Astananyń 20 jyldyq torqaly toıyna ázirlengen syı-sııapattyń ishinde ásirese balalarǵa arnalǵan is-sharalardyń, balapandarǵa merekelik kóńil kúı syılap, sábı júregine qýanysh pen shattyq uıalatqan rýhanı tartýdyń jón-josyǵy basqalardan góri ereksheleý seziledi... Dúnıede sábı júzine kúlki úıire alýdan asqan baqytty tirlik bar ma, sirá! Kúni keshe ǵana óz máresine jetken, Qazaqstannyń eńbek sińirgen ártisi Quralaı Eshmuratova atyndaǵy «Quralaı» II Halyqaralyq qýyrshaq teatry festıvali eń aldymen, álemde alǵashqylardyń biri bolyp osy maqsatty júzege asyrýǵa atsalysqan elimizdegi birden-bir joba retinde úlken mánge ıe desek, ekinshi jaǵynan, elordanyń umyt bolyp bara jatqan ónerdi qoldap, qýattap, quıtaqandaı óner ujymdarynyń ortaq tórine aınalýy, ózara tájirıbe almasý alańy sanalýy – quptarlyq qundy joba.
Shildeniń 1-i kúni bastaý alǵan óner merekesiniń shymyldyǵy almatylyq Qýyrshaq teatry sahnalaǵan «Qańbaq shal» qoıylymymen ashyldy. Qatarynan tórt kún balǵyndarǵa bazarlyq ázirlegen festıvalde 15 teatr óz ónerlerin ortaǵa saldy. Osyǵan oraı biz Almaty qýyrshaq teatrynyń dırektory, mádenıet qaıratkeri Talǵat ESENÁLIEVTI áńgimege tartqan edik.
– Talǵat Qamqabaıuly, sahna óneriniń erekshe túri sanalatyn Qýyrshaq teatry nesimen tartyp, baýrap áketkeni qyzyqtyrady. Bul ónerdiń ereksheligi nede?
– Qýyrshaq teatrynyń qoǵamda atqaratyn qyzmeti ózge teatrlardan góri kemdeý deseńiz, qatty qatelesesiz, árıne. Ol bulardan áldeqaıda aýqymdy ári mańyzdy bolyp sanalady. Jıyrmasynshy ǵasyrmen qazaq jerine birge kelgen atalmysh ónerdiń túri búginde halyqtyń baǵa jetpes qazynasyna aınaldy. О́zindik sara jolyn tapqan biregeı óner ordasy bolyp sanalatyn Memlekettik qýyrshaq teatry búgingi kúni 83-shi maýsymyn ótkerýde. Munda eńbek ete kelip, kózim bir nársege aıqyn jetti. Teatrdy halyqtyń kórýi, súıýi bizdiń eńbegimizge tikeleı baılanysty eken. Iаǵnı qazirden bastap teatr mádenıetine balany barynsha baýlı alsaq, erteń eseıgende bul ónerdi shyn baǵalaıtyn urpaq tárbıelegen bolyp eseptelemiz. Ádette kez kelgen jańalyqty, jaqsylyqty balalar tez jattap, boıyna jyldam sińirip alyp jatady. О́mir zańdylyǵy solaı. Al býyn-sanasy ábden qatqan kisini keıin qansha jerden túıemen tartyp súıreseń de, mundaǵy árbir sóz, áreket oǵan túrpideı túıileri sózsiz.
– Qazir tehnologııanyń damyǵan zamany. Internet tipti joıqyn kúshke ıe. Sondaıda bala kóńilin teatrǵa burýdyń ózi kóp ter tógýdi qajet etetini sózsiz. Kórermendi qalaı baýraısyzdar?
– Rýhanı kemeldik pen mádenı ósýge yqpal etetin birden-bir oryn – teatr. Sonyń ishinde qýyrshaq teatry. Munda kásibı ártister oıynynyń ozyq úlgisi, rejısserdiń tushymdy sheshimi, sýretshiniń jáne avtordyń qyzyqty ári maǵynaly jumysy úlken ról atqarady. Mine, osy talaptar oryndalǵan jaǵdaıda bala keleside teatrǵa óz erkimen kelgenin ańǵarmaı qalady. Olaı deıtinim, teatr sábılerge qarapaıym halyq jáne álem ertegilerinen bastap, tarıhı shyǵarmalarǵa qurylǵan qoıylymdardy usynady. Árıne, bul jerde teatrdyń repertýarlyq qory baı bolýy shart. Memlekettik qýyrshaq teatry osy baǵytta repertýaryn keńeıtip, baldyrǵandarǵa, mektep, kolledj, joǵary oqý oryndarynyń stýdentterine, tipti úlkenderge arnap qoıylymdar usynýda. Kassadan tys onlaın bıletter, áleýmettik paraqshalar arqyly taratylyp jatqan jarnamalardyń arqasynda kórermenderimiz kúnnen-kúnge kóbeıýde. Aılyq repertýardan bólek suranys boıynsha kúnine tórt-bes ret oınaıtyn kezderimiz bolady.
– Ádette, elimizdegi teatr ujymdary jaz mezgiliniń ortasynda maýsymdaryn jaýyp, kezekti eńbek demalysyna shyǵady. Qýyrshaq teatry she?
