«Kúnikeıdiń jazyǵy» – ótken ǵasyr basynda jazylǵan shyǵarmalardyń ishindegi eń bir qarama-qaıshylyqqa toly, áli de pikirtalas týdyryp kele jatqan, psıhologııalyq ıirimderi qarapaıym kisini qansha talpynsa da boılatpas, bir emes, birneshe oıdyń sorabyn salar, bir emes, birneshe sezimniń súrleýin kórseter asa kúrdeli shyǵarma.
Ony birjaqty ǵana áıel teńsizdigi týraly povest deı salýǵa da kelmeıdi. Munyń ııý-qııý tamyry tym tereńde jatyr emes pe.
Aq óleńmen roman jazǵan alǵashqy qazaǵyńyz da osy Aımaýytov edi. Onyń «Aqbilegi» bolsyn, «Kúnikeıdiń jazyǵy» bolsyn, óleńmen órilgen, bolmys-bitimi bólek, quıylysy erek, ózine deıin de, ózinen keıin de qaıtalana qoımaǵan ǵajaıyp dúnıeler.
Ǵajaıyp degen jaı sóz, qazaq tiliniń qýaty men qunaryn barynsha kórsetken, onyń oramy men qaıyrymyn, tunyǵy men tumsasyn, shalyqtaýy men shalqýyn, túıreýi men túıdektelýin anyq sezdirgen qubylys. Sózdiń tirisi men irisin izdegen jan bolsa, Aımaýytovqa aınalyp soǵyp otyrýy kerek-aq. Proza jazýǵa peıili bar jas bolsa, Júsipbekke júgingeni jón. Ádebıette keıingi ýaqytta jıi aıtylatyn «ıntellektýaldy proza», «parasatty proza» degen uǵymdardyń da qazaqtaǵy alǵashqy mysaly osy Júsipbek Aımaýytovta turǵandaı.Sonymen Kúnikeıdiń jazyǵy nede edi?
«Kúnikeıdiń aqqýdaı suńqyldap, kúmisteı syńǵyrlap, bulaqtaı syldyrlap, bulbuldaı qubyltyp, bulqyndaı jutyntyp, júıkeni bosata, súıekti shymyrlata sorǵalatqan, kestedeı naqysty, botadaı súıkimdi, baldaı tátti, kúndeı sulý ánine kósh boıyndaǵy qyz-bozbala, qatyn-qalash jınalyp qaldy», deıdi avtor. Bul tusta Kúnikeı kósh boıynda án salsa, kelesi ándi qurbysy, baıdyń qyzy Shámshıge kúıeý kelgende, kóp ishinde salady. Ony Aımaýytov bylaısha aıtady: «Kúnikeı úsh aýyz óleń aıtty: «Balqadısha», «Sulýshash», «Áldı, bópem» degen, úsheýi de teńine qosyla almaǵan áıeldiń óleńi edi». Osy bir detal arqyly qazaq dalasynyń arǵy-bergi tarıhynda teńine qosyla almaı, qusadan zarlap án salǵan qyzdardyń ómiri men Kúnikeıdiń ómirin qatar qoıady. Qatar qoıa otyryp, Kúnikeıdi ári sulý, ári ánshi, ári aqyldy, erkeligi men qylyǵy bir boıyna jetetin, minezi men birbetkeıligi bir tóbe jan retinde kórsetedi. Dál osy detal arqyly Kúnikeıdiń «jazyǵyn», neden jazyqty bolǵanyn ashýǵa kilt tastap ketetindeı. Povest «Kúnikeıdiń jazyǵy» atalǵanymen, jazyqty bolý, kúnáli bolý degen uǵymdardy tikeleı Kúnikeıdiń ózinen emes, ony jazyqty etken jaıttardan izdeý kerek sekildi. Biz ony jópeldemede «Kúnikeıdi jazyqty etken tórt jaıt» dep jorta alaıyq.
Áýelgi jazyq – Kúnikeıdiń zamanynda. Zaman jazyqty bolýshy ma edi, Kúnikeı ómir súrip otyrǵan kezeńdi aıtamyz. Bul kezeń – qazaqtyń óz bıligi ózinen ketken, oramaly bes júz jorǵa turar sulýlardyń dáýiri oralmasqa bet alǵan, dalada oı emes, qoı baǵaly bolǵan, sóz emes, bóz qadiri artqan, óner emes, ólermen kúshenshektik saltanat qura bastaǵan tusy eken. Sony ańǵartý úshin avtor Shámshı men Kúnikeıdi povestiń ón boıynda oısha salystyratyndaı áser qaldyrady. Kedeıdiń qyzy Kúnikeıge kim sóz salýshy edi, ony «jatqa qımaıtyn bala ediń, ne kerek, Keıqýat, jaman Tuıaqqa qor bolasyń» dep keıipkerdiń aýzymen aıtqyzady. Qyzdyń óz basy emes, onyń qorasyndaǵy maldyń basy mańyzdy bolar mezet te osy. Bul, árıne, kedeıdiń kórkem qyzyna hannyń ulynyń kózi túser ertegi emes.
