Prezıdent • 13 Jeltoqsan, 2021

Táýelsizdigimizdiń 30 jyldyǵynda jańa reformalar qolǵa alyndy – Toqaev

363 ret
kórsetildi
11 mın
oqý úshin

Memleket basshysy Qasym-Jomart Toqaevtyń Táýelsizdik kúnine oraı ótken memlekettik nagradalar men syılyqtardy tapsyrý rásiminde sóılegen sózi jarııalandy, dep habarlaıdy Egemen.kz.

Táýelsizdigimizdiń 30 jyldyǵynda jańa reformalar qolǵa alyndy – Toqaev

Qadirli qaýym!

Ardaqty aǵaıyn!

Barshańyzdy qasterli Táýelsizdigimizdiń 30 jyldyq mereıtoıymen shyn júrekten quttyqtaımyn! Bul – ult mereıin ósiretin ulyq meıram. Biz tarıh turǵysynan alǵanda qysqa merzim ishinde jańa Qazaqstannyń negizin qaladyq. Tuǵyry berik, ekonomıkasy qýatty, bedeli bıik memleketke aınaldyq. Munyń bári, eń aldymen, Elbasy Nursultan Ábishuly Nazarbaevtyń kóregen saıasatynyń jemisi. Sonymen birge, búkil halqymyzdyń eren eńbeginiń nátıjesi. Kez-kelgen halyqtyń tabysqa jetýi azamattaryna baılanysty. Bul – ómirdiń zańy. Adam kapıtaly myqty memleket barlyq qıyndyqty eńsere alady. Táýelsizdik kezeńinde halqymyz eldiktiń biregeı úlgisin kórsetti.

«Eńbek – yrystyń bulaǵy, baqyttyń shyraǵy» dep beker aıtylmaǵan. Shyn máninde, bizdiń búgingi jetistigimiz – barsha halqymyzdyń ortaq jeńisi. Jańa Qazaqstandy órkendetýge azamattarymyzdyń kóbi súbeli úles qosty.

Búgingi mereıli sátte elimizdiń barsha azamattaryna tabandy eńbegi úshin zor alǵys aıtamyn.

30-letıe Nezavısımostı – eto znachımaıa veha v ıstorıı nasheı mnogovekovoı gosýdarstvennostı, vajnyı rýbej v letopısı sovremennogo Kazahstana. Za etı gody nasha strana proshla bolshoı pýt, otmechennyı sereznymı dostıjenııamı ı preodolenıem slojnyh vyzovov. Podavlıaıýshee bolshınstvo grajdan strany svoım sozıdatelnym trýdom vnosıt znachımyı vklad v delo stroıtelstva sılnogo ı progressıvnogo gosýdarstva.

Búgin ózderińizdi marapattaı otyryp, Qazaqstandy kórkeıtýge úles qosqan barlyq azamatqa rızashylyq bildiremiz. Sizder naǵyz otanshyldyqtyń, kásibı bilik pen adal eńbektiń ozyq úlgisin kórsettińizder. О́skeleń urpaq ózderińizge qarap boı túzeıdi. Osydan bir jyl buryn men úlken mereıtoıdy shýsyz, dańǵazasyz, ysyrapsyz, naqty jumystarmen atap ótý qajettigi týraly aıttym.

Táýelsizdigimizdiń 30 jyldyǵynda jańa, aýqymdy reformalar qolǵa alyndy. Sondyqtan, bul jyldy nátıjeli boldy deýge tolyq negiz bar. Biz ekonomıkany jáne áleýmettik salany jan-jaqty jańǵyrtyp jatyrmyz. Indetke qaramastan, memleket otandyq bızneske qoldaý kórsetýde.

