurmetke olar da ıe bolýy tıis. Sondaı-aq polıgondy jabý jolyndaǵy memleket jáne qoǵam qaıratkeri K.Boztaevtyń, «Semeı-Nevada» qozǵalysynyń jáne Elbasy N.Nazarbaevtyń ólsheýsiz eńbegine toqtaldym», deıdi A.Sultanova.
Aqerke О́mirzaqqyzy atalǵan eńbekke Semeı qalasyndaǵy, Abaı aýdanyndaǵy Qaınar, Qaraýyl, Sarjal, Degeleń aýyldarynyń turǵyndarymen júrgizgen suhbattary engenin, kitaptyń reportaj janrynda jazylǵanyn aıtady. Avtordyń japon tilindegi jazbasyna baspa redaktorlary joǵary baǵa berip, tipti Nobel syılyǵynyń ıegeri Svetlana Alekseevıchtiń jazý qoltańbasynan asyp túskenin aıtyp, ázildepti. 125 mıllıon halqy bar Japonııanyń oqyrmandaryna qazaq qalamgerlerinen japon tiline aýdarylǵan Ilııas Esenberlın shyǵarmasy ǵana tanys ekenin eskersek, jas japontanýshy jınaǵynyń elimizdi jahandyq mádenıetke tanystyrýdaǵy orny erekshe ekenin baǵamdaýǵa bolady.
Aqerke – Semeı qalasyndaǵy №26 orta mekteptiń túlegi. Oqýshy kezinen til meńgerýge jetik qarshadaı qyz 2000 jyly «Semeı-Hırosıma» jobasynyń baıqaýynda jeńiske jetip, Hırosıma shaharyndaǵy «Sanıo gerlhaı skýl» atty qyzdar mektebinde bir jyl oqýǵa múmkindik alǵan bolatyn. Jastaıynan japon tiline jetik ol Qaınar ýnıversıtetiniń halyqaralyq qatynastar fakýltetin bitirdi. Tokıo ýnıversıtetinde bilimin jetildirip, eń joǵary I dárejeli sertıfıkatty ıelengen Aqerke Japonııanyń asa bedeldi Hıtosýbashı ýnıversıtetiniń magıstratýrasyn támamdaǵan. 2006 jyly Astanaǵa jumys saparymen kelgen kúnshyǵys eliniń Premer-Mınıstri Dzıýnıtıro Koıdzýmıdiń Elbasymen aradaǵy kelissózderi kezinde aýdarmashylar qatarynda jumys istedi. Japon eliniń birinshi arnasy sanalatyn «NHK» telearnasy túsirgen Semeı polıgony týraly fılmniń jobasyn úılestirýshilerdiń biri boldy. Al jas japontanýshynyń búgingi jańa belesi – japon tilinde tuńǵysh ret el tarıhyna qatysty eńbek jazýy bolyp otyr.
Dýman ANASh,
«Egemen Qazaqstan»