Qazaqstan Prezıdenti Qasym-Jomart Toqaev Úkimet múshelerimen, birqatar organ basshylarymen, qalalar men oblystardyń ákimderimen vıdeokonferensııa rejıminde keńes ótkizdi.
Qurmetti áriptester!
Qazir kóptegen elderge indettiń ekinshi tolqyny taralýda. Bul memleketterde qatań shekteý sharalary qaıta engizilip jatyr.
Sońǵy statıstıkalyq málimetterge qarasaq, Qazaqstanǵa da pandemııanyń ekinshi tolqyny taıap keldi deýge bolady. О́tken kezeńde biz osy derttiń negizgi belgilerin aıqyndap, onymen kúresý joldaryn úırendik.
Dárigerlermiz tıisti tájirıbe jınaqtady. Elimizdiń densaýlyq saqtaý salasy birshama nyǵaıyp, jappaı testileý jumysy jolǵa qoıyldy. Naýqastarmen baılanysta bolǵandardy anyqtaý isi jetildirildi.
Sondaı-aq, aımaqtardaǵy qatań shekteý sharalaryn tıisti deńgeıde uıymdastyrýǵa daǵdylandyq. Bıznes ókilderi de jańa ahýalda jumys isteýge beıimdele bastady.
Eń bastysy, azamattarymyzdyń pandemııaǵa degen kózqarasy ózgerdi, ıaǵnı halyq osy qaýipti dertten sanaly túrde saqtaný kerek ekenin túsindi. Bul – jahandyq indetti jeńý úshin asa qajetti shart.
Degenmen, pandemııanyń ekinshi tolqyny kóptegen belgileri boıynsha ózgeshe bolmaq jáne el ekonomıkasy úshin kúrdeli kezeńde ótpek. Osyny eskerýimiz kerek.
Segodnıa ves mır stoıt pered reshenıem tak nazyvaemogo «kovıdnogo ýravnenııa», predpolagaıýshego ne tolko prıamye poterı opredelennyh otrasleı, no ı tak nazyvaemyı otlojennyı effekt, kogda bezrabotısa ılı probely v obýchenıı mogýt prıvestı k raznym negatıvnym posledstvııam, v tom chısle ı k rostý prestýpnostı.
Poetomý tekýshaıa zadacha – obýzdat pandemııý, ne prıbegaıa k karantıný vesennıh masshtabov. Birinshiden, álemdik úrdisterdi eskerý qajet. Kóptegen elderde pandemııa, eń aldymen, iri qalalardy sharpydy. Buǵan damyǵan kólik qatynasy sebep bolǵany anyq.
Qazir ınfeksııa óńirlerge de jetti. Bul – shyn máninde, aımaqtar úshin ekinshi emes, birinshi tolqyn. Osyndaı ahýaldy bizdiń elimiz de bastan ótkerýde. Birneshe oblysta dertke shaldyqqandar sanynyń kúrt ósip ketýi – sonyń dáleli. Qazir indetke qarsy turý úshin barlyq uıymdastyrý jumystaryn qolǵa alyp, tıisti sharalar qabyldaý asa mańyzdy.
Bul vırýstyń syrttan kelýine tosqaýyl qoıyp, onyń taralýyn boldyrmaý úshin kerek.
Maksımalno tochnyı ýchet ınfısırovannyh – absolıýtnoe trebovanıe v borbe s vırýsom. Eto trebovanıe ne soblıýdaetsıa. V rıade oblasteı vyıavleny fakty sokrytııa novyh slýchaev koronavırýsnoı ınfeksıı. Rech ıdet o Vostochno-Kazahstanskoı, Severo-Kazahstanskoı, Pavlodarskoı, Akmolınskoı, Kostanaıskoı ı drýgıh oblastıah. Nýjno ponımat, chto vydacha jelaemogo za deıstvıtelnoe – ochen opasnoe ıavlenıe, tak kak ıskajaet kartıný realnyh ýgroz, a takje podryvaet strategııý borby s koronavırýsnoı ınfeksıeı v masshtabe vseı strany.
Proıshodıt nedoosenka tekýsheı sıtýasıı, prınımaemye mery stradaıýt polovınchatostıý, epıdnastorojennost sredı grajdan snıjaetsıa. Eto ýje aksıoma, kotoraıa kasaetsıa mnogıh stran mıra, gde takaıa tendensııa toje nablıýdaetsıa. Sledýet prıznat, chto dannaıa problema prıobrela hronıcheskıı harakter ı v nasheı sısteme zdravoohranenııa.
