О́ner • 31 Mamyr, 2024

Bolashaq akter

284 ret
kórsetildi
3 mın
oqý úshin

Ǵazız – kerekýlik ónersúıer qaýymǵa tanymal bala. J.Aımaýytov teatryndaǵy kásibı akterler ujymyna sińip, búginde kıeli sahnada túrli rólderdi somdap júr. Jalpy sany onǵa jýyq qoıylymǵa qatysyp, keıbir jaýap­ty obrazdardy da sátti alyp shyqty.

Bolashaq akter

Halyqaralyq balalardy qor­­ǵaý kúni qarsańynda ónerpaz jas­óspirimdi áńgimege tarttyq.

Ǵazız Atyǵaevtyń jasy 10-da, bıyl Baýyrjan Momyshuly atyndaǵy orta mekteptiń 5-synybyn támamdady. Aıtýynsha, teatr­daǵy alǵashqy rólin ne­bá­ri 6 jasynda, «Bir túp alma aǵashyndaǵy» Maqsattyń kish­kene shaǵyn somdaǵan. Keıin teatr sahnasynda qoıylǵan «Ana – Jer-Ana», «Ábilmansur-Sabalaq-Abylaı», «Tasjúrek», «Ujdan», «Kerbez kelinder» qoıylymdarynda balalardyń rólderinde kórdik.

«Úıde tórt balanyń úshin­shisimin, jalǵyz ulmyn. Anam osy teatrda eńbek etedi, kish­ke­ne kezimnen onymen birge ju­mysyna jıi ke­lip, akter aǵaı-apaı­lardyń da­ıyn­dyqtaryn ta­mashalaǵandy jaqsy kóretinmin. Birde maǵan «Bir túp alma aǵa­shy­nyń» qoıýshy re­jısseri kishkentaı Maqsattyń rólin oınap kórshi dedi. Aıtqandaryn ja­sap edim, aǵaıǵa unaǵan sııaq­ty. Sóıtip, sahna­ǵa shyǵardy. Ke­ıin basqa da ról­der­di oınadym. Da­ıyndyq ba­ry­syn­da talaı qy­zyq­ bolyp tu­ra­dy. Jaqynda «III Rıchard» spek­tak­linde Iork jáne Klarensti somdap, daıyndyq kezinde tosyn jaǵdaı boldy. Bir aǵaıdyń oıyn barysynda ústel ústindegi ydysty laqtyratyn jeri bar. Sony sermep qalǵanda kózimniń aldynan zý etip óte shyqty. Meni barlyǵy erkeletedi, óskende bizden asqan akter bolasyń dep arqamnan qaǵyp jatady. Maǵan sahnaǵa shyǵyp, túrli róldi somdaǵan unaıdy», dep teatrdaǵy áserimen bólisti jas talant.

Byltyr J.Aımaýytov atyn­da­ǵy oblystyq qazaq-mýzy­ka teatry Máskeýde ótken halyq­aralyq festıvalǵa qatys­qan­da Ǵazız trýppamen birge saparlap, «Ujdan» ápsanasynda bala rólin somdady. Máskeýde Júsipbek Aımaýytov jerlengen zıratqa barǵanyn, onda jerlengen Alash arystarynyń basyna gúl shoǵyn qoıǵanyn jetkizdi.

«Kishkentaı kezimde «Sha­ńyraq» ortalyǵynda úıir­mege qatysyp, ertegi keıipkerlerin somdaıtynmyn. Odan soń anammen aqyldasyp, Qurmanǵazy atyndaǵy mýzyka mektebinde vıolonchel synybyna oqýǵa tústim. Mektepten tys ýaqytta sonda baramyn. Al ótken jyly Pavlodar qalasynda túsi­ril­gen «Igra s nýlevoı stavkoı» fılmin­de epızodta oınadym», deıdi ol. Jýyqta Pav­lo­darǵa Almatydan M.Áýezov teatry kelgende teatr trýp­pasynda bala jetpeı, Mansur ózge balalarmen birge birneshe qoıylymǵa qatysypty. Ádette kınodan ǵana kóretin jul­dyzdarmen bir sahnada oınap, olardan úlken sabaq al­ǵanyn aıtady.

Ǵazız bos ýaqytynda Ańsar, Mansur, Muzafar, Aqyljan esimdi dostarymen dop teýip, fýtbol oınasa, demalys kún­deri ákesimen «Ertis» fýtbol klýbynyń oıyndaryn tamashalaıdy. Teatrdaǵy akterlik ónerin ári qaraı shyńdap, bolashaqta akterlik oqýǵa tússem degen úlken maqsaty da bar. Áńgime sońynda qazaq kınolaryn, sonyń ishinde tarı­hı kartınalardy súıip kóre­tinin aıtty. О́skende sondaı tarıhı kınolarǵa tússem, qazaq­tyń belgili han-batyrlaryn som­dasam degen asqaq armany da bar.

 

PAVLODAR

Sońǵy jańalyqtar