Rýhanııat • 29 Qazan, 2020

Sahna syrtyndaǵy áıelder

321 ret
kórsetildi
3 mın
oqý úshin

Kóp jylǵy qalyptasqan dástúrli mánerge jańa lep ákelgen shyǵarmashylyq top jańa nemis kınematografııasynyń damýyn­da aıryqsha oryn alady. Sonyń arasynda Raıner Verner Fassbınder, Verner Hersog, Folker Shlendorf, Margaret fon Trotta, Vım Venders syndy talantty rejısserler shoǵyry álem kınosynda jaqsy tanyldy. Bir qaıran qaldyratyny, kórkemdik sýretteýdiń jańa múmkindikterin qalyptastyrý jolynda jurtshylyq kamera syrtyndaǵy áıelderdi tanı bermeıdi. Biz búgin nemis fılm sahnasynan jurt bilýi tıis tulǵalardy nazarǵa usynbaqpyz.

Sahna syrtyndaǵy áıelder

Sýrette: «Býdden­brok­tar» fılminen kórinis. Tarı­hı kos­tıýmderdiń avtory – táji­rıbeli sýretshi-kostıýmer Bar­bara Baým.

Karolına Lınk,

rejısser

Onyń «Tynyshtyqtyń ar jaǵynda» (Jenseits der Stille) atty kıno debıýtiniń ózi 1998 jyly Oskar syılyǵyna usynylǵan-dy. Bes jyldan keıin Karolına Lınk «Afrıkada eshqaıda» (Nirgendwo in Afrika) fılmi «shet tilindegi úzdik fılm» bolyp tanylyp, AQSh-tyń eń tanymal marapaty Oskar júldesiniń ıegeri atandy. 2018 jyly komık Kerkelınniń ómirbaıany negizinde túsirilgen «Balaǵa taza aýa qajet» (Der Junge muss an die frische Luft) fılmi de rejısserdiń úlken jetistigine aınaldy. 2019 jyly úlken ekranǵa jol tartqan Iýdıt Kerrdiń romany boıynsha túsirilgen «Gıtler qyzǵylt kójekti urlaǵanda» (Als Hitler das rosa Kaninchen stahl) fılmi kórermen tarapynan oń baǵaǵa ıe bolǵan edi.

 

Anette Hess,

kınodramatýrg

Germanııa tarıhy jaıly telefılmder men serıaldar úshin ssenarıı jazyp júrgen belgili kınodramatýrgterdiń biri. Ahım fon Borrıstiń «Oıdaǵy mahabattan ne paıda» (Was nützt die Liebe in Gedanken) kınofılmine ssenarıı jazýy onyń kásibı jetistigin ósire tústi. 2021 jyly «Biz Zoo beketiniń balalarymyz» (Wir Kinder vom Bahnhof Zoo) atty serıalynyń Amazonda tusaýkeseri ótpek. Bul A.Hesstiń bas avtor retinde toppen jumys istegen alǵashqy tájirıbesi.

 

Tea Fon Harboý,

kınodramatýrg

Nemis kıno tarıhynda áý bas­tan erekshe orny bar kınodramatýrg kóptegen klassıkalyq ekspressıonıstik fılm men romannyń ssenarıı avtory. 1920 jyldary kórnekti dybyssyz fılmderge ssenarıı jazyp, belgili rejısserlermen, onyń ishinde Frıdrıh Vılgelm Mýrnaýmen birge jumys istedi. О́ziniń zaıyby – rejısser Frıs Lańmen birge «Metropolıs nemese M» (Metropolis oder M) syn­dy fılmderge ssenarıı jaz­ǵan. 1933 jyly kúıeýi aıdalyp ketkende de, mansabyn jal­ǵastyryp, USDJP múshesi bolǵany úshin Harboýdyń jeke basyna qatysty qarama-qaıshy pikir de aıtylyp jatady.

 

Regına Sıgler,

prodıýser

1973 jyly 29 jasar Regına Sıgler óziniń jeke kıno túsiretin fırmasyn qurǵan alǵashqy áıel atandy. Onyń «Men ólimin dep oıladym» (Ich dachte, ich wäre tot) dep atalǵan alǵashqy fılmi Nemis kıno akademııasynyń syılyǵyn jeńip aldy. 50 jyl ishinde 500-deı kınofılm, telefılm túsirgen Sıgler keıin Germanııanyń eń tabysty prodıýserine aınaldy. Sıgler kóńil aýlaıtyn fılmdermen qatar kúrdeli jumystarǵa da prodıýserlik etti. Keıingi tanymal jumystary retinde Fılıpp Shtıolsldiń «Men Nıý-Iorkte bolǵan joqpyn» (Ich war noch niemals in New York) jáne Fol­ker Shlendorfftyń «Montokqa oralý» (Rückkehr nach Montauk) fılmderin aıtýǵa bolady.