Porýchaıý Mınısterstvý zdravoohranenııa sovmestno s Bıýro nasıonalnoı statıstıkı razrabotat kompleksnye podhody po formırovanııý, osenke ı analızý dostovernoı medısınskoı statıstıkı.
Vo-vtoryh, neobhodımo obespechıt rejım polnoı gotovnostı vseh organızasıı zdravoohranenııa. Eto kasaetsıa ı voennoı medısıny, kotoraıa doljna byt gotova k operatıvnomý razvertyvanııý sıl ı sredstv dlıa borby s ınfeksıeı.
Vajno obespechıt polnýıý gotovnost Mınısterstva oborony ı transportnoı medısıny dlıa vypolnenııa karantınnyh ı lechebnyh meroprııatıı v otdalennyh raıonah.
Provedennaıa nedavno osenka medorganızasıı pokazyvaet nedostatochnýıý stepen ıh gotovnostı. Narýshenııa vyıavleny v bolee chem polovıne obektov zdravoohranenııa. Ne provedeno polnoe zonırovanıe bolnıs, v rezýltate sohranıaetsıa rısk zarajenııa pasıentov ı personala.
Praktıcheskı vo vseh regıonah otmechaetsıa neýkomplektovannost otdelenıı reanımasıı. V chastnostı, nablıýdaetsıa nehvatka otdelnyh lekarstv ı rıada medısınskıh ızdelıı dlıa lechenııa tıajelyh pasıentov s koronavırýsnoı ınfeksıeı.
Regıony po svoemý ýsmotrenııý zakýpaıýt preparaty, ne berıa v raschet ımeıýshıesıa protokoly lechenııa. Eto sereznyı vopros. Proshý akımov sovmestno s Mınısterstvom zdravoohranenııa obratıt na etý problemý doljnoe vnımanıe. Chto kasaetsıa protokolov, to onı chasto menıalıs v sootvetstvıı s rekomendasııamı VOZ.
No teper ý nas nakoplen sobstvennyı poleznyı opyt. Zabolevshıh koronavırýsom nýjno nachınat lechıt srazý, ne dojıdaıas poıavlenııa vsego «býketa» tıajelyh sımptomov ı oslojnenıı.
V protıvnom slýchae bolnye v sılý slabogo ımmýnıteta mogýt ne vyderjat takogo stressa. I eto, k sojalenııý, proıshodıt. Govorıa o medıkamentah, sledýet vnestı ıasnost: chto zakýpleno dlıa medorganızasıı, a chto – dlıa aptek, kakov v selom zapas na skladah Edınogo dıstrıbıýtora.
Pravıtelstvý sovmestno s akımamı predstoıt obespechıt zakýp neobhodımyh lekarstvennyh sredstv ı medısınskıh ızdelıı v sootvetstvıı s normamı ı protokolamı lechenııa.
Dalee. Po moemý porýchenııý snıjeny seny na PSR-ıssledovanııa ı medısınskıe maskı. Eto pravılnye mery, kotorye srazý pochývstvovalı na sebe lıýdı. Takýıý je rabotý sledýet provestı v otnoshenıı medısınskıh preparatov, v pervýıý ochered, antıkovıdnyh.
Porýchaıý Agentstvý po zashıte ı razvıtııý konkýrensıı sovmestno s Komıtetom gosýdarstvennyh dohodov Mınfına razobratsıa v etom voprose. V selom, Agentstvo doljno podklıýchıtsıa k rabote po senovomý regýlırovanııý lekarstvennyh sredstv ı medızdelıı ı razobratsıa s kartelıamı v farmasevtıcheskom bıznese.
Úshinshiden, medısına qyzmetkerlerin qorǵaý – basty mindet. Ásirese, pandemııa kezinde dárigerlerimizdiń óz kásibı qyzmetin atqarýyna kepildik berý nemese olardy túrli jaǵdaılardan saqtandyrý máselesi ózekti bola tústi. Qazirgi tańda mundaı júıeni barlyq damyǵan elder qoldanýda. Al, biz bul máseleni shuǵyl sheshýge májbúr boldyq.