Postýpatelno razvıvaetsıa promyshlennost, selskoe hozıaıstvo, stroıtelnaıa otrasl, fınansovyı sektor. V regıonah realızýıýtsıa krýpnye ınfrastrýktýrnye proekty. Kompleksnaıa transformasııa ıdet v sfere obrazovanııa ı zdravoohranenııa. Gosýdarstvo vypolnıaet svoı sosıalnye obıazatelstva, stabılno povyshaıa pensıı, posobııa, zarabotnye platy. Bolshıe ızmenenııa proızoshlı v sısteme gosýdarstvennogo ýpravlenııa. Mnoıý ýtverjdeny 10 nasıonalnyh proektov, naselennyh na ýlýchshenıe kachestva jıznı grajdan ı ýsılenıe konkýrentosposobnostı strany.

Qoǵamdyq-saıası salada eleýli ózgerister jasalýda. Men usynǵan saıası reformalar toptamasy kezeń-kezeńimen júzege asyrylyp jatyr. Biz Táýelsiz Qazaqstan tarıhynda alǵash ret aýyl ákimderiniń tikeleı saılaýyn ótkizdik.

Bıyl maýsym aıynda adam quqyqtary salasyndaǵy aldaǵy sharalar týraly Jarlyqqa qol qoıdym. Bul qujat quqyq qorǵaý salasyn keshendi túrde jańǵyrtýǵa baǵyttalǵan. Qoǵamdyq dıalogty birtindep damytý úshin naqty sharalar qolǵa alynyp jatyr. Munyń bári azamattarymyzdyń sheshim qabyldaý jáne memlekettik basqarý isine belsene qatysýyna jol ashady.

Nasha sel – effektıvnoe gosýdarstvo ı spravedlıvoe obshestvo. Etot strategıcheskıı vektor ostaetsıa neızmennym. Pered namı stoıat masshtabnye zadachı po dalneıshemý povyshenııý blagosostoıanııa naroda, ýkreplenııý nasheı svıashennoı Nezavısımostı.

Qurmetti qaýym!

Halqymyzda «Eńbegine qaraı – qurmeti» degen ataly sóz bar. Biz Qazaqstandy órkendetýge eńbegi sińgen otandastarymyzǵa jyl saıyn Táýelsizdik kúni qarsańynda qurmet kórsetemiz. Mundaı azamattar elimizdiń ár óńirinde bar. Meniń tapsyrmammen Parlament palatalarynyń tóraǵalary, Premer-mınıstr jáne Memlekettik hatshy aımaqtarǵa baryp, halyqpen kezdesý ótkizdi. Eren eńbegimen erekshelengen azamattarǵa joǵary memlekettik marapat tapsyrdy.

Osy ıgi shara Aqordada jalǵasýda. Búgin bir top qaıratkerimiz meniń Jarlyǵymmen memlekettik marapatqa ıe boldy. Bıyl elimizdiń eń joǵarǵy ataǵy kórnekti jazýshy, dramatýrg Ákim Tarazıge berildi. Ol rýhanııatymyzdy damytýǵa jáne qoǵamdyq kelisimdi nyǵaıtýǵa ólsheýsiz úles qosyp, «QAZAQSTANNYŃ EŃBEK ERI» atandy. Kórnekti qalamgerdiń shyǵarmashylyq joly jas urpaqqa qashanda úlgi-ónege.

Nur-Sultan qalasyndaǵy «Kópbeıindi medısına ortalyǵynyń» dırektory Muhtar Tóletaev «QAZAQSTANNYŃ EŃBEK ERI» ataǵyna ıe boldy. Ol basqaratyn aýrýhana ujymy pandemııa bastalǵannan beri koronavırýs juqtyrǵan 15 myń adamdy emdep shyǵardy. Qaterli isikke shaldyqqan jandarǵa osy mekemede byltyr 3 myń ota jasaldy, 8 myń adam naýqasynan aıyqty. Osy oraıda, dárigerlerimizdiń eńbegi qandaı qurmetke de laıyq.

Zvanıe «QAZAQSTANNYŃ EŃBEK ERI» prısvaıvaetsıa generalnomý dırektorý TOO «Kazsınk» Aleksandrý Hmelevý. On trýdıtsıa v etoı kompanıı na protıajenıı pochtı chetvertı veka, proıdıa pýt ot rıadovogo elektromehanıka do rýkovodıtelıa. Aleksandr Hmelev vnes ogromnýıý leptý v modernızasııý proızvodstva ı ýkreplenıe promyshlennogo potensıala strany.

