Fýtbol • 11 Jeltoqsan, 2024

Eń úzdik komanda: «Real» ma, «Barselona» ma?

80 ret
kórsetildi
6 mın
oqý úshin

2025 jylǵy 15 maýsym men 13 shilde aralyǵynda AQSh-ta jalaýy jelbireıtin fýtboldan klýbtyq álem chempıo­natynyń jerebesi Maıamı qalasynda tartyldy. Salta­nat­ty sharaǵa AQSh-tyń saılanǵan prezıdenti Donaldd Tramp pen onyń otbasy músheleri qatysty. Dúbirli dop dodasynda 8 topqa bólingen 32 komanda baq synaıdy. Júlde qory 2 mıllıar­d eýrony quraıdy. Sonyń 1 mıllıardy jeńimpaz koman­daǵa tabys etilse, qalǵany da nesibesiz qalmaıdy. Jarys qar­sańynda onyń tarıhyna qysqasha sholý jasaýdy jón kórdik.

Eń úzdik komanda: «Real» ma, «Barselona» ma?

Klýbtyq álem chem­pıo­natynyń tu­saýy 2000 jyly Brazılııada kesildi. Biraq ol kezderi jarys múlde basqa formatta óte­tin. Túrli dúbirli dodalarda top jarǵan ár qurlyqtyń segiz myqty komandasynyń qa­­ty­sýymen ótken básekede Bra­­zılııanyń qos úzdigi – «Ko­rın­tıans» pen «Vasko da Gama» sýyrylyp shyǵyp, bas júldeni ózara sarapqa saldy. Negizgi jáne qosymsha ýaqytta esep ashylmaı, jeńimpaz penaltı soǵý barysynda anyqtaldy. Bul tartysta «Korıntıanstyń» baǵy jandy – 4:3. Qola medaldyń da taǵdyry «fýtbol lotereıasy» arqyly sheshilip, Meksıkanyń «Nekaskasy» Madrıdtiń «Rea­lynan» basym tústi – 4:3. J­a­rystyń júlde qory 28 mıllıon dollardy qurady.

2000-2023 jyldar araly­ǵynda atalǵan dop dodasynyń jalaýy 20 márte jelbiredi. Eń kóp oljaǵa kenelgen koman­da – Madrıdtiń «Realy». Ko­rol­dik klýbtyń bes márte me­reıi ústem boldy. Olar 2014, 2016, 2017, 2018, 2022 jyldary bas júldeni oljalady. Is­panııanyń taǵy bir darabozy – «Barselona» úsh ret teńdessiz dep tanyldy. Katalonııalyqtar 2009, 2011, 2015 jyldary ústemdik qurdy. «Korıntıans» (2000, 2012) pen Mıýnhenniń «Bavarııasynyń» (2013, 2020) eki básekede juldyzy jandy. Brazılııanyń «San-Paýlý» (2005) men «Internasonal» (2006), Italııanyń «Mılan» (2007) men «Inter» (2010), Anglııanyń «Manchester Iýnaıted» (2008), «Lıverpýl» (2019), «Chelsı» (2021) klýbtary bir-bir retten dara shyqty.

Atalǵan jarysta «Vasko da Gama» (2000), Lıverpýl» (2005), «Barselona» (2006), «Boka Hýnıors» (2007), «LDÝ Kıto» (2008), «Estýdıantes» (2009), «TP Mazembe» (2010), «Santos» (2011), «Chelsı» (2012), «Radja» (2013), «San-Lorenso» (2014), «Rıver Pleıt» (2015), «Kasıma Antlers» (2016), «Gremıo» (2017), «Ál-Aın» (2018), «Flamengo» (2019), «ÝANL Tıgres» (2020), «Palmeıras» (2021), Ál-Hılıal (2022) klýbtary tek fınalda utylyp, kúmis medaldy ıelense, «Nekaska» (2000), «Saprıssa» (2005), «Ál-Ahlı» (2006, 2020, 2021), «Ýrava Red Daımons» (2007), «Gambo Osaka» (2008), «Phohan» (2009), «Internasonal» (2010), «Ál-Sadd» (2011), «Monterreı» (2012, 2019), «Atletıko Mıneıro» (2013), «Oklend Sıtı» (2014), «Sanfrechche Hırosıma» (2015), «At­letıko Nasonal» (2016), «Pachýka» (2017), «Rıver Pleıt» (2018), «Flamengo» (2022) qola medaldy enshiledi. Mine, atal­ǵan týrnırde tek osy koman­dalarǵa ǵana júlde alý baqyty buıyrdy.