Vırýs juqtyrǵan jáne qaıtys bolǵan dárigerlerdi qarjylaı qoldaý úshin teńdessiz sharalardy qabyldaq. Medısına salasynda árdaıym dárigerlerdiń ómiri men densaýlyǵyna qaýip-qater bolatyny aıdan anyq.
Sondyqtan, bul máselege keshendi kózqaras qajet. Bıyl mamyr aıynda Ulttyq qoǵamdyq senim keńesiniń otyrysynda men dárigerlerdi zańdyq turǵydan jáne qarjylaı qoldaý júıesin engizý jóninde tapsyrma berdim. Úkimet osy jumysty jedeldetýi kerek.
Qazirgi jaǵdaıda biz koronavırýspen kúreske atsalysqan medısına qyzmetkerlerine ústemaqy tóleýdi jalǵastyramyz. Jalpy, pandemııa kezinde, ıaǵnı naýryz jáne qazan aılary arasynda 90 mıllıard teńgeden astam mólsherde tólem jasaldy. Jyl aıaǵyna deıin osy maqsatqa taǵy 140 mıllıard teńge qarjy bólinedi.
Tórtinshiden, adamdar kóp shoǵyrlanatyn jerlerde qaýipsizdikti qamtamasyz etý. Qazirgi tańda indettiń qaıta órshýine iri kásiporyndardaǵy múshkil ahýal sebep bolyp otyr. Mundaı ujymdarda dertke shaldyqqandardyń sany kúrt ósip barady. Kásipkerlerdiń sanıtarlyq talaptardy oryndamaı, shekteý sharalaryn qaıta buzý jaǵdaılary jıileı tústi.
Buǵan jol berýge bolmaıdy. Jumys oryndaryndaǵy qaýipsizdik úshin kásiporyndardyń basshylary men menshik ıeleri jaýap beredi. Bul týraly birneshe ret aıtyldy. Ár mekemede indetke qarsy is-qımyl reglamenti bolýǵa tıis.
Olar quzyrly organdardyń nusqaýyn kútip otyrmaı, qalyptasqan ahýalǵa baılanysty áreket etýi kerek. Budan bólek, qoǵamdyq kóliktegi sanıtarlyq ahýal turǵyndardy qatty alańdatyp otyr.
О́ńir ákimderi jurt kóp jınalatyn jerlerde áleýmettik qashyqtyqty saqtaý úshin qajetti jaǵdaı jasaýdy baqylaýǵa alýǵa tıis. Besinshiden, dástúrli bilim berý júıesin qalpyna keltirý.
Dertke shaldyqqandar kóbeıgenine qaramastan, birqatar óńir oqytýdyń burynǵy tásiline qaıta kóshýde. Qazir óńir ákimderi karantın engizý týraly sheshimdi ózderi qabyldaı alady. Biz olarǵa osyndaı ókilettik berdik. Sondyqtan, olar osy mańyzdy máseleni jan-jaqty oılastyryp, salmaqty uıǵarym jasaýǵa tıis.
Sarapshylar bilim júıesindegi qazirgi kúrdeli jaǵdaıǵa «urpaqtar daǵdarysy» degen sıpattama berip otyr. Osynyń aldyn alý úshin búkil azamattyq qoǵamnyń belsendi bolýy asa mańyzdy. Ata-analar shydamdylyq tanytyp, qazirgi ahýalǵa túsinistikpen qaraýy kerek. Osyndaı jaǵdaı tek Qazaqstanda ǵana emes, búkil álemde qalyptasyp otyr.
Biz bilim sapasynyń tómendeýine jol bermeýimiz qajet. Oqytý nátıjesine monıtorıng júrgizip, bilim salasyndaǵy olqylyqtardy joıý úshin ýaqtyly sharalar qabyldaý kerek. Úkimetke oblys ákimderimen birlesip, shekteý sharalaryna qaramastan, bilim sapasyn baqylaý jumysyn kúsheıtýdi tapsyramyn.
V-shestyh, s ýchetom ımeıýsheısıa ımportozavısımostı nam neobhodımo sozdavat vnýtrennıe ıstochnıkı ı mehanızmy popolnıaemostı neobhodımyh resýrsov. Gotovnost k epıdemıı – eto v pervýıý ochered zashıta medıkov. Onı doljny byt obespecheny sredstvamı zashıty v neobhodımom obeme. Porýchaıý Pravıtelstvý prorabotat mehanızm garantırovannogo obespechenııa syrem otechestvennyh proızvodıteleı masok ı ınyh sredstv ındıvıdýalnoı zashıty.
