Shetelderde turatyn qazaqtardyń óner festıvali ótti
Beısenbi-juma kúnderi Ǵ.Músirepov atyndaǵy qazaq memlekettik akademııalyq balalar men jasóspirimder teatrynda shetel qazaqtarynyń eki kúndik óner festıvali uıymdastyryldy. Máıegi buzylmaǵan ulttyq festıvalge 16 memleketten 150-ge jýyq sýretshi, ánshi-jyrshy men aqyn keldi.
Shetelderde turatyn qazaqtardyń óner festıvali ótti
Beısenbi-juma kúnderi Ǵ.Músirepov atyndaǵy qazaq memlekettik akademııalyq balalar men jasóspirimder teatrynda shetel qazaqtarynyń eki kúndik óner festıvali uıymdastyryldy. Máıegi buzylmaǵan ulttyq festıvalge 16 memleketten 150-ge jýyq sýretshi, ánshi-jyrshy men aqyn keldi.
Berisi Reseı, myna jaǵy Qytaı, Norvegııa, Shvesııa, Iran, Aýǵanstan, Fransııadan jetken qazaqtar yqylasyn ónerdiń barlyq tilimen tókti. Týǵan jer týraly úlkenderdiń aıtqan estelikterin kókirekterine túıip, jyraqta júrse de ultyn súıýden bir tanbaǵan qazaq jastary osy uly saǵynysh pen qurmet tildiń de, dildiń de qorǵaýshysy, saqtaýshysy bola alatyndyǵyn óner túrlerimen pash etti.
Mysaly, beıneleý ónerine bet qoıǵan Qubylaı Súrer atty bozbala sonaý Germanııada turyp jatsa da, barlyq týyndylaryna Otanyn arqaý etken.
– Meniń shyǵarmashylyǵyma atamnyń aıtqan estelikteri men bastan ótkergen oqıǵalary shabyt berdi. Qazir sýret ónerimen aınalysyp júrmin. Eresek ómirdi bastaǵan kezde ózimniń elime – Qazaqstanyma qaıtamyn dep oılaımyn. Mektep bitirgen soń Nazarbaev Ýnıversıtetine túsýdi armandap júrmin, – deıdi Qubylaı.
Jalǵyz sýret kórmesi ǵana emes, aqyndar músháırasy, termeshiler saıysy syrtta júrgen aǵaıynnyń ónerden kende emes ekenin kórsetti. Qarasózdiń qasıetin, ult mádenıetiniń máıegin uǵynatyn qaýym, qazaqtyń qunarly tilin, salt-dástúrin dáriptep, ult ónerin ulyqtady.
Osyndaı halyqaralyq óner festıvalin uıymdastyrýda kóksegen maqsatymyz – álemniń ár túkpirindegi qandastardy tabystyrý, kóneden jetken baı tilimizdi nasıhattap, ult mádenıetiniń keregesin keńeıtý bolsa – ol oryndaldy.
«Kók týdyń jelbiregeni» atty óner báıgesinde qazaqtyń qarasózi ulyqtalyp, jazba aqyndar músháırasy, 30-ǵa jýyq ónerpaz qatysqan termeshiler saıysy ótti.
Baıan-О́lgeı aımaqtyq Qazaq qalamgerler keńesiniń tóraǵasy Suraǵan Rahmetuly kóne tildik qasıetter barynsha jaqsy saqtalǵan úlken-úlken ólkeler ózge memlekettiń aýmaǵynda tirshilik etip jatqanyn aıta kele:
– Sol úlken máseleni tarıhı qara shańyraqtyń altyn qazanyna ákelý bizdiń maqsatymyz. Solardyń birsypyrasyn búgin osy bizdiń qazaq aqyndary súırep jetkizdi dep oılaımyn. Bul endi qazaqtyń jeńisi, – deıdi.
Dóńgelengen dúnııadaǵy qazaqtyń basyn qosqan osynaý óner merekesi.
Syrttaǵy aǵaıyndarymyzben barys-kelisti jolǵa qoıý – barymyz ben joǵymyzdy, tarıhymyzdy da túgendeýge jol ashatyndyǵyn kórsetip ótti.
Aınash ESALI,
«Egemen Qazaqstan».
ALMATY.
Sýretti túsirgen Nurtaı LAHANULY.