Ekinshi jazyq Kúnikeıdiń ata-anasynda: «Kúnikeıdiń ákesi Qultýma-dy. Qultýma qul bop týdy, ul týmady. Qul týǵanyn sonan bil: Ordabaıdyń ómiri qoıyn baǵyp qoltaýlady. Sheshesi Kúnikeıdiń IIIeker edi, ózi de Sheker dese sheker edi, Qultýmany «Shekerdiń baıy» deýshi edi, Shekerdi «qatyny» deý beker edi. Aq jaýlyk, kylań urǵan, kylań Sheker, Etegi aıaq bassa, bulań eter.
Myqynyn qysyp qalsaq: – Oı qaǵyndy! Qoıshy! – dep erkelener, burań eter», deıdi avtor. Ynjyq áke men qylań urǵan shesheniń Kúnikeıge bergen tárbıesin jazýshy bylaısha kúıine sýretteıdi: «Balany ispen emes, sózben, úlgimen emes, aqylmen úıretpekshi adam sorly ǵoı. Sheker ózine «qudaı juqtyrmaǵandy» qyzyna oqydy. Qyzy kórgenin toqydy. «Bozbalamen ózi nege oınaıdy?» degen suraý Kúnikeıdiń oıyna erte bekidi. On tórtke aıaq basqan soń-aq kózi janyp turǵan Kúnikeı apasynan quryq áketti».
Aǵylshyndardyń «balany tárbıeleme, ózińdi tárbıele» deıtini de osy emes pe edi?Úshinshi jazyq – Kúnikeı zamanynda jigittiktiń ólýinde: jalpy, qazaqtaǵy jigit degen uǵym eýropa elderindegi «rysar», «djentlmen» degen uǵymdarmen bara-bar, tórkindes, mazmundas uǵym. Jigitten jigittik kóre almasa, ony «migit» deıdi eken. Povesten osy «migit» derlik bóriktini jıi kezdestiremiz. Qyzǵaldaqtaı qulpyrǵan qyzǵa kóz salýshy kóp, sóz salarlyq kisiligiń bar ma? Oı salarlyq ozyqtyǵyń bar ma? Qozy men Tólegendi bylaı qoıǵanda, qyrdan qyzdyń qoly úshin qyryq qudyq qazǵan Qodardyń ıa bolmasa bási Tólegennen kem túspes Bekejandardyń zamany da jylystap ketkenin ordan ótpeı oljaly bolǵysy keletin Musataı, Májiken, Qasym sekildi jaman-jáýtikterdiń qııampurys is-áreketi arqyly kórsetedi.Tórtinshi jazyqty – Baıman. Bir shege qaqsa da, «Ilahı nıet qyldym Kúnikeıdiń qalyń malyn ótemekke...» - dep qaǵyp, tapqan-taıanǵanyn tamyzyqtap» Kúnikeıdiń qalyń malyna berip júrgen etikshi Tuıaqtyń beınesi Musataı, Májiken, Qasym sekildi qańǵalaq urǵandar men Baımannyń opasyzdyǵynyń janynda anaǵurlym ımantarazylaý kórineri anyq. Tek sol etikshige Kúnikeıdiń kóńili qulamaı turǵany bolmasa. Kedeı kempir-shaldyń jalǵyz balasy, qara kúshtiń ıesi, qylaýlatyp salar áni bar Baıman, kóptiń aýzynda, kóktiń ishinde júrgen Baıman Kúnikeımen serttesip, aqyrynda sertten taıyp, perzent súıe almaǵan, ózi aýrýǵa shaldyqqan Kúnikeıdi tastap ketedi.
Ádette Kúnikeıdi atastyrylyp, qalyń malyn tólegen Tuıaqtan qashyp ketip, ata jolyn buzdy, ant urdy deımiz. Biraq sol úshin Kúnikeıdi jazǵyra alamyz ba? Jalpy, biz romantızm dáýirinen shyǵa berer tusta júrekti jazǵyra alamyz ba? Kúnikeıdi jazyqty etken jaıttardyń bir parasy biz sanamalap ótken jaǵdaılarda jatqan joq pa?