V-sedmyh, vse protıvopandemıcheskıe meroprııatııa doljny byt predelno prozrachnymı. Pravıtelstvý neobhodımo vzıat pod jestkıı kontrol vse potensıalno korrýpsıogennye ýchastkı. S korrýpsıeı my stolknýlıs vo vremıa pervoı volny.
Eto zavyshenıe sen na medısınskıe maskı ı lekarstvennye sredstva, narýshenııa na blokpostah, korrýpsııa prı naznachenıı vyplat medıkam. Otdelnogo vnımanııa trebýet kachestvo raboty proverıaıýshıh organov, to est polısıı, akımatov, monıtorıngovyh grýpp. V perıod pandemıı ım dany shırokıe, mojno skazat, chrezvychaınye polnomochııa po proverke bıznesa ı grajdan.
I eto opravdanno. Etımı polnomochııamı sledýet rasporıajatsıa pravılno ı, konechno je, etımı polnomochııamı nelzıa zloýpotreblıat. Poetomý prınsıp «proverıaıý kogo hochý ı kogda hochý» ne doljen prımenıatsıa. Iа tolko chto skazal, chto ıskýsstvennogo davlenııa na bıznes ne doljno byt, no v to je vremıa karantınnye mery ı v selom protıvoepıdemıologıcheskıı rejım dıktýıýt neobhodımost sootvetstvýıýshıh proverok.
I vot zdes nam nýjno naıtı pravılnyı balans. K sojalenııý, vırýs ne otstýpaet, poetomý proverkı nýjny ı býdýt prodoljeny. Vmeste s tem Mejvedomstvennoı komıssıı predstoıt vyrabotat edınye ı ponıatnye pravıla, to est tot balans, o kotorom ıa tolko chto govorıl, chetko reglamentırovannye proverkı bıznesa ı grajdan.
V to je vremıa eshe raz podcherkný: lıýbye trýdnostı ı krızısy otkryvaıýt okno vozmojnosteı. Est ýje vpechatlıaıýshıe ýspehı – dve otechestvennye vaksıny voshlı v chıslo perspektıvnyh mırovyh bıopreparatov ı prohodıat klınıcheskıe ıspytanııa. Teper je vajneıshaıa zadacha Pravıtelstva – bez provolochek zapýstıt v proızvodstvo otechestvennýıý vaksıný.
Predstoıt ýprostıt porıadok vremennoı regıstrasıı ı zavershıt stroıtelstvo zavoda dlıa opytno-promyshlennogo ı promyshlennogo proızvodstva vaksıny. Mnoıý dostıgnýta dogovorennost s Prezıdentom Rossıı o stroıtelstve zavoda po proızvodstvý rossııskoı vaksıny. Polagaıý, chto etot zavod lıshnım ne býdet, poskolký sledýıýshıı god býdet «ýdarnym» v borbe protıv koronavırýsa.
Nam nýjna vaksına. Pravıtelstvo ýje prıstýpılo k peregovoram o prıvlechenıı ınvestısıı v etot nýjnyı proekt. Vajno prodoljıt rabotý po vsem napravlenııam obespechenııa bıologıcheskoı bezopasnostı. Takıe mery prınımaıýt vse razvıtye gosýdarstva.
Do konsa raboty tekýsheı sessıı Parlamenta na rassmotrenıe depýtatov neobhodımo vnestı proekt Zakona po bıobezopasnostı.
Sóz sońynda aıtarym, qazirgideı jaǵdaıda biz qatań tártip pen bekem birliktiń arqasynda ǵana naqty nátıjege jete alamyz. Sondyqtan, ýaqytsha shekteý sharalaryn túsinistikpen qabyldaýymyz qajet. Bul, eń aldymen, elimizdiń amandyǵy, halqymyzdyń saýlyǵy úshin qajet. Osyny esten shyǵarmaǵanymyz jón. Búgin men dárigerlerge, polısııa qyzmetkerlerine, áskerı qyzmetshilerge jáne osyndaı jaýapty kezeńde alǵy shepte bolyp, basyn qaterge tikken azamattardyń bárine taǵy da alǵys aıtamyn. Úkimetke jáne oblys ákimderine barlyq tapsyrmalardyń múltiksiz oryndalýyn qamtamasyz etýdi tapsyramyn. Barshańyzǵa raqmet.