El bolashaǵy úshin búginde iske asyp jatqan bastamalardyń sany óte kóp. Solardyń ishindegi eń múddelisi ári qýattysyna toqtalsaq, bilim-ǵylymǵa degen álemniń qoıǵan talaby da joǵary, halyqtyń yntasy da bıik. Sony eskergen Elbasy elordada elimizdiń ulttyq brendine aınalýǵa tıis oqý ordalaryna úlken senimmen qaraıdy desek, jýyrda osy qatarǵa Astananyń jańa ýnıversıteti qosylmaq. El damýynyń ındýstrııa-ınnovasııalyq deńgeıine zor úles qosatyn mundaı ýnıversıtet búginde óziniń mıssııasyn naqty júzege asyrýǵa kirisip ketti.
Astana qalasynda qurylǵan osynaý halyqaralyq ýnıversıtet qyzmetine baılanysty elordanyń “Redısson” qonaqúıiniń Saryarqa zalynda baspasóz máslıhaty bolyp ótti. Buǵan “Astananyń jańa ýnıversıteti” AQ vıse-prezıdenti Qadısha Daırova, Results for Development Institute-niń basshysy, Ortalyq Azııadaǵy Dúnıejúzilik Bank ókildiginiń burynǵy dırektory Dennıs de Treı, Ortalyq Azııa jáne Kavkaz ınstıtýtynyń tóraǵasy, Pol Nısshe atyndaǵy Djons Hopkıns ýnıversıtetiniń Ozyq halyqaralyq zertteýler mektebiniń professory Frederık Starr men Ǵaryshty zertteý ınstıtýtynyń qurmetti dırektory Roald Sagdeev jáne Deloıtt kompanııasynyń atqarýshy departamentiniń basqarýshy seriktesi Derrıl Hadaýeı, Energetıkalyq tehnologııalardyń esepteý fızıkasy men gıdrodınamıka bólimshesiniń qyzmetkeri Zınetýlla Insepov syndy oqymystylar, ǵylymı jáne iskerlik qoǵam ókilderi qatysty. Astananyń jańa ýnıversıtetiniń damý strategııasy baspasóz máslıhatynyń negizgi taqyryptyq ózegine aınaldy.
Baspasóz máslıhaty barysynda vıse-prezıdent Q.Daırova ýnıversıtettiń qalyptasýynyń birinshi jyldarynda halyqaralyq tájirıbeni zertteý jáne qoldaý úshin halyqaralyq konsýltatıvtik keńestiń qurylǵanyn atap ótti. Ol sondaı-aq Astananyń jańa ýnıversıteti bakalavrıatynyń birinshi bazalyq kýrsy – Foundation baǵdarlamasyna stýdentterdi qabyldaý júrgiziletindigi týraly, oǵan túsý tártibi sheteldik seriktes Londonnyń ýnıversıtettik kolledjimen belgilengendigi jóninde jáne atalmysh oqý orny aǵymdaǵy jyldyń jazynda ashylatyndyǵyn tilge tıek etti.
Al Jańa ýnıversıtettiń oqytý úrdisi týraly Ortalyq Azııa jáne Kavkaz ınstıtýtynyń tóraǵasy, Pol Nısshe atyndaǵy Djons Hopkıns ýnıversıtetiniń Ozyq halyqaralyq zertteýler mektebiniń professory Frederık Starr: “Bul ýnıversıtet halyqaralyq joǵary oqý oryndarymen seriktestik negizde qurylǵaly otyr. Alaıda, bul túbegeıli qazaq ǵalymdary, professorlary tys qalyp qoıdy degendi bildirmeıdi. Kerisinshe, jańa ýnıversıtetke shetelde bilim alyp, qazirgi ýaqytta sol jaqta dáris oqyp júrgen eń úzdik, qabiletti, jas qazaq ǵalymdary tartylady. Olar belgili bir ýaqyt aralyǵynda Qazaqstanǵa oralyp, onyń ǵylymı ómirine belsene aralasady. Meniń pikirimshe, bul sheteldik jáne jergilikti ǵalymdardyń, professorlardyń birlesken kásiporny. Sonymen qatar, bul qazaq halqynyń, qazaq pedagogtarynyń kúsh-qýatymen ǵasyrdan ǵasyrǵa ulasatyn kásiporyn” – deı kele osy ýnıversıtettiń álemniń úzdik 30 ýnıversıtetiniń qataryna enýi tıis ekendigin atap ótti.
Memleket basshysynyń tikeleı bastamasymen ashylǵaly otyrǵan jańa ýnıversıtettiń 2010 jylǵa arnalǵan oqýǵa qabyldaý sharasy 3 kezeńge bólinetin bolady. Alǵashqy kezeńi naýryz aıynan beri bastalǵan bolsa, bir aıǵa deıin jalǵasatyn qabyldaý merzimi ishinde 1500-ge jýyq stýdentter qujat tapsyryp, tildik synaqtardan ótedi. Al ekinshi kezeńi mamyrda, úshinshi kezeń maýsym aıynan bastap qyrkúıek aıyna deıin jalǵasady.
Araı ÚIRENIShBEKQYZY.