Búgin eńbek ardageri, kórnekti memleket jáne qoǵam qaıratkeri, belgili ǵalym Myrzataı Joldasbekov pen tanymal aqyn Aqushtap Baqtygereeva jáne kórnekti jazýshy Sábıt Dosanov «OTAN» ordenimen marapattalatyn boldy. Birinshi dárejeli «BARYS» ordenimen memleket jáne qoǵam qaıratkerleri Nurtaı Ábiqaev, Darıǵa Nazarbaeva, Qýanysh Sultanov jáne belgili ǵalym Tilektes Esbolov marapattaldy.

Ordenom «BARYS» pervoı stepenı nagrajdaetsıa neızmennyı rýkovodıtel zavoda «Zenıt» v Zapadno-Kazahstanskoı oblastı Vıacheslav Valıev, rabotaıýshıı na etom predprııatıı vsıý svoıý trýdovýıý jızn.

Ekinshi dárejeli «BARYS» ordenimen Parlament Senatynyń tóraǵasy Máýlen Áshimbaev marapattaldy. Qazaq kınosynyń ardageri, belgili akter Nurjuman Yqtymbaev ekinshi dárejeli «BARYS» ordenin ıelendi.

Elge tanymal hırýrg Serik Toqpanov ta ekinshi dárejeli «BARYS» ordenimen marapattaldy. Orden «BARYS» vtoroı stepenı býdet vrýchen ızvestnomý pısatelıý, avtorý popýlıarnyh proızvedenıı Valerııý Mıhaılový.

Belgili óner ıesi, kórnekti qoǵam qaıratkeri, Májilis depýtaty Bekbolat Tileýhan úshinshi dárejeli «BARYS» ordenimen marapattaldy.

Orden «DAŃQ» pervoı stepenı segodnıa vrýchaetsıa Býlatý Baekenový, stoıavshemý ý ıstokov stanovlenııa spesslýjb nashego gosýdarstva. Gosýdarstvennaıa premııa v oblastı naýkı ı tehnıkı ımenı al-Farabı prısýjdaetsıa Kýnsýlý Zakarıa ı Amankeldı Sadanový. Kýnsýlý Zakarıa vozglavlıaet grýppý ýchenyh, sozdavshıh otechestvennýıý vaksıný protıv koronavırýsa «QazVac» ı vedýshıh seıchas razrabotký eshe neskolkıh analogıchnyh preparatov. Amankeldı Sadanov sformıroval naýchnýıý shkolý, ızýchaıýshýıý novoe ı aktýalnoe dlıa nasheı strany napravlenıe – bıotehnologııý ı mıkrobıologııý pochv.

Elge tanymal qoǵam qaıratkeri, jýrnalıst Muhamedjan Tazabek «PARASAT» ordenimen marapattaldy. Qazaqstan Respýblıkasynyń Aýǵanstan Respýblıkasyndaǵy tótenshe jáne ókiletti elshisi Álimhan Esengeldıev «PARASAT» ordenine laıyq dep tanyldy.

«PARASAT» ordenimen belgili dıplomat Qaırat Sarybaı da marapattaldy. Batys Qazaqstandaǵy Hadısha Bókeeva atyndaǵy oblystyq qazaq drama teatrynyń kórkemdik jetekshisi Nurlygúl Jubatova da «PARASAT» ordenimen marapattaldy.

Vysokımı ordenamı nagrajdena grýppa ızvestnyh predprınımateleı, kazahstanskıh ı ınostrannyh, v tom chısle vnosıashıh znachıtelnyı vklad v ýkreplenıe nasheı gosýdarstvennostı.

Ortalyq Azııadan shyqqan eń jas halyqaralyq grossmeıster – shahmatshy qyzymyz Jansaıa Ábdimálikke jáne belgili opera ánshisi Zarına Altynbaevaǵa «QURMET» ordeni beriletin boldy.

