Músinshilik óner qazaq dalasynda erte kezden-aq tóbe kórsetip, qundy eskertkishter boı kótergen. Babalar murasynyń asyl synyǵy úzilmeı, talantty sheberler eńbegimen tolyǵyp keledi.
Pavlodarda músinshi, halyqaralyq Turan syılyǵynyń laýreaty Danııar Sarbasovtyń jeke kórmesi ashylyp otyr. Ekspozısııaǵa avtordyń sońǵy on jylda somdaǵan otyzǵa tarta kesteli týyndylary iriktelip qoıylǵan. Anımalıst-músinshi eńbekteriniń basym kópshiligi ultymyzdyń tól janýary, qanatty pyraq jylqy malyna arnalǵan. Músinshi týyndylary sonymen qatar qııal-ǵajaıyp ertegiler men qadaý-qadaý tarıhı oqıǵalarǵa negizdelip jasalǵan. Máselen, dáýit pen jylannyń beınesi somdalǵan erekshe músin qoınyna kenen tarıhı astar jasyrǵan.
– Dáýit pen jylannyń beınesi somdalǵan músinge tereńirek úńilsek, ondaǵy jylannan qytaıdyń ımperııasyn, qytaıdyń aıdaharyn kórýge bolady. Al dáýitti ǵunnyń kezindegi kentavrlar dep qarastyrsaq bolady. Sondyqtan munda ejelgi tarıhtaǵy ǵundardyń qytaı ımperııasyn jaýlap alǵany aıtylyp tur. Sonymen birge «Pegas» degen jumysym arqyly halyqaralyq «Shabyt» festıvaliniń bas júldesin ıelendim. Onda saqtyń órnekteri men qazirgi qazaqy naqyshtardy aralastyryp, óz oıymdaǵy stılıstıkany beınelep, dúnıege ákelgen edim, – deıdi músinshi Danııar Sarbasov.
Joǵaryda aıtqanymyzdaı, kórmege qoıylǵan ekspozısııalardyń basym kópshiligi jylqy taqyrybyn qaýzaıdy. Munda báıge attary, jorǵa, shý asaý beınesindegi janýarlar, Aqan seriniń Qulageri, mıftik beınedegi múıizdi tulparlarǵa deıin áspettelgen. Sondaı-aq músinshi skıf-saq mádenıetin tereń zerttep, osy baǵytta birneshe týyndyny ómirge ákelgen. Baıanaýyl aýdanynyń týmasy «Atameken» atty alǵashqy kórmesin týyp-ósken topyraǵyndaǵy jerlesterine arnap otyr.