– 82-shi maýsymnan bastap qýyrshaq teatry úzdiksiz jumys istep keledi. Bıyl da solaı josparlap otyrmyz. Jazǵy demalysqa shyqqan ár baldyrǵannyń bos ýaqytyn teatrda ótkizýine jaǵdaı týǵyzýǵa múddelimiz. Teatr ártisteriniń qatysýymen spektakl aldynda sergitý sátin uıymdastyryp, teatrdyń, qoıylymdardyń tarıhy týraly tolyq maǵlumat berýdi dástúrge aınaldyrdyq. Sondaı-aq maýsym aıynan bastap aptanyń senbi, jeksenbi kúnderi teatr repertýaryndaǵy kórermenniń ystyq yqylasyna bólenip júrgen qoıylymdar retin Almaty haıýanattar parkinde de usynyp jatqanymyzdy atap ótkim keledi.
– Sońǵy jyldary teatr ujymy balalar men jasóspirimderge arnalǵan qoıylymdardan bólek eresekterdi de nazardan tys qaldyrmaı, tyń jańalyqtar engizýde. Bul rejısserler men basshylyq tarapynan bolǵan usynys pa, álde ýaqyt talaby ma?
– Iá, bıylǵy maýsymnyń basty jańalyǵy sol, teatr jańa formatqa kóship, eresekter úshin spektaklder ázirledi. Ázirge repertýarymyzda aqıyq aqyn M.Maqataevtyń poezııasy negizinde sahnalanǵan «Men dep oıla...» (rejısseri M.Táýekelova) poetıkalyq spektakli, E.Inovtyń «Ana júregi» (rejısseri A.Zaısev) jáne zańǵar jazýshy Sh.Aıtmatovtyń 90 jyldyq mereıtoıyna oraı «Qus joly» povesi jelisimen rejısser D.Jumabaeva sahnalaǵan «Ana-Jer Ana» qoıylymdary bar. Tipti Halyqaralyq teatr festıvalderine, onyń ishinde drama teatrlary festıvaline shaqyrtý alyp, qanjyǵasyn maılap úlgerdi. Qanshama ǵasyr ótse de qundylyǵyn esh joǵaltpaǵan «Ana júregi» qoıylymy aqpan aıynyń 1-15 kúnderi aralyǵynda Almaty qalasynda ótken Fransııa, Ulybrıtanııa, Reseı, Germanııa, О́zbekstan jáne Qazaqstannyń úzdik óner ujymdary qatysqan «Otkrovenıe» V Halyqaralyq oryndaýshylyq óner festıvaline, «Ana-Jer ana» qoıylymy T.Ahtanovtyń 95 jyldyǵyna arnalǵan Halyqaralyq «Balaýsa» eksperımentaldy qoıylymdar festıvaline qatysyp, dodaǵa tústi. Osy tusta drama teatry rejısserleriniń qýyrshaqtarmen júreksinbeı jumys isteýleri qýantady. Al qazir teatr ujymy jaqynda premerasy ótetin Evrıpıdtiń «Medeıa» shyǵarmasynyń daıyndyq jumystaryn júrgizýde. Atalmysh shyǵarmanyń keıipkerleri elimizde alǵash ret qýyrshaqtar beınesinde kórermenge jol tartpaq. Spektaklge Shyǵys Qazaqstan oblysyndaǵy «Jastar» teatrynyń kórkemdik jetekshisi Aıdyn Salban rejısserlik etýde.
– Aldaǵy ýaqytta kórermenge taǵy qandaı tyń qoıylymdar usyný josparlaryńyzda bar?
– Maýsym aıynyń 23-24 kúnderi arý qala Almatynyń Astana qalasyndaǵy mádenı kúnderi aıasynda Memlekettik qýyrshaq teatry kezekti gastroldik saparyn ótkizdi. Elordalyqtar ár spektakldi erekshe yqylaspen tamashalap, aq tilekterin jaýdyrǵany kóńilimizge qýanysh syılady. Sonymen qatar qýyrshaq teatry jaqynda Astana qalasynyń 20 jyldyq mereıtoıyna oraı «Baýyrsaq» ertegisiniń jelisinde «Arman álemi» spektakliniń premerasyn kórermen nazaryna usyndy. Atalmysh maýsymda teatr ujymy qatarynan birneshe festıvalge shaqyrtý aldy. Atap aıtar bolsaq, IX Halyqaralyq «Petrýshka Velıkıı» (Reseı, Ekaterınbýrg q.) teatr festıvali, úlkenderge arnalǵan VI Halyqaralyq «Solomennyı javoronok» qýyrshaq teatry festıvali (Reseı, Chelıabi q.), VI Halyqaralyq «Chodarı hael» qýyrshaq teatry festıvali (Tájikstan, Dýshanbe q.), t.b. Árıne aldaǵy ýaqytta jańa týyndylardy sahnalap, qýyrshaq teatryn kásibı turǵydan áli de jan-jaqty jetildire túsýge kúsh-jigerimizdi barynsha jumyldyra beretin bolamyz.
Áńgimelesken Qarashash TOQSANBAI, «Egemen Qazaqstan»