Tanymal telejúrgizýshiler, jýrnalıster Zeıin Álipbek jáne Vera Zaharchýk «QURMET» ordenine ıe boldy.

Ordenom «QURMET» takje nagrajdaıýtsıa dırektor gımnazıı dlıa odarennyh deteı goroda Pavlodar Korlan Kýspekova, zavedýıýshıı nevrologıcheskım otdelenıem mnogoprofılnoı bolnısy goroda Kokshetaý Maksharıp Martazanov, glavnyı vrach vtoroı klınıcheskoı bolnısy goroda Almaty, vysokokvalıfısırovannyı neırohırýrg Marat Rabandııarov. Onı ıavlıaıýtsıa ıarkımı predstavıtelıamı vajneıshıh vo vse vremena professıı – ýchıtelıa ı vracha. Svoım professıonalızmom ı sozıdatelnym trýdom onı prıýmnojaıýt gýmanıtarnyı potensıal ı ýkreplıaıýt zdorove nasıı.

Orden «EŃBEK DAŃQY» treteı stepenı vrýchaetsıa mashınıstý teplovoza AO «Evroazıatskaıa energetıcheskaıa korporasııa» Saktaıý Kasenový. On ýspeshno provodıt ıspytanııa novyh teplovozov ı podgotovıl ne odno pokolenıe molodyh spesıalıstov.

V selom v etom godý ochen bolshaıa grýppa predstavıteleı ındýstrıı, selskogo hozıaıstva, prostyh lıýdeı, zanımaıýshıesıa razvıtıem nasheı ekonomıkı, ýdostoeny vysokıh gosýdarstvennyh nagrad.

Pochetnoe zvanıe «QAZAQSTANNYŃ EŃBEK SIŃIRGEN QAIRATKERI» prısýjdaetsıa ızvestnomý kompozıtorý, solıstý grýppy «Dervıshı» Dılmýratý Baharový, ýchenomý sekretarıý Mýzeıa ıskýsstv ımenı Abylhana Kasteeva Ekaterıne Reznıkovoı, ızvestnomý teatralnomý artıstý Mýse Ajıbekový.

Atyraý oblysyndaǵy «Nurǵısa Tilendıev atyndaǵy kishi óner akademııasy» daryndy balalarǵa arnalǵan mektep-ınternatynyń muǵalimi Dárijan Tórehanova «QAZAQSTANNYŃ EŃBEK SIŃIRGEN USTAZY» qurmetti ataǵyna ıe boldy. Onyń kóptegen shákirti aǵylshyn tilinen ótken respýblıkalyq olımpıadalarda jeńiske jetti.

Jańaózen qalasyndaǵy mektep muǵalimi Roza Shıshenbaevaǵa «EREN EŃBEGI ÚShIN» medali berildi. Ol orys mektebiniń oqýshylaryna qazaq tili men ádebıetin oqytady. Shákirtteri túrli baıqaýda júldeli oryndarǵa ıe bolyp júr.

Qostanaı oblysyndaǵy «Kasaras» medısınalyq ortalyǵynyń bas dárigeri Gúlmıra Seıdaǵalıeva «ShAPAǴAT» medalimen marapattaldy. Basqa da kóptegen azamatymyz joǵary memlekettik marapattarǵa ıe boldy.

Qadirli qaýym!

Búgingi marapattaryńyz qutty bolsyn!

Barshańyzdy kele jatqan úlken meırammen shyn júrekten quttyqtaımyn! Shyn máninde, aldymyzda turǵan maqsattar, mindetter – óte aýqymdy, kúrdeli. Sondyqtan bir el bolyp, bir qoǵam bolyp, bir ujym bolyp, halqymyz úshin qyzmet ete bereıik.

Barshańyzǵa zor densaýlyq, baq-bereke tileımin!

Árqashanda aman bolyńyzdar!

Sońǵy jańalyqtar