Teńdesi joq qaharmandyqtyń, erliktiń jáne beıbit turmys pen Otannyń bostandyǵyn qorǵap, halqymyzdyń rýh kúshiniń sımvolyna aınalǵan adamzat tarıhyndaǵy eń qantógis soǵysta 55 soltústikqazaqstandyq Keńes Odaǵynyń Batyry, 11-i «Dańq» ordeniniń tolyq kavaleri atandy. Aty ańyzǵa aınalǵan 314-shi atqyshtar dıvızııasy Qyzyljar óńirinde qurylyp, 20-dan astam qala men 1 myńǵa jýyq eldi mekendi jaýdan azat etti.
Uly Jeńis kúni surapyl qan maıdanda ot keshken keshegi jaýyngerlerdiń – búgingi maıdangerlerdiń erlik joldary óskeleń urpaq úshin úlgi-ónege mektebi, Otanǵa degen adaldyqtyń úlgisi retinde ardaqtalyp, laıyqty túrde atap ótildi. Teatr alańynda ótken mıtıngte aımaq basshysy Erik Sultanov sóz sóılep, soltústikqazaqstandyqtardyń ortaq jeńiske zor úles qosqanyn, búgingi kúni birlik pen kelisim basty qundylyǵymyz bolyp tabylatynyn kóldeneń tartty. Qala jurtshylyǵynyń qatysýymen «Jeńis» stellasyna, «Máńgilik alaýǵa» gúl shoqtary qoıylyp, el, jer úshin jandaryn pıda etken bozdaqtardyń rýhy eske alyndy.
Ortalyq alańda «Eshkim de, eshteńe de umytylmaıdy» taqyrybynda uıymdastyrylǵan patrıottyq kompozısııa maıdan dalasyna attanǵan jaýyngerlerdiń erlikpen órilgen ómirlerin kóz aldymyzǵa elestetip, patrıottyq sezimderge qozǵaý saldy. Sodan beri arada qanshama jyl ótse de, jeńis dańqy halyq jadynan óshpeıtinin, júrekterde máńgilik saqtalatynyn taǵy bir aıǵaqtap berdi.
Qalanyń basty kóshelerimen motosherý, avtosherý kolonnalary sap túzep ótip, mereke shyraıyn asha tússe, «Máńgi ólmes polk» paradyna qatysýshylar qatary óte qalyń boldy. Konserttik baǵdarlamaǵa etnomádenı birlestikter de belsene qatysyp, túrli tilderde jeńis ánderin áýelete shyrqady.
Jeńis merekesi túngi otshashýǵa jalǵasty.
О́mir ESQALI,
«Egemen Qazaqstan»
PETROPAVL
Teńdesi joq qaharmandyqtyń, erliktiń jáne beıbit turmys pen Otannyń bostandyǵyn qorǵap, halqymyzdyń rýh kúshiniń sımvolyna aınalǵan adamzat tarıhyndaǵy eń qantógis soǵysta 55 soltústikqazaqstandyq Keńes Odaǵynyń Batyry, 11-i «Dańq» ordeniniń tolyq kavaleri atandy. Aty ańyzǵa aınalǵan 314-shi atqyshtar dıvızııasy Qyzyljar óńirinde qurylyp, 20-dan astam qala men 1 myńǵa jýyq eldi mekendi jaýdan azat etti.
Uly Jeńis kúni surapyl qan maıdanda ot keshken keshegi jaýyngerlerdiń – búgingi maıdangerlerdiń erlik joldary óskeleń urpaq úshin úlgi-ónege mektebi, Otanǵa degen adaldyqtyń úlgisi retinde ardaqtalyp, laıyqty túrde atap ótildi. Teatr alańynda ótken mıtıngte aımaq basshysy Erik Sultanov sóz sóılep, soltústikqazaqstandyqtardyń ortaq jeńiske zor úles qosqanyn, búgingi kúni birlik pen kelisim basty qundylyǵymyz bolyp tabylatynyn kóldeneń tartty. Qala jurtshylyǵynyń qatysýymen «Jeńis» stellasyna, «Máńgilik alaýǵa» gúl shoqtary qoıylyp, el, jer úshin jandaryn pıda etken bozdaqtardyń rýhy eske alyndy.
Ortalyq alańda «Eshkim de, eshteńe de umytylmaıdy» taqyrybynda uıymdastyrylǵan patrıottyq kompozısııa maıdan dalasyna attanǵan jaýyngerlerdiń erlikpen órilgen ómirlerin kóz aldymyzǵa elestetip, patrıottyq sezimderge qozǵaý saldy. Sodan beri arada qanshama jyl ótse de, jeńis dańqy halyq jadynan óshpeıtinin, júrekterde máńgilik saqtalatynyn taǵy bir aıǵaqtap berdi.
Qalanyń basty kóshelerimen motosherý, avtosherý kolonnalary sap túzep ótip, mereke shyraıyn asha tússe, «Máńgi ólmes polk» paradyna qatysýshylar qatary óte qalyń boldy. Konserttik baǵdarlamaǵa etnomádenı birlestikter de belsene qatysyp, túrli tilderde jeńis ánderin áýelete shyrqady.
Jeńis merekesi túngi otshashýǵa jalǵasty.
О́mir ESQALI,
«Egemen Qazaqstan»
PETROPAVL
Shymkentte Nazira Gold isi boıynsha taǵy bes adam sottaldy
Qylmys • Keshe
Iýlııa Pýtınseva Madrıd týrnıriniń ekinshi kezeńine ótti
Tennıs • Keshe
Prezıdent: Ortalyq Azııanyń sý qaýipsizdigi – ortaq mindet
Prezıdent • Keshe
Prezıdent sý salasyna qatysty halyqaralyq konvensııa qabyldaýdy usyndy
Prezıdent • Keshe
Toqaev: Aral basseınindegi ekologııalyq ahýal alańdatarlyq
Prezıdent • Keshe
Prezıdent Araldy qutqarý qorynyń óńir úshin mańyzyn atap ótti
Prezıdent • Keshe
Fonogrammaǵa qatysty jańa ereje kúshine endi
Mádenıet • Keshe
Janábilovter isi: prokýratýra 4 jyl jaza surady
Qoǵam • Keshe
Araldy qutqarý qory qatysýshylary Aqordaǵa keldi
Prezıdent • Keshe