Sońǵy klýbtyq álem chem­pıo­natynyń shymyldyǵy byl­tyr Saýd Arabııasynda tú­­rildi. Jeti komandanyń qa­­­tysýymen ótken jarysta «Man­chester Sıtıge» teń keler eshkim tabylmady. Fınalda aǵylshyndar Brazılııanyń «Flýmınensesiniń» qaqpasyna jaýapsyz tórt dop saldy – 4:0. Goldardyń avtorlary – Hý­lıan Alvares (1, 88-mınýttarda), Nıno (27-mın, avtogol), Fıl Foden (72-mın). Qola medaldy Mysyrdyń «Ál-Ahlıi» men Japonııanyń «Ýrava Red Daımonsy» sarapqa saldy. Bul báseke 4:2 esebimen qara qur­lyqtan kelgen jigitterdiń paıdasyna sheshildi.

Statıstıkalyq málimetterge súıensek, atalǵan dop doda­sy­nyń mergender kóshin Krısh­­tıaný Ronaldý bastap tur. Portýgalııanyń juldyzy qar­sylastar qaqpasyn 8 márte dál kózdedi. Ekinshi, úshinshi oryndarda – fransııalyq Karım Benzema men ýelstik Garet Beıl. Ekeýi 6 retten mergendik tanytty. Argentınalyq Sezar Delgado men Lıonel Messı, ýrýgvaılyq Lýıs Sýarestiń enshisinde bes-bes goldan bar. Sonymen qatar bul týrnırde birneshe rekordtyq kórsetkish tirkeldi. Bul rekordtar Krıshtıaný Ronaldý men Lıonel Messıge (fınalda 4 goldan soqty), Lýıs Sýareske (bir jarysta 6 gol soqty), Lıonel Messıge (úsh birdeı fınaldyq oıynda gol soqty), Tonı Kroosqa (jarystyń 6 dúrkin jeńimpazy) tıesili.

Ár jyldary klýbtyq álem chempıonatynyń eń úzdik oıynshysy degen ataqty myna fýtbolshylar ıelendi: 2000 – Edılson, 2005 – Rodjerıo Senı, 2006 – Deký, 2007 – Kaka, 2008 – Ýeın Rýnı, 2009 – Lıonel Messı, 2010 – Samıýel Eto’o, 2011 – Lıonel Messı, 2012 – Ramos Kasıo, 2013 – Frank Rıberı, 2014 – Serhıo Ramos, 2015 – Lýıs Sýares, 2016 – Krıshtıaný Ronaldý, 2017 – Lýka Modrıch, 2018 – Garet Beıl, 2019 – Muhammed Salah, 2020 – Robert Levandovskıı, 2021 – Tıagý Sılva, 2022 – Vınısıýs Jýnıor, 2023 jyly – Rodrı.

 

Kelesi jyly AQSh-tyń 11 qalasyndaǵy

12 stadıonda ótetin jarysta 32 komanda óner kórsetedi.

Olar tórt-tórtten segiz topqa bólindi:

A toby: «Palmeıras», «Portý», «Ál-Ahlı», «Inter Maıamı»;

B toby: PSJ, «Atletıko», «Botafogo», «Sıetl Saýnders»;

C toby: «Bavarııa», «Oklend Sıtı», «Boka Hýnıors», «Benfıka»;

D toby: «Flamengo», «Esperans», «Chelsı», «Leon»;

E toby: «Rıver Pleıt», «Ýrava Red Daımonds», «Monterreı», «Inter»;

F toby: «Flýmınense», «Borýssııa» Dortmýnd, «Ýlsan», «Mamelodı Sandaýnz;

G toby: «Manchester Sıtı», «Vıdad», «Al-Aın», «Iýventýs»;

H toby: «Real», «Ál-Hılıal», «Pachýka», «Red Býll Zalsbýrg».